Lulu kostymprakt och scenografisk upplevelse

Lulu kostymprakt och scenografisk upplevelse Lulu - ensemblescen - foto: Miklos Szabo
78 / 100

Kuhlaus Lulu har ingenting att göra med den mer berömda och kända Lulu i Bergs Lulu. I Kuhlau´s danska opera  från 1824 är Lulu närmast en exotisk prins.

Lulu kostymprakt och scenografisk upplevelse

Det är nog inte fel att kalla Lulu för en dansk Trollflöjt. Precis som i Mozarts Trollflöjten är det en flöjt med i spelet, men här  spelar den en mer avgörande roll i handlingen.

Här finns både en Tamino, Pamina, Nattens drottning, Sarastro och Monostatos fast då med andra namn.

Handling i sammanfattning

I skogen av det sköna Periferihme jagar Lulu i väg en tiger som har trakasserat fåraherdarna och dess får. Herdinnan Vela berättar att hennes vän prinsessan Sidi och hennes magiska rosenknopp är i händerna på trollkarlen Dilfeng. Till sin hjälp att rädda prinsessan Sidi ger hennes mor Periferihme Lulu en magisk flöjt som har förmåga att försätta lyssnaren i trance.

Förklädd till en gammal man spelar Lulu  på sin flöjt i närheten av trollkarlens slott. Lulu blir inbjuden i tron att musiken skall få Sidi att bli beredd att gifta sig med trollkarlen.  Ensam med Sidi avslöjar Lulu sin rätta identitet och de börjar bli kära i varandra.

Under tiden gör Dilfeng förberedelser för sitt bröllop med Sidi. Lulu spelar igen på flöjten och alla med dålig karaktär faller i djup sömn, vilket gör det möjligt att ta tillbaka rosenknoppen som är tänkt att blomma endast när Sidi finner sann kärlek

Sångspel

I grunden är det ju ett sångspel  eller romantisk äventyrsopera med lyckligt slut och där kärleksparet till slut får varandra och de elaka får sitt straff, åtminstone delvis. 1838 gavs föreställningen i tre akter, men här ges föreställningen i två akter.

Det är ingen lätt berättelse att ta till sig och naturligtvis sjöngs det på danska med engelsk textning på textremsan. Det är ibland svårt att uppfatta vad det sjöngs om och den engelska textremsan ger ingen större hjälp, snarare tvärtom.

Det gick ganska långsamt i första akten, men det blev helt klart en starkare och bättre upplevelse efter pausen.

Sceniskt elegant

Sceniskt och kostymmässigt är det en mycket elegant uppsättning med fantastiska kostymer inte minst från herrarnas sida och det gäller särskilt Jens Christian Tvilums herde men också Henning von Schulman och Michael Kristensen.

Den Kongelige Operakören gjorde som vanligt en utmärk insats såväl sceniskt som vokalt.

Musikaliskt var det en blandad upplevelse närmast en symfonisk upplevelse, med flöjtisten Brit Halvorsen i sitt esse och en av de musikaliska höjdpunkterna i föreställningen. Särskilt när hon spelade från logen ovanför drottningens uppvaktning.

Ypperliga insatser av damerna

Vokalt var det ypperliga insatser av sopranerna Dénise Beck och Sofie Elkjaer Jensen och bäst var de efter paus. När det gäller Dénise Beck är det nästan fråga om en debut åtminstone när det gäller Det Kongelige Teater. Här satt alla koloraturerna på plats.

Tenorer och bas imponerar

Bland herrarna dominerade Gert Henning Jensen och hans röst känner jag lätt igen oavsett vilka scenkläder han använder sig av! Han har en tenorröst med guld i strupen även om jag i ärlighetens namn inte hör någon utveckling i hans röst utan han har samma röst sedan jag hörde honom första gången. Det är att betrakta som beröm!

Michael Kristensen visar å andra sidan att han bara blir bättre och bättre och efter dagens premiär kan jag tillägga att han  också har en scenisk förmåga som jag inte upptäckt tidigare.

Henning von Schulman tillhör mina absoluta favoriter i basfacket samtidigt som han har en naturlig känsla för komisk tajmning!

Premiärpubliken var mycket entusiastisk vid applådtacket en uppfattning som jag som helhet kan dela om än inte fullt ut.

Det är ett mycket uppskattat initiativ att Det Kongelige Teater nu spelar verk från den danska operalitteraturen, inte minst för att ge oss operagoers lite omväxling och perspektiv.

Om föreställningen

Premiär på Det Kongelige Teater, Gamle Scene 14.1.2018

Upphovspersoner

Musik: Friedrich Kuhlau
Libretto: C.F. Güntelberg

Konstnärligt team

Musikalisk ledning: Sébastien Rouland
Regi: Christian von Götz
Scenografi: Lukas Noll
Kostymdesign: Sarah Mittenbühler
Ljusdesign: Thomas Bek Jensen
Dramaturg: Henrik Engelbrecht

Medverkande

Lulu: Gert Henning Jensen
Sidi: Dénise Beck
Vela: Sofie Elkjaer Jensen
Dilfeng: Henning von Schulman
Barca: Michael Kristensen
En herde: Jens Christian Tvilum
1.häxa: Julia Ojansivu
2. häxa: Clara Cecilie Thomsen
3. häxa: Fanny Kempe
Periferihme/döden: Siri Wolthoorn
Det Kongelige Operakor
Det Kongelige Kapel
Soloflöjtist: Brit Halvorsen

Läs mer