Svensk operahistoria sammanställd av Viveca Carleson

Svensk operahistoria sammanställd av Viveca Carleson - Bollhuset

Svensk operahistoria sammanställd av Viveca Carleson - Bollhuset
Stora Bollhuset vid Slottsbacken kring 1780-talet. Byggnader från vänster: Tessinska palatset, Stora Bollhuset (med rött tegeltak), Storkyrkan och Stockholms slott. Teckning av Martin Rudolf Heland.

Svensk operahistoria sammanställd av Viveca Carleson

Svensk opera står alltid högt i kurs!

nyasedlar

Förord

Det här kompendiet är främst tänkt som fördjupning i min operacirkel på ABF, inför våra studiebesök med anknytning till opera i det rika utbudet i och omkring Stockholm. Det är också en fortsättning på mina kompendier Operakonsten genom tiderna resp. Operarösten. Kanske kan det komma till nytta även för andra operaintresserade. Innehållet bygger nästan helt på nätbaserade uppgifter och måste därför uppdateras med jämna mellanrum. Internet är oftast till stor nytta, men särskilt fria operagrupper, som bildades och lades ner på 1980 – 90-talen,är magert dokumenterade – kanske något för operaforskare att ta till sig?

Om du önskar ett exemplar av detta kompendieum i pdf/word-dokument kan du kontakta författaren på  e-postadress: Viveca Carleson

Stockholm i mars 2015, Viveca Carleson  

Svensk opera står alltid högt i kurs!

Sammanfattning

Drottning Christina lät under mitten på 1600-talet sätta upp de första operorna i Sverige. Vid mitten på 1700-talet hade franska och italienska operasällskap etablerats, och de tyska kom ofta på besök. Drottning Lovisa Ulrika lät bl a. bygga Drottningholmsteatern 1754; som återuppbyggdes 1766 efter branden 1762. Gustaf III, som var djupt intresserad av konstliv inklusive teater, musik och opera, bestämde sig 1771 för att avskeda det franska operasällskapet och att sätta upp en svensk opera. Bollhuset vid Slottsbacken användes som en temporär teater från 1773, där Francesco Antonio Uttinis Thetis et Pelée (1773), Aline, drottning uti Golconda (1776) och Johann Gottlieb Naumanns Amphion (1778) sattes upp.

Naumann kom senare att skriva nationaloperan Gustaf Vasa (1786). I Bollhuset sattes även Christoph Willibald Glucks Orfeus och Eurydike  upp 1773, alltså före premiären i Paris.

Carl Stenborg skrev den första svenska historiska operan i och med Kung Gustaf Adolfs Jakt (1777), och var för övrigt känd som författare till flera sångspel.

Gustaf III anställde 1778 Joseph Martin Kraus som kommissionerades för att skriva Aeneas i Kartago för invigningen av det nya operahuset som höll på att byggas. Kraus var stor förespråkare för Gluck och deltog därmed i en intensiv debatt i Stockholms-Posten om opera estetik som gällde Gluck eller inte Gluck. Omständigheter med en flyende dansk primadonna (Caroline Walter/Möller) gjorde att operahuset invigdes först efter Gustaf III:s död med Naumanns Cora och Alonzo 30 september 1792. Aeneas i Kartago fick vänta ända till 2 juli 2006 för en scenuppsättning, och då inte i Stockholm utan vid Staatstheater i Stuttgart (utdrag och konsertframföranden skedde dock i Sverige). Redan under Gustaf III:s tid får borgerskapet mer att säga till om, vilket också påverkar operans värld med nya förväntningar vad gäller repertoar och tillgänglighet.

Den Gustavianska operan revs 1890 för att ge plats för dagens byggnad (vilken invigdes 1898). Då spelades delar av Franz Berwalds Estrella de Soria.

I Sverige finns två scener av nationell betydelse: Kungliga Operan i Stockholm och Göteborgsoperan. De övriga – Norrlandsoperan i Umeå, Värmlandsoperan i Karlstad (som brukar lyckas med att klämma in stora operor på sin minimala scen), Malmö Opera och Musikteater och Folkoperan i Stockholm har oftare även inslag av operett och musikal. Under sommaren finns operaverksamheter i Dalhalla och flera slottsteatrar som till exempel Drottningholmsteatern och Ulriksdal.

Fria grupper och opera på bio

 

spegelnfasad

 

 

 

 

 

Sedan 1970-talet har också ett antal fria operagrupper bildats. En del har försvunnit och andra har tillkommit. Det ger större möjligheter för både ny publik och fler medverkande att ta del av operakonsten.

