Jules Massenet fransk kompositör 1842-1912

Nils Poletti
84 / 100

Jules Massenet studerade för Ambroise Thomas och fick 1863 Rompriset. Under vistelsen i Rom lärde kan känna Liszt. Vid sin hemkomst fick han sin första opéra comique. La grand´tante (1867), uppförd men fransk-tyska kriget avbröt hans karriär.

Jules Massenet fransk kompositör 1842-1912

Jules Massenet, först 1872 fick han återigen en opera, Don César de bazan, antagen. Den gjorde stor lycka och följdes av Le roi de Lahore (1877), även den en succé. Året därpå fick han anställning som lärare i komposition vid konservatoriet i Paris där han stannade resten av livet och övade inflytande på en hel generation av franska tonsättare t.ex. Charpentier,Koechlin, Schmitt och Hahn.

På 1880-talet skrev Massenet några av sina bästa verk: Herodoade (1881) och Manon (1884), som är en av de mest populära franska opéra comiques vid sidan av Carmen. Operorna Le Cid (1885) Esclarmonde (1889) och Le mage (1891) blev däremot inte lika uppskattade. Under ett besök i Bayreuth 1886 stiftade Massenet bekantskap med Goethes “Die Leiden des jungen Werther”. Den gjorde succé vid uruppförandet på hovoperan i Wien 1892.

En liknande framgång kom Thaïs (1894) till del, och i La navarraise (1894) visade han sin förmåga att förnya sig i veristisk riktning. Le portait de Manon (1894) var en fortsättning på Manon. Sapho (1897) stod under ett italienskt veristiskt inflytande, men med sagooperan Cendrillon (1899) gick han tillbaka till sin invanda form.

Monte Carlo

Efter sekelskiftet skrev han en rad operor för scenen i Monte Carlo, t.ex. Le jongleur de Notre-Dame (1902), Therese (1907) och Don Quichotte (1910), men då var hans stil på väg att bli omodern. Massenets styrka låg i den ljuva melodiken och den eleganta stilen, och hans operor har på senare år åter blivit uppskattade.

Hans operor, ett urval

Verk Svensk titel Premiär
Manon Manon  1884
Werther Werther  1892
Thaïs Thaïs  1894
Cendrillon Askungen  1899
Don Quichotte Don Quichotte  1910

läs mer / Read more