Recension: Rosenkavaljeren på Den Norske Opera i Oslo

Foto: Erik Berg

Det är David McVicars version som hade premiär på Scottish Opera 1999. I förra veckan hade den premiär på Den Norske Opera & Ballet i Oslo, men jag upplevde föreställningen i går kväll eftersom jag valde premiären på Kung Roger på Kungliga Operan i Stockholm

Det fanns en särskild anledning till att jag längtade efter att få uppleva denna föreställning och det stavas Adrian Angelico, en ung man som sjunger i mezzo-läge och det hade nog Richard Strauss gillat. Alltså tanken att en man kan gestalta huvudpersonen i hans verk Der Rosenkavalier. Strauss fascination för vackra sopran- och mezzo-röster är väldokumenterad.

Den här uppsättningen rankar jag utan tvekan som den bästa av de uppsättningar som jag  har upplevt under årens lopp!

Det här var en kväll då det mesta fungerade alldeles utmärkt och där glimrande och lysande vokala insatser kompletterades med en tidsmässig korrekt placering. Det var säkert så här upphovsmännen hade tänkt sig att verket skulle ges långt efter att de själva hade lämnat jordelivet.

Det blev en formidabel operaupplevelse med en stark ensemblekänsla men framförallt utmärkta solistinsatser där jag särskilt vill framhålla Henrik Engelsvikens tolkning av en sångare, men också de intriganta i form av  Ingebjörk Kosmo och Thor Inge Falch , men från tredje akten också Jens-Erik Aasbö och Hallvar Djupvik.

En särskild eloge vill jag ge till Lasse Friborg för en utmärkt insats som Leopold. Han tillförde nyanser som jag inte riktigt har uppfattat i tidigare uppsättningar framförallt i tredje aktennär han försöker på att konkurrera ut baron Ochs.

Vår egen Faninal, Fredrik Zetterström gjorde en starkare, mer trovärdig gestaltning än när jag upplevde honom i samma parti på Malmö Opera, men mitt intryck lägger hela ansvaret på Dmitri Bertmans idé och tankar om Richard Strauss mästerverk!

Bäst på plan var de som hela eller större delen av handlingen kretsar kring nämligen Fältmarskalkinnan  gestaltad av Marita Sölberg som kvällen till äran också passade på att fylla år denna fredagkväll! Tillsammans med Octavian i form av mezzosopranen Adrian Angelico och Henry Waddington som den fenomenale Baron Ochs, blev det en riktig höjdarupplevelse.

Adrian Angelico förstärkte min starka och fina upplevelsen också tillsammans med sin Sophie gestaltad alldeles utmärkt och troskyldigt av sopranen Mari Eriksmoen. Det blev inte heller sämre när huvudpersonerna behöll greppet under hela föreställningen och slutscenerna ger mig möjlighet att lämna Operaen i Oslo med ett småleende på läpparna och det känns på ett plan som att kvällen aldrig får ta slut.

Till sist om du bara skall se en operaföreställning i år så är valet enkelt – Rosenkavaljeren på Den Norske Opera i Oslo. Om du tänker att det är för långt att resa för att få uppleva Adrian Angelico så debuterarhan i maj på GöteborgsOperan som Cherubini iMozart´s Figaros bröllop!

Marita Solberg och Adrian Angelico i öppningsscenen – foto: Erik Berg

Om föreställningen

Sett föreställningen 22 mars 2019 på Den Norske Opera & Ballett i Oslo

Upphovspersoner

Musik: Richard Strauss|Libretto: Hugo von Hofmannsthal

Team

Dirigent:Joana Mallwitz
Regissör och scenograf: Sir David Mc Vicar
Kostymdesigner: TanyaMcCallin
Ljusdesigner: PauleConstable
Koreograf: Andrew George

Medverkande

Marita Sölberg,Henry Waddington, Adrian Angelico, Fredrik Zetterström, Mari Eriksmoen, Eli Kristin Hansveen, Thor Inge Falch, Ingebjörn Kosmo, Jens -Erik Aasbö, Maren Lipok, Gabriel Birjovanu, Öystein Skre, Hallvar Djupvik, Henrik Engelsviken, Lasse Friborg, Georg Devendra  m fl