Nixon in China från Metropolitan Opera 2011

Nixon in China från Metropolitan Opera 2011 Nixon in China på Metropolitan Opera i New York Foto: Ken Howard, Metropolitan Opera
75 / 100

Nixon in China. I söndags eftermiddag såg jag årets andra  sändning från Metropolitan Opera i New York.

Nixon in China från Metropolitan Opera 2011

Det var ju premiär på Jonas Forsells tredje opera för Malmö Opera, samma kväll och det var ju inte möjligt att se båda föreställningarna samtidigt. Av just detta skäl är jag en stor tillskyndare av reprissändningarna som biograf Spegeln, här i Malmö numera svarar för dagen efter, men tyvärr var vi inte så många i salongen denna eftermiddag, men vi som var där fick full valuta.

En dag försenad såg jag John Adams opera ”Nixon in China” en opera som hade premiär 1987 och som numera räknas som ett av de främsta amerikanska operaverken i modern tid. Operan har allaredan spelats mer än ett hundratal gånger i alla fall med James Maddalena i huvudrollen. Denna uppsättning var också en nyinstudering och även om verket främst spelas i USA så har den också uppförts i Europa till exempel på English National Opera (ENO) i London.

Inklusive två pauser är det en historia på nästan fyra timmar dvs det är nästan wagner stuk på tillställningen.
Till det positiva utöver den fantastiska musiken räknar jag de strålande solistprestationer. Begreppet sångarfest kan låta som ett slitet begrepp, men här anser jag att man verkligen kan tals om en veritabel sångarfest rakt igenom. Det börjar som sig bör med huvudrolls-innehavaren och fortsätter sedan bland de övriga rollfigurerna. Och det är svårt att bestämma vem som är bäst de var och en på sitt sätt alldeles utmärkta, men kanske är det Russell Braun som sjöng Chou En-lai som skulle få mitt pris?

Det blir i så fall i stark konkurrens med övriga sångare till exempel Janis Kelly, som inte bara sjöng fantastiskt bra utan hennes likhet med den verkliga Pat Nixon var slående. Här går det nästan att tala om en dubbelgångare.
Inte bara sångarna var fantastisk bra utan det gäller naturligtvis i allra högsta grad orkestern i diket i New York och kanske blev det en särskild stor upplevelse därför att orkestern leddes av kompositören själv, John Adams?
Mitt i den helt underbara fantastiska musiken fick vi dessutom njuta av ett fint balettavsnitt. Helt underbart vackert men med ett typisk kinesisk slut. Det var mycket skickliga dansare, men det behöver jag kanske inte särskilt nämna?

Denna kväll presenterades föreställningen av Thomas Hampson och den presentationen hade han all ära av dig. Det var dessutom särskilt roligt att se regissören Peter Sellars i aktion; här var det inte tal om mörk kostym eller liknande utan här gick det klart att se att framför oss en person med huvudet fullt av konstnärliga ambitioner och framförallt en helt egen stil.

Ibland hör jag synpunkter att det inte känns levande att se en föreställning från Metropolitan Opera, det är en uppfattning som jag definitivt inte delar, tvärtom. Jag får absolut en känsla av att jag själv sitter i salongen på ”The Met”, men det kanske beror på att jag har sett några föreställningar därifrån?

Däremot är jag som många andra irriterade på detta ständiga tiggande av medel till operahuset fortsatta produktioner och visst jag förstår det är två olika system, men jag anser ändå att man från Metropolitans ledning borde kunna ta till sig kritiken. Den stora skillnaden är ju att en amerikan kan skänka hur mycket pengar som helst till Metropolitan Opera och sedan dra av den kostnaden i sin årliga skattedeklaration, vilket vi ju inte kan och inte heller borde ha möjlighet att göra.

Det finns ju andra sätt att stödja dess operaverksamhet på. Själv är jag s.k. Guildmember, vilket kostar 100 $ om året. Den enda konkreta återbäringen jag får här är att deras tidning Opera News ingår i medlemskapet. Dock tillkommer en kostnad för distributionen till Sverige.

Det borde vara möjlighet att på ett enkelt sätt införa ett sådant medlemskap för den utländska publiken och till exempel ge möjlighet till rabatt på Folkets Hus/Parkers  sändningar här i Sverige i första hand.

Om föreställningen

Upphovspersoner

Musik: John Adams
Libretto: Alice Goodman

Kreativt team

Conductor……………John Adams
Production…………..Peter Sellars
Set Designer…………Adrianne Lobel
Costume Designer……..Dunya Ramicova
Lighting Designer…….James F. Ingalls
Choreographer………..Mark Morris
Sound Designer……….Mark Grey

Medverkande

Richard Nixon………..James Maddalena
Pat Nixon……………Janis Kelly
Henry Kissinger………Richard Paul Fink
Chou En-lai………….Russell Braun
Mao Tse-tung…………Robert Brubaker
Chiang Ch’ing………..Kathleen Kim
Nancy T’ang………….Ginger Costa-Jackson
Second Secretary to Mao.Teresa S. Herold
Third Secretary to Mao..Tamara Mumford
Dancer………………Haruno Yamazaki
Dancer………………Kanji Segawa

Läs mer