Även om nya fria grupper tillkommer, kan de geografisk inte konkurrera med det senaste mediet – opera live på bio! Folkets Hus och Parker är svensk distributör av Live på bio och samarbetar med drygt 170 svenska biografer, vilket gör Sverige till det tredje största landet i världen när det gäller antal biografer som visar denna typ av utbud (endast USA och England har fler biografer). Säsongen 2013-2014 hade Live på bio drygt 100 000 besökare i Sverige. Folkets Hus och Parker samarbetar bland annat med: opera (Metropolitan i New York, Kungliga Operan i Stockholm, GöteborgsOperan).

coventgardenlondon

 

 

 

 

Nu har SF Bio tagit upp konkurrensen om operapubliken och man har valt att samarbeta med Royal Opera House  i London. Pådrivande vad gäller operakonstens spridning är också de olika utbildningarna, artistagenturerna, specialtidskrifterna och inte minst vänföreningarna.

Opera för hovet och adeln

drottningchristina

 

 

 

Drottning Christina kallade in utländska teatertrupper. Det handlade inte bara om gästspel, de anställdes vid hovet. Så kom det sig att både holländska, tyska och italienska trupper började spela i Sverige. Den viktigaste var troligtvis en italiensk operatrupp, som var engagerad av Kristina under hennes två sista år på slottet. Deras repertoar var av högsta klass och för sin tid helt modern. Redan under de första åren av Kristinas regeringstid byggdes en särskild balettscen på slottet. Efter fem år revs den och ersattes av en tekniskt hypermodern teater som Sverige aldrig hade sett maken till. Kristina roade sig med att själv spela i en pjäs där hon agerade kammarjungfru.  Drottning Kristina ägnade sig alltså åt olika former av dramatik med lika stor energi som Gustaf III.

lovisaulrika

 

 

 

 

Drottning Lovisa Ulrika (1720-1782) införde många nyheter till det svenska hovet från hovet i Berlin i sitt hemland Preussen. Bland annat ansåg hon att operakonsten skulle ha egna lokaler och tog initiativ till de båda slottsteatrarna på Ulriksdal och Drottningholm. Sonen Gustaf III ärvde i hög grad detta intresse och tog initiativ till operan på Gustaf Adolfs torg.

 

Ulriksdals Slottsteater-Confidencen (1753 – )

ulriksdal-confidencen
Confidencen

 

 

 

 

 

 

Ulriksdals slottsteater eller Confidencen, historiskt även kallat Beridarehuset är Sveriges äldsta, bevarade rokokoteater. Teatern ligger i Ulriksdals slottspark i Solna kommun, granne med Ulriksdals Wärdshus. Teatern, som inreddes 1753 av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz, har på 1990-talet och 2000-talet renoverats och restaurerats i omgångar. Teatern ingår i det nordiska avsnittet av Europavägen historiska teatrar. Teatern ligger i Ulriksdals slottspark i Solna kommun, granne med Ulriksdals Wärdshus. Teatern, som inreddes 1753 av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz, har på 1990-talet och 2000-talet renoverats och restaurerats i omgångar. Teatern ingår i det nordiska avsnittet av Europavägen historiska teatrar.

Byggnaden uppfördes på 1670-talet och den högre delen användes då som ridhus, därav namnet Beridarehuset. Den lägre norra delen var ett värdshus. På 1760-talet hade huset fått en ny exteriör genom Carl Hårleman och värdshuset fick en ny byggnad på andra sidan vägen; dagens Ulriksdals Wärdshus. Det gamla ridhuset inreddes 1753 som teater av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz på drottning Lovisa Ulrikas initiativ. Teatern är byggd i rokokostil med plats för drygt 200 åskådare. Ett utstuderat scenmaskineri kunde förvandla scenbilden på några sekunder inför öppen ridå. Belysning fick man dels av dagsljus genom ett antal fönster, dels av stearinljus. Idag finns elektrisk scenbelysning.

