Silkesstegen,librettot till bygger på François-Antoine-Eugène de Planards komedi L’échelle de soie, vilken 1808 hade tonsatts av Pierre Gaveaux. Rossinis opera hade premiär den 9 maj 1812 på Teatro San Moisè i Venedig men blev ingen odelad succé. Felet berodde förmodligen på textförlagan som ansågs vara för lik Domenico Cimarosas populära opera Il matrimonio segreto från 1792. Efter tolv föreställningar glömdes operan bort,men gavs på Malmö Opera för några år sedan
Silkesstegen 1812 synopsis
Dormont har sin myndling Giulia boende hos sig med hennes tjänare Germano och kusin Lucilla. Utan sin förmyndares vetskap har Giulia gift sig med Dorvil, som varje kväll klättrar in i huset på en silkesstege och lämnar det samma väg på morgonen. Dormont har tänkt sig att Giulia skall giftas bort med Blansac, som kommer i sällskap med Dorvil.
Denne är angelägen om att Giulia skall göra ett så dåligt intryck som möjligt. Även Giulia gör vad hon kan för att inge Blansac betänkligheter inför äktenskapet. Men då Dorvil har gömt sig i rummet intill och bara uppfattar brottsstycken av deras samtal, missförstår han vad de talar om och blir svartsjuk.
Även tjänaren missuppfattar sammanhanget då han hör Giulia sjunga om sin längtan efter att Dorvil skall klättra uppför silkesstegen vid midnatt.Han tror att hon tänker på Blansac och skyndar sig att meddela denne att han samma natt kan komma upp i Giulias sovrum på silkesstegen.
Lucilla har blivit nyfiken och gömmer sig i Giulias rum, och den lika nyfikne Germano kryper in under bordet. Giulia har knappast hunnit ta emot sin make, som får förebråelser för sin svartsjuka, förrän Blansac bultar på balkongdörren så att även Dorvil måste gömma sig.
Giulia förstår inte varför Blansac kommer på detta sätt och så sent och blir förargad på Germano då hon får förklaringen. Men just denna kväll har Giulias förmyndare upptäckt silkesstegen och ger sig till att genomsöka rummet. Allt avslöjas. Dorvil erkänner att han är gift med Giulia, Blansac tröstar sig med Lucilla och Dormont inser att det är lönlöst att kämpa mot kärleken.
IN ENGLISH
- Time: 18th Century
- Place: Paris
Dormont is the teacher and guardian of the beautiful Giulia, and he is determined that she will marry Blansac despite her continual rejection of his advances. The fact is that Giulia is already married to Blansac’s friend Dorvil, who every night is able to exercise his conjugal rights because Giulia lowers a ladder made of silk down to him from her bedroom window.
The opera opens in the morning. Owing to the attentions of Giulia’s cousin Lucilla, and the family servant, Germano, Dorvil has great difficulty making his escape by his usual method. Blansac is due to arrive at any minute in his quest to win Giulia’s love, but she has devised a scheme to divert his amorous attentions towards her cousin, who would make an excellent wife for him.
Giulia intends to bring Lucilla and Blansac together, and persuades Germano to spy on them from a secret hiding place to see how the relationship develops. Blansac arrives with his good friend Dorvil, who desperately tries to persuade him that Giulia is not looking for a husband. Unfortunately this only has the effect of making Blansac more determined, and more confident of success. He suggests that Dorvil might care to hide and see how successfully he is able to woo Giulia. Consequently, when Giulia enters, her meeting with Blansac is being overhead by both Germano and by her husband.
Giulia decides to probe Blansac to see if he would make a good and faithful husband for her cousin. Her questioning deceives all of the men listening into thinking that she is genuinely interested in Blansac. Dorvil emerges from hiding and storms off in fury, much to Germano’s surprise, who also shows himself. In the midst of all the confusion and noise Lucilla enters and Blansac suddenly notices what a fine looking young woman she is. Decidedly prettier than her cousin Giulia.
It is now late evening. Giulia is desperate for Dorvil to arrive so that she can explain the reason why she was questioning Blansac so closely about marriage. Once again the servant Germano is on hand and realizes that his mistress has an assignation.
He can only assume that it is with Blansac, and decides to hide once more and see what happens. Unfortunately he is unable to keep his secret to himself and he lets Lucilla in on it. She is distressed to learn that Blansac, who she now loves dearly, is meeting Giulia and she also determines to find a hiding place in Giulia’s bedroom to observe proceedings.
There is general surprise and joyful amazement when it is Dorvil who climbs into the bedroom, followed closely by his friend who is intent on using the silken ladder to further his wooing, not of Giulia, but Lucilla. Everyone scatters when Dormont, who has been woken by all the noise, enters in his nightshirt. Seeing the way that everything has turned out for the best, he quickly forgives the couples for their underhand behavior and all ends in general rejoicing.
UPPHOVSPERSONER
Musik: Gioacchino Rossini|Text: Giuseppe Maria Foppa
Roller och rösttyper
| Roll | Rösttyp |
|---|---|
| Blansac | bas |
| Dormont | tenor |
| Dorvil | tenor |
| Germano | baryton |
| Giulia | sopran |
| Lucilla | mezzosopran |
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta
