Carmen – nypremiär på Operaen 2013

Elisabeth Jansson - foto Miklos Szabo
79 / 100

Även om jag har sett ”Carmen” åtskilliga gånger så är det ju ändå inte min favoritopera, men det är en mycket lämplig opera att uppleva för framförallt den som gör sitt första operabesök, men självklart också för alla andra som uppskattar god musik, sångkonst på hög nivå och scenkonst med mycket dramatik.

Carmen – nypremiär på Operaen

Nypremiär

Nypremiären på Carmen på Operaen i Köpenhamn blev den fjärde uppsättningen sedan premiären på samma uppsättning som jag upplevde under 2009/10 dock med andra sångare. Det är också kanske den tionde föreställningen jag har sett sedan dess, eftersom jag om jag har möjlighet, ser samma uppsättning flera gånger, eftersom föreställningarna oftast ges med olika sångare i de allra flesta operahusen.

Originalspråk

I uppsättningarna såväl på NorrlandsOperan i Umeå, som på Malmö Opera sjöngs föreställningen på svenska, vilket jag personligen tycker är fel. Opera skall sjungas på originalspråk alltså alldeles oavsett vilket språk det gäller.

Carmen är väl dessutom något av de franskaste man kan tänka sig och följaktligen blir det vackrast och känns mest naturligt om verket sjöngs på just franska. Visst förstår jag tanken bakom att en del operachefer väljer att låta sångarna sjunga på svenska och det hade ju låtit konstigt om det sjöngs på franska i NorrlandsOperans version vars handling var förlagd till ett bostadsområde i Umeå och där smugglarhålan låg i fjällvärlden på gränsen till vårt broderland, Norge.

Även om jag har sett ”Carmen” åtskilliga gånger så är det ju ändå inte min favoritopera, men det är en mycket lämplig opera att uppleva för framförallt den som gör sitt första operabesök, men självklart också för alla andra som uppskattar god musik, sångkonst på hög nivå och scenkonst med mycket dramatik.

Denna uppsättning är egentligen samma uppsättning som ursprungligen hade premiär på Glyndebourne-Festivalen för några år sedan och är signerad David Mc Vicar och hans medarbetare, men för regin svarar här Anne Fugl, som jag är väl bekant med efter att ha sett åtskilliga föreställningar på Den Kongelige Opera – Operaen i Köpenhamn.

Carmen sjöngs av den kända italienska sopranen Anna Caterina Antonacci och Don José av Andrew Richards, men också Levente Molnár som sjöng Escamillo´s parti. Alla dessa tre partier alterneras av andra sångare under spelperioden.

Anna Caterina Antonacchi sjunger endast fyra föreställningar och därefter alternerar Elisabeth Jansson och Hanne Fischer i rollen och vad det gäller Hanne Fischer så handlar det om en rolldebut.

Don José kommer senare att sjungas av Joachim Bäckström, som gjorde ett sensationellt inhopp för tenoren Paul Charles Clarke som sjöng partiet vid premiäromgången. I rollen som Escamillo kommer vi också få möjlighet att uppleva Alexander Vinogradov, som gjorde succé på Bolshoi i Moskva, endast 21 år gammal.

Micaela sjöngs av Inger Dam-Jensen och Gisela Stille och i övriga roller hör vi husets egna solister, men också med några sångare som går sin utbildning och några som precis är utexaminerade.

Det är absolut den bästa Carmen-uppsättning som jag har upplevt. Denna kväll stämde allting eftersom både scenografi och sångarinsatserna var helt strålande och nu skriver jag inte bara om de ledande rollerna utan detta omdöme gäller rakt över utan undantag.

Det var en ren fröjd att lyssna på sångarna, som var mycket väl samsjungna. Carmen , Anna Caterina Antonacchi hade en utomordentlig röst för just detta parti, som vanligtvis sjöngs av en mezzo, ett rollfack som hon ju tidigare har varit inplacerad i.

Don José gestaltades övertygande av Timothy Richards och Levente Molnár var ju närmast att betrakta som en sensation såväl röstmässigt som sceniskt.

Inger Dam-Jensen´s Micaela sjöngs precis som jag vill att det skall sjungas, blygt ljuvligt och med mycket kärlek i rösten.

I partierna som Dancaire respektive Remendado tävlade Palle Knudsen och Gert Henning-Jensen om vår uppmärksamhet som de också fick. Båda var strålande även om jag anser att Gert Henning-Jensen var roligast så imponerar Palle Knudsen för varje gång jag lyssnar på honom.

Sofie Elkjaer Jensen gjorde ett mycket fräscht och gott intryck tillsammans med Elisabeth Halling.

Det Kongelige Kapel och operakören leddes av den lettiske dirigenten Vello Pähn, en helt ny förmåga, för mig, som efter en något tveksam inledning visade att han hanterade sitt uppdrag på ett ytterst välförtjänt sätt.

Världens, eller en av världens bästa operakörer, under ledning av Jesper Nordin, utmärkta sig som vanligt och denna gång var de dessutom förstärkta med Det Danske Drengekoroch DetDanske Pigekor och dansare från Pantomineteatret.

Avslutningsvis kan jag konstatera alltså att detta har varit en mycket stor och fin operaupplevelse som förmodligen inte heller blir sämre när de nya sångarna avlöser de nuvarnde. Skall du bara se en operaföreställning i år eller är du första gångs besökare missa inte Carmen på Operaen.

Om föreställningen

Upphovspersoner

Musik: Georges Bizet
Libretto:

Produktionsteam

Dirigent: Vello Pähn
Regi: David Mc Vicar/Anne Fugl
Scenografi: Michael Vale
Kostym: Sue Blane
Ljus: Paule Constable/ Clare O’Donoghue
Koreografi: Andrew George/ Emily Piercy
Kampinstruktion: Nicholas Hall

Medverkande

Carmen: Anna Caterina Antonacci
Don José: Andrew Richards
Micaela: Inger Dam–Jensen
Escamillo: Levente Molnár
Remendado: Gert Henning-Jensen
Dancairo: Palle Knudsen
Zuniga: Anders Jakobsson
Morales: Johannes Held
Frasquita: Sofie Elkjaer Jensen
Mercedes: Elisabeth Halling
Det Kongelige Kapel
Det Kongelige Operakor
Sångare ur Det Danske Drengekor och Det Danske Pigekor
Dansare från Pantomimteatret

Mer att läsa