Under 1700-talet var det en scen för franska teatersällskap, som Sällskapet Du Londel och Gustaf III:s franska teater. Även svenska skådespelare och hovets amatörer uppträdde på Ulriksdalsteatern. Carl Michael Bellman ledde en sommarsäsong med opera, balett och konserter. På norrsidan skapades även en festvåning där mittenrummet utrustades med ett table à confidence (franska för “i förtroende”). Här fanns ett bord och några skåp (så kallade servanter) som kunde nedsänkas till källarplanet för att dukas och hissas upp igen. Detta innebar att de kungliga kunde äta middag utan att betjäning var närvarande alltså en confidence. Confidencematsalen fick väggarna klädda med spegelglas inom förgyllda ramar. Salen var avsedd att nyttjas av kungafamiljen för samvaro och supéer i samband med teaterföreställningarna. Matsalen kom att ge namn åt hela teatern. En liknande anordning finns även på  Kina slott. Teatern glömdes bort efter Gustaf III:s död, och teatermaskineriet revs på 1860-talet. Resten av rummet belades med ett plankgolv för att utnyttjas som förråd. Scenöppningen murades igen, och salongen förvandlades till jaktsal för Karl XV. På 1920-talet, i samband med att Drottningholmsteatern återupptäcktes, uppmärksammades även Confidencen, och den blev byggnadsminnesmärkt 1935. Stiftelsen Ulriksdals Slottsteater bildades 1965, och Kjerstin Dellert har sedan 1976 arbetat för att återuppväcka teatern. Confidencen Rediviva, Ulriksdals Slottsteaterns vänförening bildades i början av 1980-talet och ansvarade för Confidencens verksamhet fram till 1996 då stiftelsen tog över. Confidencematsalen inklusive bordsmaskineriet restaurerades 1994- 1997, scenen och det komplicerade teatermaskineriet har 2003-2004 återställts i 1700-talsskick, övervakat av riksantikvarieämbetet.

I samband med en omfattande renovering 1994-1997 genom Peter von Knorrings arkitektkontor har den unika Confidencematsalen återuppstått; spegelsalen med det magiska bordet, som gett namn åt teaterbyggnaden på Ulriksdal. Rekonstruktionen byggde på arkeologiska undersökningar och på arkivuppgifter om utförandet på 1700-talet, samt jämförande studier av Kina slotts Confidencemaskineri, och av andra liknande anläggningar i Europa. Parkettgolvet rekonstruerades med hjälp av åtta rutor av återfunnen ekparkett. Dessa var av samma typ som golvet i Confidencen/Kina slott. En speciell utmaning var återskapningen av väggspeglarna som tillsammans med de fem fönstren åstadkom ett luftigt rumsintryck.

Dagtid speglade sig parken i rummet och kvällstid multiplicerades ljusen till oändlighet i speglarna. Stuckarbetena i fönsterdörrsmygen var bevarade och kunde repareras. I matsalen och förmak finns målade väggfält med olika romantiska 1700-talsmotiv bevarade i original.

confidencenkjerstindellertmfl
Kjerstin Dellert, Lena Nyman och Elisabeth Söderström

 

 

 

 

 

 

Ett av motiven är dock från vår tid; det visar tre svenska scenkonstnärer i miniatyr, införda eleganta 1700-talskläder: Lena NymanElisabeth Söderström och teaterns eldsjäl Kjerstin Dellert.Teaterns 1700-talsscen renoverades och rekonstruerades 2003-2004. Eftersom den ursprungliga scen-maskineri hade rivits ut på 1860-talet togs liknande maskinerier på Drottningholms slottsteater och Gripsholms slott som förebild för renoveringen. En uppmätningsritning från 1783 visade dessutom sex kulissgator med tolv parvis lagda spår i scengolvet, som troligen härrörde från kulissvagnar. Maskineriet befinner sig i kryputrymmet under scengolvet och har huvudsakligen nyskapats efter samma modell som på Gripsholms slott. Kulisserna är monterade på stolpar i de 24 kulissvagnarna som går på räls och är förbundna med rep till en lång mittaxel. När axeln roteras växlar vagnarna läge och kulisserna på scengolvet ändras så till en helt ny scenbild på några sekunder; allt inför öppen ridå. Ett liknande maskineri finns i Ekhofteatern i Tyskland.

Drottningholms slottsteater (1754 -)

drottningholmsommar2012

 

 

 

 

En presentation 

Den nuvarande teaterns föregångare, grundad 1754, brann ned den 25 augusti 1762. Det finns en beskrivning av hur den första teatern brann ned. Mitt under öppningen av femte akten under föreställningen på drottning Lovisa  Ulrikas namnsdag, 25 augusti 1762, rusade den franske skådespelaren Marie Baptiste ut på scenen och slog larm. Publiken trodde först att det var en del av pjäsen. Knut Henrik Leijonhufvud beskrev i ett brev till Carl Christoffer Gjörwell:

Fjärde akten var redan spelt till ända och orkestern gjorde en musik… Äntligen gavs med det vanliga klapp på teatern tecken till tystnad; och i detsamma kom madame Baptiste springande mitt igenom teatern och gjorde en geste, som utvisade all hennes bedrövelse; ingen trodde annat än att det hörde till pjäsen. Han, som då fann, att det tecknet ej hade gjort nödig verkan var den enda som åter hade den resolution att komma in och då sade hon endast med halvkväda röst, Le feu- och sauverade sig strax. En piga, en pojke och två personeraf arbetsfolcket” dör i branden. Skådespelarna förlorar allt eftersom deras bostäder fanns inrymda där.

