Amerikanska operor i kungliga huvudkommunen hör inte till vanligheterna, men plötsligt kan vi välja på två stycken, Philip Glass Satyagraha på Folkoperan och fjorton dagar senare var det premiär på John Adams Nixon in China på Kungliga Operan.
Nixon in China på Operan i Stockholm 2016
Missad premiär
På grund av en sedan länge planerade Amerikaresa, med tåg från kust till kust, missade jag premiären på Nixon in China. I samband med att jag såg Weill/Brecht´s Staden Mahagonnys uppgång och fall på Norrlandsoperan i Umeå fick jag möjlighet att på vägen hem, stanna till i Stockholm och få en ännu en operaupplevelse till livs, nämligen Nixon in China på Operan.
Metropolitan Opera
Genom att jag brukar följa Metropolitan Opera´s överföringar till Folkets Hus/Parkers digitala biografkedja hade jag redan, för ett par år sedan, upplevt verket. Det gjorde att jag redan var bekant med musiken, vilket ju gjorde det lättare att få en stor operaupplevelse!
Det blev en fantastisk operaupplevelse, musikaliskt, sceniskt och vokalt och andra aktens dansuppvisning från Pekingoperan förstärkte upplevelsen tillsammans med en ändamålsenlig videografik. Kungliga Operans kör medverkade som vanligt till att göra verket full rättvisa, med en koreografisk, scenisk vokal upplevelse!
Till den positiva upplevelsen medverkade i allra högsta grad också det koreografiska upplägget, med ett fantastiskt berörande och väl genomfört dansinslag i andra akten. Tillsammans med en dynamisk och kraftfull regi som ytterligare förstärkte upplevelsen.
Musikaliskt kändes det som att chefsdirigenten Lawrence Renes tillsammans med Kungliga Hovkapellet helt hade musiken i sin hand . Det var lättlyssnat, suggestivt för att inte skriva hypnotiskt med många olika stilarter inblandade.
Sluttakterna visade, att oavsett alla olika musikaliska influenser, så behärskade kompositören det tillfullo med pricken över i:eet genom den operaliknande musikaliska avslutningen av närmast scenromantiskt snitt.
Även om det lät mycket bra musikaliskt så är det sångarinsatserna som kommer att stanna kvar i minnet under lång tid och förståelsen av verket underlättades genom att sångarna sjöng på engelska.
Hanna Husahr gjorde en en utomordentlig insats såväl sceniskt som vokalt som Pat Nixon och om Hanna ännu inte har haft sitt genombrott så måste hennes insats här betecknas som ett absolut genombrott!
Marianne Hellgren Staykov som Mao Tse Tungs maka gjorde den andra stora kvinnliga insatsen och det var ingen tvekan om vem det egentligen var som bestämde både i äktenskapet och rent politiskt i alla fall i föreställningen! Stark och gedigen insats på alla plan av Marianne Hellgren Staykov!
Mao´s tre sekretare , Susann Végh, Katarina Leoson och Kristina Martling lyckades väl att förstärka de kvinnliga insatserna både sceniskt och vokalt.
Bland kvartetten av herrar så och imponerade båda huvudrollsinnehavarna Ola Eliasson, som Nixon och Jeremy Carpenter som den kinesiske värden Chou-En – Lai. Roligt attt få uppleva barytonisten Olle Persson i en sorts dubbelroll, som jag annars mest känner till i andra sorts verk till exempel Carmina Burana på Folkoperan och som Escamillo i NorrlandsOperans uppsättning av Carmen häromåret.
Tenoren Michael Weinius gjorde som vanligt en stark insats, sceniskt och vokalt även om han helt representerades av sina tre sekreterare i andra akten så lystes hans ande genom föreställningen.
Det blev sammanlagt en stor operaupplevelse och det är en upplevelse som jag gärna rekommenderar vidare till både ovana och vana operabesökare, men framförallt till morgondagens publik, de unga och de som särskilt jagar egen tid.
Det är en stark handling och det sjöngs på engelska så det går inte att skylla på bristande kunskaper i det vanligaste operaspråket, italienska. Musiken är nästan filmisk, med operamässiga inslag, men är ytterst lättillgänglig så missa inte detta tillfälle!
Om föreställningen
Sett föreställningen 14.10.2016 på Kungliga Operan i Stockholm
Upphovspersoner
Musik: John Adams|Libretto: Alice Goodman
Kreativt team
Dirigent: Lawrence Renes
Regi: Michael Cavanagh
Koreografi: Arsen Mehrabyan
Scenograf: Erhard Rom
Kostymdesign: Parvin Mirhady
Ljus: Thorsten Dahn
Video: Sean Niewenhuis
Ljud: Mark Grey
Medverkande
Chou-En-Lai: Jeremy Charpenter
Richard Nixon: Ola Eliasson
Henry Kissinger: Olle Persson
Maos förste sekreterare: Susann Végh
Maos andre sekreterare: Katarina Leoson
Maos tredje sekreterare: Kristina Martling
Mao Tse-Tung: Michael Weinius
Pat Nixon: Hanna Husahr
Chiang Ching: Marianne Hellgren Staykov
Wu Ching-Hua: Arina Trostyanetskaya
Hung Chang -Ching: Sigge Modigh
Övriga dansare: Rebecka Carlsson, Ninis Josef, Moe Nieda, Mali Langvatn Saether och Pontus Sundset
Kungliga Hovkapellet
Kungliga Operans kör
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta
