Jenufa premiär på Malmö Opera

Jenufa premiär på Malmö Opera
Jenufa premiär på Malmö Opera – Gitta – Maria Sjöberg, Erika Sunnergårdh, Ingrid Tobiasson och Daniel Frank Foto: Malin Arnesson

Jenufa premiär på Malmö Opera

Premiären på Jenufa blev en stor operaupplevelse – stående ovationer – en absolut succé

Jenufa opera i tre akter av Leos Janacék efter en pjäs av Gabriela Preissová (Její pastorkyna)

Premiär 19 november på Malmö Opera

C:a tre timmar lång med två pauser

Leos Janaceks opera Jenufa är en opera som handlar om vanliga mänskor. Själva handlingen utspelar sig i Mähren, en del av det gamla Tjeckoslovakien, som då tillhörde den österikiska- ungerska dubbelmonarkin och styrdes från Wien.

Operan handlar om Jenufa som är förälskad i och väntar Stevas barn, men också Laca, en halvbror till Steva, älskar Jenufa, som dock inte besvarar hans känslor. Steva är en riktig suput och han får inte gifta sig med Jenufa om han inte klarar att hålla sig nykter i ett helt år. Laca skär Jenufa i ansiktet och detta gör att Steva inte längre älskar henne nu när hon har förlorat sina äpplekinder. När barnet är fött vägrar Steva att träffa både sin son och Jenufa. Kostelnicka försöker då få Laca att gifta sig med Jenufa, men han vägrar eftersom han inte vill ta hand om Stevas barn. Detta är i all enkelhet bakgrunden till de tragiska händelser som sedan följer.

Musiken är helt underbar särskilt i andra akten, som enligt min mening hör till det starkaste och mest gripande som jag har sett på en operascen. Här med utomordentliga sånginsatser av Gitta-Maria Sjöberg, som sjunger Kostelnicka, fostermodern, Jenufa som sjöngs av Erika Sunnergårdh, men också Laca som Daniel Frank svarar för. (En av de bästa manliga sånginsatserna f.ö)

Det börjar dock mycket bra redan i första akten och fortsätter på samma utmärkta sätt även i tredje akten. I första akten får vi se och höra stora delar av Malmö Operakör och det är så väl genomfört att jag undrar hur Malmö Opera skulle se ut om inte denna utmärkta kör svarade för så goda insatser.

Redan i första aktens inledning förstår man att detta kommer att bli en stor operaupplevelse och till detta bidrar i stor utsträckning den fantastiska scenografin, signerad Leslie Travers, som för övrigt också svarade för scenografin i Hoffmanns äventyr i våras.

Regissören den irländska Orpha Pheelan svarade också för en mycket fin insats och här blev det alldeles uppenbart tydligt vad en bra regissör betyder för en fin operaupplevelse. Detta konstaterat även om hon själv påstår att verket svarar för 90 procent och hennes insats motsvarar resterande upp till 100%.

Handlingen är förlagd till 1950-talet även om jag först i tredje akten blir uppmärksam på detta eftersom de två första akterna kunde vara förlagda i originaltid och normalt brukar jag irritera mig över dylika tidsförflyttningar, men den här gången hade det ingen större betydelse utan det kändes helt följdriktigt även om jag inte är riktigt säker på att jag förstår syftet med denna tidsförflyttning. (Handlingen i operan utspelar sig egentligen under 1850-talet)

Det fanns enligt min uppfattning egentligen inte en enda svag punkt i denna uppsättning även om det naturligtvis finns saker som kan förbättras, vilket alldeles också säkert kommer att ske. Framförallt var jag mycket imponerad av såväl sånginsatserna som det sceniska. Både Joachim Bäckström och Daniel Frank visade goda exempel på detta, men också Per Höyers välkända stämma hördes klart och tydligt.

På damsidan glänste alla damerna och utöver de tidigare nämnda vill jag framhålla Ingrid Tobiasson, som jag mest känner igen från hennes insatser på Kungliga Operan i Stockholm. (Det går för övrigt att höra mer av Tobiasson nästa lördag på Foajékonserten där hon tillsammans med Suzanne Flink sjönger sånger av Dvorsak på tjeckiska). En del av damerna som vanligtvis sjunger i Malmö operakör hade här fått mindre roller och här utmärkte sig särskilt Ellika Ström Meijling, som sjöng bydomarens fru och Suzanne Flink som sjöng deras dotter Karolka, hon som ska gifta sig med Steva.

En annan nyckelroll hade Malmö Operaorkester denna kväll, men de brukar alltid göra en god insats, men i kväll var de i sitt absoluta esse och kanske får dirigenten Marko Ivanovic ta åt sig en del av äran.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att detta var en av de bästa förställningar som jag har sett på Malmö Opera och det innefattar även tiden då huset hette Stadsteatern och Malmö Musikteater och Malmö Opera- och Musikteater och jag kan verkligen rekommendera dig, som tycker om opera att ta tillfället i akt att se föreställningen varför inte redan den 23 november dvs nästa onsdag?

Jenufa finns nu på dvd

Läs recensionen

Produktionsteam

Scenografi & Kostymdesign: Leslie Travers

Ljuddesign: Thomas C Hase

Koreografi & rörelseinstruktion: Lynne Hockney

Regi: Orpha Phelan

Dirigent: Marko Ivanovic

Roller

Farmor Buryjovka: Ingrid Tobiasson

Klockerskan Buryjovka: Gitta-Maria Sjöberg

Jenufa: Erika Sunnergårdh

Laca Klemen: Daniel Frank

Steva Buryja: Joachim Bäckström

Förmannen: Per Höyer

Jana: Malin Liljefors Parkler

Barena: Laine Quist

Bydomaren: Thomas Hildebrandt

Bydomarens fru: Ellika Ström Meijling

Karolka: Suzanne Flink

En vallpiga: Danka Milacic

Arbetare i kvarnen, rekryter, musikanter och bybor: Malmö Operakör

Recensioner

Carl-Håkan Larsén i SDS

Lars Sjöberg i Expressen

Sara Norling i DN

Lennart Bromander om Jenufa

Related posts

Kommentera