Den nya teatern anlades på initiativ av drottning Lovisa Ulrika, och ritades av Carl Fredrik Adelcrantz. Scenmaskineriet är utfört av Donato Stopani. Den nya teaterbyggnaden står på samma plats som den 1762 nedbrunna Frukostsalongen, Déjeunersalongen mot parken är ritad av Louis Jean Desprez 1791. Byggnadsarbetena påbörjades 1764 och teatern besiktigades av de kungliga den 8 juli 1766. Vid invigningen dagen därpå uppfördes pjäsen Rhadamiste et Zénobie av Prosper Jolyot de Crébillon. Den första operaföreställningen var  Psyché  , en tragi-comédie-balett av Jean-Baptiste Lully och Francesco Antonio Uttini, som gavs den 28 oktober 1766. Under 1700-talet var det en scen för franska teatersällskap, som Sällskapet Du Londel och Gustaf III:s franska teater.

Teatern upplevde sin storhetstid under Gustaf III:s regering. Efter att han år 1777 övertog slottet efter sin mor spelades teater i Drottningholm varenda sommar, inte bara av adelns amatörskådespelare utan också av teatertrupper från Stockholm. Innan det Gustavianska operahuset i huvudstaden stod klart 1782, hade många operor och pjäser premiär här, ofta med aktiv konstnärlig medverkan av kungen själv. Efter mordet på Gustaf III anbefalldes landssorg, och teatern användes inte på lång tid. Verksamheten togs dock upp igen, men intresset från den nye kungen var klent. De sista åren av 1700-talet innebar en tydlig tillbakagång. Några föreställningar gavs på 1850-talet. Den sista kända föreställningen före “törnrosasömnen” gavs sommaren 1858 med anledning av Gustaf V:s födelse. Den gavs av en fransk kringresande teatergrupp.

Gustaf III:s drivkrafter och betydelse

gustafIII

 

 

 

 

Kungens brinnande personliga teaterintresse blev inte sällan en komplikation, både vad gäller hans anseende som kung och tidsfördelningen mellan ämbetets plikter och teaterkonsten. Kungen önskade själv leda teaterverksamheten vid såväl Drottningholms slottsteater som operan vid Kungliga stora teatern och slottsteatern på Gripsholms slott och var i hög grad verksam som såväl dramatiker som aktör och även regissör så ofta som tillfälle bjöds. Sina första pjäser skrev han på franska redan som barn. En första komedi, Le jeune Seigneur, är daterad 1756 och skildrar med munter självironi hans egen vardag som tioårig gosse, som hellre spelar teater än ägnar sig åt de studier hans guvernör söker få honom att koncentrera sig på. Därefter följde ett stort antal skådespel, operalibretti  och divertissement, flera historiska skådespel, inte sällan med Johan Henric Kellgren som medförfattare, såsom  Gustaf Adolphs Ädelmod

Gustaf Adolphs Ädelmod (1783), Helmfelt (1783),  Gustaf Adolph och Ebba Brahe (1783), Drottning Kristina (1784), Gustaf Wasa (1786; även som operan Gustaf Wasa med musik av Johann Gottlieb Naumann), men också verk med utländska eller dolt personliga motiv. De sista pjäserna ger goda inblickar i författarens eget liv, familjeproblem och svårigheter i ämbetet, om än förtäckt. Med komedierna Den ena för den andra (1788) och Födelsedagen (1789) ville han skildra borgerskapets livsmiljöer och vinna deras gillande i konflikterna med adeln. Alexis Michelowitch och Natalia Narischkin (1789) och den sista fullbordade pjäsen, Den svartsjuke neapolitanaren (1789), är personliga, utlämnande dramer om relationsproblem, isolering och konflikter, med en intensiv längtan efter att bli älskad som människa. (Oscar Levertin beskriver mycket av detta i sina böcker om kungen, hans teaterverksamhet och hans tid.)

