Romeo och Julia premiär på GöteborgsOperan

Katarina Karnéus (Romeo), Kerstin Avemo (Giulietta) – foto: Joakim Roos

Romeo och Julia premiär på GöteborgsOperan

Romeo och Julia på GöteborgsOperan – en hisnande vacker belcantoupplevelse

I går var det premiär på Bellini´s version av ”Romeo och Julia”. I reklamen inför föreställnings skrivs det på GO:s hemsida att verket inte har getts i Sverige sedan 1837 dvs bara några år efter premiären på Teatro La Fenice i Venedig.

Det är nu inte riktigt korrekt för den 20 juli detta år hade Operafabriken, ett relativt nytt operasällskap, med ursprung från Malmö, premiär på sin version på fästningen i Varberg. Föreställningen har sedan getts på turné i Skåne och Blekinge och snart ges för sista gången på Landskrona Teater. Annars är det speciella med denna turnéproduktion att den har getts i några kyrkor och själv upplevde ag föreställningen i Skanör´s kyrka för övrigt den enda kyrka som jag känner till som inte ligger mitt i byn utan snarare i dess utkant, åtminstone i dag.

Gårdagens uppsättning, som för övrigt var en konsertant uppsättning vilket innebär att sångarna står uppradade framför orkestern bakom sina notställ herrarna iklädda smoking och aftonklänning för damerna. Bakom orkestern kan man via en form av ett bildspel följa handlingen i verket, vilket annars sångarna lyckas mycket väl med.

Skillnaden mellan Operafabrikens uppsättning är framförallt att här sitter det ett sjuttiotal musiker i ”diket”, medan det i Skanörs kyrka satt en pianist som ledde det musikaliska. En annan och vilket är en stor skillnad i upplevelsen att bakom orkestern satt operakören och då kanske främst herravdelningen i GöteborgsOperans kör. Herrkören spelade en oerhört viktig del i denna fantastiskt bländande vackra uppvisning av skön sång – belcanto, som ju är något av Bellini´s kännemärken. I andra akten eller rättare sagt i sista scen i första akten blev operakören fulltalig genom att damkören kom in från vänster.

På de sångliga prestationerna kunde jag inte klaga varken när det gäller Operafabrikens uppsättning, men definitivt inte heller under gårdagens föreställning, men visst är det stor skillnad sångmässigt och framförallt erfarenhetsmässigt och konstigt hade det väl varit om så inte hade varit fallet.

Framförallt var det huvudrollsinnehavarna som imponerade mest och det är ju precis som det skall vara. För andra gången på mindre än en vecka fick jag möjlighet att njuta av Kerstin Avemo. Det är ju rent underbart vilka vackra toner denna lilla kvinna kan frambringa. Katarina Karnéus gjorde ju inte heller mig besviken utan tvärtom. Det var en helt imponerande kraftfull insats som mycket väl kompletterade Kerstin Avemos Julia. Det var utan tvekan så att de var just dessa två damer som imponerade mest och så skall det ju självklart också vara.

Detta skrivs inte för att förringa herrarnas insatser, tvärtom. Herrarna, som bestod av två av husets egna solister nämligen Mats Persson och Markus Schwartz och gästen Karl Rombo från kungliga huvudstaden, kompletterade damerna alldeles utmärkt.

Speciellt roligt var det få återuppliva bekantskapen med Karl Rombo, som jag inte riktigt har upplevt sedan Otello i Uppsala för några år sedan. Visst jag har ju hört honom i både ”Stiffelio”, ”Carmen” och ”Flickan från västern”, men i denna uppsättning både syns och hörs han på ett annat sätt än i de andra uppsättningarna.

De övriga herrarna lämnar inget i övrigt att önska och jag kan faktiskt inte minnas att jag har varit besviken på deras sångliga prestationer vid något tillfälle och gårdagens föreställning utgjorde inget undantag.

En annan intressant och stimulerande del av gårdagens konsertanta operaupplevelse blir det när orkestern är placerad på scen dels är det roligt att se musikerna i aktion oc så att säga ge dem ett ansikte, men framförallt så framträder dirigentens roll mycket klart och tydligt. Att dirigenten har en enorm betydelse för en stor operaupplevelse är ställt utom allt tvivel, men på en konsertant föreställning blir det mycket tydligt. Det är roligt att se att han, Giancarlo Andretta ger sig tid att med sitt kroppsspråk, visa sin uppskattning såväl av enskilda orkestermedlemmar som åt solistinsatserna.

Sammanfattningsvis var det en mycket stark operaupplevelse och det skall betraktas som ett mycket gott betyg av en operaälskare, som i grunden egentligen inte gillar belcanto. Men vad gör man inte för att få möjlighet att lyssna på såväl Kerstin Avemo som Katarina Karnéus? Du som missade gårdagens föreställning har två alternativ att välja på antingen upplever du föreställningen på ort och ställe eller så kan du lyssna på P2 ikväll, lördag klockan 19:30. Oavsett vad du väljer får du alldeles säkert en stor operaupplevelse.

Recensioner

DN

Medverkande

Giulettta: Kerstin Avemo

Romeo: Katarina Karnéus

Capellio: Markus Schwartz

Tebaldo: Karl Rombo

Lorenzo: Mats Persson

Dirigent: Giancarlo Andretta

GöteborgsOperans orkester och kör

Related posts

Kommentera