Manon Lescaut på Kungliga Operan – synopsis

Manon Lescaut på Kungliga Operan - synopsis

Manon Lescaut på Kungliga Operan – synopsis

Kompositör och librettister

Musik: Giacomo Puccini|Text: Leoncavallo,Praga,Oliva, Illica och Giacosa, efter abbé Prévost

Libretto

Här kan du hämta librettot till Manon Lescaut ESPANOL DEUTSCH FRANÇAIS

Libretto på italienska

Premiär

Premiär på Teatro Regio i Turin den 1 februari 1893.Sett föreställningen: 23.5.2009 Kungliga Operan Stockholm

Akt I

På den stora gården innanför poststationen i Amiens är det full aktivitet i väntan på diligensernas ankomst och avgång. Många borgare, studenter, unga flickor och prostituerade fördriver tiden på hotellbaren och värdshusrestaurangen. Edmondo och hans gode vän Chevalier Des Grieux deltar i sällskapslivet. Han är dock uttråkad och ointresserad. Postdiligensen från Arras anländer. Bland de resande är Manon Lescaut, en ung flicka från landet som skall föras till ett kloster av sin bror. I samma vagn finns också den rike gamle skatteuppbördsmannen Geronte de Ravoir, som redan har ett gott öga till Manon. Des Grieux blir förälskad så fort han ser henne.

När hennes bror och Geronte går in i hotellet för att boka rum, stämmer Des Grieux möte med Manon senare på kvällen. Geronte bjuder in syskonen på supé och beställer i hemlighet av värden en vagn som skall vänta utanför stationen. Han tänker nämligen enlevera Manon. Men Edmond har avlyssnat hans samtal med värden och berättar det för Des Grieux, som övertalar Manon att följa med honom i Gerontes väntande vagn.

Geronte komer för sent och ser Manon resa iväg med en student.

Lescaut lugnar honom, han känner sin syster, som är besatt av lyx och pengar och därför inte kommer att leva länge i fattigdom. Han lovar att hjälpa Geronte att finna henne.

* Manon är mycket lycklig tillsammans med Des Grieux i Paris – en kort tid. När hans pengar är slut går hon med på att bli Gerontes äskarinna. Denne har med Lescauts hjälp lyckats finna henne. I sin förtvivlan börjar Des Grieux ägna sig åt spel för att kunna vinna tillbaka Manon.

Akt II

Manon böjar tröttna på lyxlivet hos Geronte. Hon träffar gärna sin bror och ber honom berätta om Des Grieux, som fortfarande älskar henne. Under tiden fortsätter hon att spela Gerontes mätress inför dennes vänner.

Hon dansar menuett och sjunger en pastoral som Geronte komponerat. När sällskapet bryter upp för att promenera på boulevarderna ber Geronte att Manon skall komma efter. Men Lescaut har i hemlighet smugglat in Des Grieux i palatset. Manon bemöter hans förebråelser med kärlek. De överraskas av Geronte som avlägsnar sig under hotelser. Des Grieux vill att de genas skall fly tillsammans, men Manon letar efter sina smycken. Lescaut störtar in. Geronte har låtit omringa huset. De kan inte längre fly. Manon tillfångatas med smyckena, hon anklagas för stöld och förs bort.

* Manons straff för bedrägeri och stöld blir deportation till de franska kolonierna i Nordamerika. Alla försök från Des Grieux att hjälpa henne mislyckas.

Akt III

Natten innan båten i Le Havres hamn skall föra de dömda kvinnorna till Amerika, väntar Des Grieux och Lescaut vid den gallerförsedda nedgången till kvinnornas underjordiska fängelse. Lecaut försöker iscensätta en kupp för att rädda sin syster, men den misslyckas. Manon förs ombord på båten. även Des Grieux försöker förgäves förhindra detta. Förtvivlad ber han båtens kapten att fåfölja med Manon till Amerika. Denne går med på detta och Des Grieux går ombord.

* Förhoppningen att de båda skall kunna börja ett nytt liv tillsammans i Nordamerika grusas av att brorsonen till den franske guvernören i Loiusiana blivit förälskad i henne. Man vill tvinga henne till giftermål med honom.I tron att han dödat sin rival i en duell måste Des Grieux och Manon fly från New Orleans genom ödemarken mot en engelsk koloni för att undgå att bli gripna.

Akt IV

Flykten genom den soltorra ödemarken blir för mycket för Manons redan försvagade kropp. Hon bryter ihop.Des Grieux letar förgäves efter vatten, efter skydd och räddning. Manon förbannar sin skönhet och hunger efter lyx och pengar, som är skuld till hennes elände. Döende tröstar hon den förtvivlade Des Grieux: “Mina synder blir snart glömda, men min kärlek dör aldrig.”

Den kursiverade texten berättar vad som händer “utanför” operans akter, i Abbé Prévosts roman.

Related posts