Stora bollhuset (1773–1782)

storabollhuset

 

 

 

 

 

Svensk opera anses född med uppförandet på Stora Bollhuset den 18 januari 1773 i Stockholm av operan Thetis och Pelée av Francesco Antonio Uttini (med libretto av Johan Wellander) och Elisabeth Olin och Carl Stenborg i huvudrollerna efter plan av kung Gustaf III. Kungen verkade starkt för dess utveckling och beställde 1775 ett nytt operahus vid Gustaf Adolfs torg.

Stora Bollhuset var en byggnad i Gamla stan i Stockholm – ett enkelt stenhus med tegeltak som låg i en då inhägnad kunglig trädgård på södra sidan av nuvarande Slottsbacken. Bollhusteatern firade triumfer under 1770- och 1780-talet. Verksamheten växte snabbt: år 1779 sysselsatte den arton skådespelare, två körmästare, tio korister och skådespelare, trettionio körmedlemmar, fyrtiotre dansare; sju år senare, 1786, hade personalen utökats, och sysselsatte nu sextioen kapellister, nittioen körmedlemmar, tjugoåtta fast anställda skådespelare, fyra dekorationsmålare, två maskinister, sjuttiotvå dansare, tretton instruktörer, fyrtio elevskådespelare och ett antal scenarbetare. Byggnaden, som uppfördes 1627 och revs efter säsongen 1792-93, var från början en idrottslokal för bollspel (därav namnet) och användes tidigt som tillfällig teaterlokal. Bollhuset inreddes till riktig teater 1699 och revs 1793. Det kallades också Nya bollhuset och Bollhusteatern. Byggnaden representerar en rad viktiga händelser i Sveriges teaterhistoria, och flera viktiga institutioner har inrymts inom dess väggar under historiens lopp. Här öppnades Sveriges kanske första teater 1667, här fanns landets första nationalscen 1737–1754 och här gavs den första svenska operaföreställningen i Sverige den 18 januari 1773. Både Operan (1773), Dramaten (1788) och Kungliga Baletten (1773) hade ursprungligen sina lokaler här. Även Stockholms franska teater fanns här 1783–1792. Den beskrivs som en vitmenad byggnad med valmtak, stor men enkel.

Idag har Finska församlingen i Stockholm sedan 1725 sin kyrka i Lilla bollhuset som uppfördes bakom och söder om det stora mellan åren 1648 och 1653.

Gustaf III:s teater på Gripsholms slott (1781 -)

Det säger mycket om Gustaf III:s intresse för teater och den betydelse den hade för honom personligen, när han ansåg det nödvändigt att inrätta en komplett utrustad slottsteater för sin och hovets jämförelsevis korta vistelser på Gripsholm.

Ett mästerstycke skapas 

Erik Palmstedt fick i uppdrag av Gustaf III år 1781, att bygga en rymlig teater. Genom att göra en påbyggnad intill det givna tornutrymmet lyckades Palmstedt åstadkomma en för tidens krav fullt utrustad och funktionsduglig scen. Därtill skapade han ett åskådarutrymme som blivit ett mästerstycke inom nyklassicismens inredningskonst och vars särprägel framför allt ligger i kombinationen av intim stämning och monumental form.

Loger för både kungligheter och tjänstefolk

Ovanför de trappstegsvis ordnade bänkraderna ligger den kungliga logen och ovanför den finns loger för uppvaktning och utländska sändebud. I kassettakets nedersta rad finns de så kallade lorgnetter för tjänstefolket. På sidorna om scenöppningen står gipsskulpturer av Johan Tobias Sergel föreställande Thalia och Melpomene som representerar komedien och tragedien.

Borgerskapet blir delaktigt

Orangeriet i Kungsträdgården (Vauxhallen) illuminerad vid Borgerskapets fest den 21 augusti 1791 med anledning av Gustaf III:s hemkomst från Aachen.

I och med upplysningstiden, franska revolutionen, Ostindiska Kompaniet och så småningom industrialiseringen fick borgerskapet mer makt och blev allt rikare. Detta måste Gustaf III förhålla sig till i sin maktkamp med adeln. Borgerskapet fick allt fler privilegier t.ex. frihandel och ställde också större krav på delaktighet i kulturlivet, som tidigare hade varit förbehållet hovet och adeln. Detta krävde i sin tur nya och större byggnader för opera och teater, vilket framgår här nedanför.

Gustavianska operahuset (1782–1891)

gustavianskaoperahusetannapalm
Gustavianska operahuset

 

Så började det Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett och det har den varit sedan 18 januari 1773, då den första föreställningen gavs i Bollhuset. Några år tidigare, år 1771, hade kung Gustaf III avskedat den franska operatrupp som under ett tjugotal år spelat där, eftersom han ville skapa en svensk ensemble som kunde framföra svenska operor. Den svenska truppen fortsatte spela i Bollhuset men år 1782 stod ett nytt operahus klart dit ensemblen kunde flytta in.

