Otello från Metropolitan med Jussi stipendiat

otelloantonenkoyoncheva

Sonya Yoncheva och Alexandrs Antonenko

Otello från Metropolitan med Jussi stipendiat

I kväll eller rättare sagt i går kväll upplevde jag min fjärde uppsättning på ett par år av Giuseppe Verdi´s Otello varav två kommer från Metropolitan Opera.

Det är fyra helt olika uppsättningar var och en med sina brister och förtjänster, men frågan är om inte denna är den ultimata? Uppsättningen  är en nyinstudering av Bartlett Sher och med scenografi av engelska scenografen Es Devlin.

Musikaliskt var det en i mina öron svag inledning, men som helhet blev det en stor musikalisk upplevelse, men jag har upplevt betydligt bättre inledningscen både körmässigt och musikaliskt här hemma.

Scenografiskt kändes det inte heller helt bra, flyttbara plastliknande boxar med inbyggda trappor,  men i tredje akten trillade poletten ner och jag förstod  att den scenografiska lösningen var helt nödvändig.

En del av den första besvikelsen beror säkerligen på att jag hade mycket höga förväntningar på Es Devlins debut på Metropolitan Opera efter att ha upplevt hennes scenografi till exempel till Parsifal på DKT.

Musikaliskt förstod jag inte dirigentens mening och tanke, men också detta klarnade under resans gång.Orkester och kör gjorde som vanligt en utmärkt insats särskilt i tredje aktens sista del. Det var en fin upplevelse med barnkören, som jag inte minns mig ha upplevt tidigare.

Föreställningen dominerades  av tre magnifika sångare och där det egentligen är nästan omöjligt att utpeka den bästa insatsen, men visst var det extra  roligt och spännande att få lyssna till en helt ny röst nämligen Sonya Yoncheva tolkning av Desdemona.

Även Dimitri Pittas var en ny röst som jag inte tidigare har upplevt och efter hans insats som Cassio vill jag gärna höra mer av hans sångkonst. Hans gestaltning av rollen lämnar inget i övrigt att önska och jag lägger in hans insats på min tio i topp lista.

Herrar Otello och Iago överträffade varandra särskilt i andra akten, medan Sonya Yoncheva ägde första delen av fjärde akten, men New York publiken spolierade en del av ett fantastiskt framförande och framförallt min upplevelse genom att applådera direkt efter hennes insats. Mycket välförtjänt men det gör att magin försvinner.

Som vanligt när det gäller  Metropolitan Opera är alla sångare besatta av bästa sångarna och denna föreställning utgjorde inget undantag. Här vill jag särskilt nämna Günther Groissböck som sjöng Lodovico´s  parti vilket han gjorde alldeles utmärkt dvs kraftfullt och med pondus. Emilia, Desdemonas kammarjungfru,  sjöngs av Jennifer Johnson Cano gjorde också en utmärkt scenisk och sånglig insats.

Catherine Zuber´s kostymer och ljussättningen signerad Donald Hölder är väl värd en extra eloge.

Denna Otello kommer alldeles säkert att komma att tillhöra mina absoluta favorituppsättningar och det beror mest på den magnifika insatsen som Jussi – stipendiaten och den lettiske tenoren Alexandrs Antonenko svarade för. Här gäller epitetet en världstenor i full aktion!

Recensioner

Lars Henriksson på Kultursidan.nu

Produktionsteam

Dirigent: Yannick Nézet – Séguin

Regissör: Bartlett Sher

Scenografi: Es Devlin

Kostym: Catherine Zuber

Ljussättning: Donald Holder

Projektioner: Luke Halls

Medverkande

Otello: Aleksandrs Antonenko
Desdemona: Sonya Yoncheva
Iago: Zeljko Lucic
Emilia: Jennifer Johnson Cano
Cassio: Dimitri Pittas
Lodovico: Günther Groissböck
Montàno: Jeff Mattsey
Roderigo: Chad Shelton
Herald: Tyler Duncan