Thetis och Pelee – omslag till orkesterstämma, invigningsföreställning 18 januari 1773 samt första sidan i orkesterstämma.

Gustaf III: s operahus, sektion 1775

gustaf111soperahus1775

Uppdraget att rita det nya operahuset, i dag kallat det Gustavianska efter kungen Gustaf III, gick till arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz som tidigare ritat Drottningholms slottsteater. Byggnaden uppfördes vid Gustaf Adolfs torgs östra sida och stod klar 1782. Salongen bestod ursprungligen av parkett samt fyra rader. En femte rad byggdes 1815. Scenens mått var 18 gånger 40 alnar.

NATIONALMUSEUM
Kostymskiss till en furie av  Louis Jean Desprez för framförandet av Glucks opera Armide (1777) vid Operan i Stockholm 1787. Desprez scenbilder vid Gustaf III:s opera förebådade den romantiska operans bildspråk. Operan blev kungens skötebarn. När inga svenska librettister (textförfattare) kunde hittas skrev Gustaf själv utkast till operor med nationella teman. Han skev dem på franska, ett språk på vilket han kände sig mer ”commode”, bekväm, än på svenska. Sedan lämnade han över dem till författaren Johan Henrik Kellgren, som fick skriva rent dem på svenska och sätta dem på vers. ”Ni och jag är de enda bildade människorna i landet”, sade kungen till sin trogne Kellgren.

Gustaf III anlitade tyska kompositörer som J.G. Naumann ”Gustaf Wasa”, 1786 och Joseph Martin Kraus ( Aeneas i Kartago postumt uppförd 1799) för att tillsammans med författaren Kellgren och dekoratören Desprez förverkliga sina teater- och operaideal. Det är därför berättigat att tala om en särskild Gustaviansk opera. Under det tidiga 1800-talet märks ett blygsamt försök av Bernhard Crusell, medan Franz Berwalds ”Estrella de Soria” (1841, uruppförd 1862) är musikaliskt betydande; det kanske mest ambitiösa företaget var Eduard Brendlers ”Ryno” (1834).

Gustaf Wasa opera av J.G Naumann på Youtube: Akt I  Akt II    Akt III  

Gustaf III:s operahus innan det revs 1892.

Två av de stiliga gatlyktorna kring Gustaf II Adolfs staty på bilden står nu framför det nya operahuset. Den stora succén blev den nationella operan Gustaf Vasa som hade urpremiär 1786. Den spelades långt in på 1800-talet och sattes upp så sent som 1991 på Kungliga Operan. Om dess framgång berodde på nationella eller musikaliska förtjänster kan här icke bedömas. Operahuset blev ett centrum i huvudstadens uteliv. Hög som låg fyllde parketten och de fyra raderna. Maskeradbaler förgyllde marsdagarna tills den sista för Gustaf III, den ödesdigra 16 mars 1792 då han skulle såras till döds av ett skott med skrot. Skottet på Operan är värt en egen historia. Operahuset fyllde också en oväntad funktion: ersättning för tidens avsaknad av opinionsundersökningar. När kungen satte sig bakom ett förgyllt galler i den kungliga logen möttes han av jubel och applåder. D.v.s. när han hade gjort något som allmänna opinionen gillade. Var så inte fallet kunde han i stället mötas av isande tystnad. Som en exakt pendang på andra sidan torget lät kung Gustaf III:s syster, prinsessan Sofia Albertina bygga Arvfurstens palats efter ritningar av stadsarkitekten Erik Palmstedt.

Man kan alltså än idag se hur fasaden till det Gustavianska operahuset såg ut innan det revs. I Arvfurstens palats huserar i dag utrikesdepartementet. Den 16 mars 1792 mördades kungen vid en maskeradbal i detta operahus.

Då huset revs bevarades det rum, det så kallade lilla kabinettet, dit kungen först fördes efter att han blivit skjuten. Detta rum kom att återskapas i nästkommande operahus. Efter mordet förbjöds offentliga maskeradbaler fram till 1821. Efter drygt 110 års användning revs det Gustafianska operahuset 1892 eftersom byggnaden var sliten. Den ansågs dessutom vara för liten och brandfarlig och Oscar II önskade ett nytt modernt operahus på samma plats.

Kungliga Operans officiella namn, sedan starten 1773

1773-1782 Kongl. Svenska Operan
1782-1806 Kongl. Operan
1806-1812 Operett-Theatern
1812-1813 Kongl. Operan
1813-1818 Kongl. Theatern  Stockholms Theater
1818-1825 Kongl. Stora Theatern
1825-1863 Kongl.Theatern
1863-1888 Kongl. StoraTheatern
1888-1898 Kongl. Operan
1898-1908 Kongl. Teatern
1908-1997 Kungliga Teatern
1997- Kungliga Operan

Svenska operakompositörer

Francesco Antonio Uttini 1723-1795

La Galatea (Pietro Metastasio), Drottningholm (1754),

L’isola disabitata (Pietro Metastasio), Drottningholm (1755),

II re pastore (1755), Drottningholm (1755), L’eroe cinese

Pietro Metastasio), Drottningholm (1757),

L’asilo delle scienze (Pietro Metastasio), Drottningholm (1757)

Adriano (Pietro Metastasio), Drottningholm (1757),

Il sogno di Scipione (Pietro Metastasio), Stockholm (1764),

Psyché (Philippe Quinault efter Molière), Drottningholm (1766),

Soliman II ou Les trois sultanes  Charles-Simon Favart , Stockholm (1760-tal),

Cythère assiégée  Charles-Simon Favart , Stockholm (1760-tal),

Le gui de chène, (V. Junquières) Stockholm (1760-tal), L’aveugle de Palmyre, Desfontaines-Lavallée Stockholm (1760-tal),

Thetis och Pelée  Johan Wellander efter Bernard le Bovier de Fontenelle Stockholm(1773),

Aline, drottning uti Golconda  Christoffer Bogislaus Zibet efter Michel-Jean Sedaine Stockholm 1776

Georg Joseph Vogler 1749-1814
Enligt sitt kontrakt skulle han komponera minst en opera om året, varav endast en blev av: Gustaf Adolf och Ebba Brahe från 1788 med text av Johan Henric Kellgren, som med sina folkliga scener i andra akten förebådar romantiken. Hela operan är en brokig mosaik med stort upplagda arior och folkliga visor, till exempel Hönsgummans visa, som chockade hovdamerna i StockholmGustaf Adolf och Ebba Brahe sattes åter upp på Drottningholms slottsteater säsongerna 1973 och 1990.

Sångare före 1900-talet

1700-talet
Elisabeth Olin, sopran, 1740-1828
Carl Stenborg, tenor, 1752-1813
Betty Olin, sopran, 1761 – 1816
1800-talet
Jenny Lind 1820-1887 
Gustaf Sandström, baryton, 1826-1875
Signe Hebbe, sopran, 1837-1925
Christina Nilsson, sopran 1843-1921
Arvid Ödmann, tenor, 1850-1914
Matilda Jungstedt, mezzo, 1864-1923

Oscarianska operahuset(1898– )

Axel Anderbergs planritning 1890-taletaxelanderbergsplanritning1890talet

Den 19 september 1898 kunde det nuvarande operahuset, ofta kallat det oscarianska efter kung Oscar II, tas i bruk. Huset är byggt på samma plats som sin föregångare. Under de sju år det tog att bygga huset höll Operasällskapet till på Svenska TeaternBlasieholmen. Den nya byggnaden är ritad i nybarockstil av arkitekt Axel Anderberg, som hämtade mycket inspiration från Parisoperan. Scenen i det nya huset byggdes med samma mått som den gamla, så att samma dekor skulle kunna användas. Byggmästare var Andreas Gustaf Sällström.

Den nya byggnaden var en nagel i ögat för somliga. Journalister lär ha beklagat sig över att symmetrin vid Gustaf Adolfs torg blivit förstörd. En journalist skall ha kallat det oscarianska Operahuset för “en trave uppstaplade cigarrlådor”.

närkungligaoperanvarnytt

 

Nybyggnaden väckte emellertid inte lika stort missnöje som Riksdagshuset, som kom att byggas några år senare. Vid invigningen uppfördes Adolf Fredrik Lindblads opera Frondörerna, scener ur Franz Berwalds Estrella di Soria och en helt nykomponerad invigningskantat av Ivar Hallström. Operasalongen har 1 100 platser fördelade på parkett och tre rader. I salongens tak finns en plafond, som är målad av Vicke Andrén, på vilken man bland annat kan se två keruber hålla i husets ritningar, samt en mäktig, två ton tung, ljuskrona. Av husets övriga över 1 000 rum märks framför allt den pampiga Guldfoajén, en lokal som mäter 28 gånger 8 meter och vars väggar är förgyllda och klädda med speglar. Guldfoajén ligger i direkt anslutning till den stora balkongen ut mot Gustaf Adolf torg. Att huset har totalt 13 våningar syns inte utåt. I operahusets del mot öst ligger också den förnäma restaurangen Operakällaren.

Svenska kompositörer på KO under första delen av 1900-talet

 

arnljotsigurdbjorling Sigurd Björling som Arnljot på Kungliga teatern 1910

  • Ture Rangström 1884-1947
  • Kronbruden (1915; efter August Strindberg)
  • Kronbruden på Youtube Sången i Kronbruden har för det mesta karaktär av ett slags talsång, enligt Rangström ”musikaliskt fixerad deklamation”. Ibland förekommer inslag av arioso (skönsång) i mera sluten form i vissa avsnitt av operan. Orkestern får med olika stämningsmålningar illustrera de olika scenerna
  • Hilding Rosenberg 1892-1985
  • med Marionetter (1939) och Lycksalighetens ö (1945) Marionetter 1938
  • Stilistiskt tillhörde Rosenberg den tidiga modernismen. Under sin långa bana som tonsättare var han hela tiden öppen för inspiration och intryck från musikhistorien och samtiden i stort. 1920-talets radikalism övergår under 1930- och 1940-talen till en måttfull modernism med inslag av neoklassicism och vissa drag av romantik.

Sångare under första delen av 1900-talet

Martin Öhman, tenor,1887-1967

Kerstin Thorborg, alt/mezzo,1896-1970

Irma Björck, sopran,1898-1993

Helga Görlin 1900-1993

Leon Björker , bas,1900-1962

Einar Beyron, tenor,1901-1979

Brita Hertzberg, sopran,1901-1976

Joel Berglund, basbaryton,1903-1985

Set Svanholm, tenor,1904-1964

Sigurd Björling, baryton,1907-1983

Hjördis Schymberg, sopran,1909-2008

Einar Andersson, tenor,1909-1989

Jussi Björling, tenor,1911-1960
Hugo Hasslo, baryton,1911-1994

Operahuset under andra hälften av 1900-talet

Huset har genomgått vissa smärre förändringar, utvändigt framför allt genom den 1955–1961 uppförda rotundaliknande tillbyggnaden på byggnadens östra sida. Arkitekter för denna var Peter Celsing och Nils Tesch. Lokalen används i dag som biscen, repetitionslokal samt diskotek. Invändigt har de flesta större förändringar gällt scenutrymmet. Under 1970-talet installerades ett hydrauliskt undermaskineri och ett övermaskineri. Det senare kom att bytas ut mot ett modernare under slutet av 1980-talet. Under scenen skapades ett repetitionsrum för orkestern och ett av sidotrapphusen byggdes om till publika hissar.2014 beslöt regeringen ge 2 miljarder till inre om- och tillbyggnader för operahuset. En ny opera byggs i Operan – Regeringen Samtidigt finns en livlig diskussion om ett nytt operahus. Se nedan!

Svenska kompositörer på KO under andra hälften av 1900-talet

  • Ingvar Lidholm1921 Ett drömspel 1992, http://www.youtube.com/watch?v=E9nc0GH4R8w
  • Lidholm var medlem av Måndagsgruppen, liksom Karl Birger Blomdahl, Sven Erik Bäck m.fl. Dess inriktning var och blev framför allt med tiden alltmer radikalt modernistisk. Det ursprungliga målet var förkovran i den samtida europeiska konstmusikens utveckling, men man ville även verka för att vinna förståelse för den egna, ofta bespottade musiken. Man hade att i Sverige kämpa emot ett traditionalistiskt musiketablissemang där senromantiken och neoklassicismen var förhärskande stilideal.
  • Daniel Börtz 1943-
  • Backanterna  1991, http://www.youtube.com/watch?v=N7IS4AKIUU8
  • Marie Antoinette 1997, http://www.youtube.com/watch?v=AwGxUffas7Y. Börtz var elev till Hilding Rosenberg, Karl-Birger Blomdahl och Ingvar Lidholm. Musikdramatik i olika former har han odlat flera gånger; det största projektet är samarbetet med Ingmar Bergman i Backanterna, efter Euripides (1992). År 1998 hade operan Marie Antoinette premiär på Folkoperan, med libretto och regi av Claes Fellbom, och 2006 hade Börtz tredje opera, Svall, urpremiär, även denna skriven av Fellbom. År 2009 hade Goya, med libretto av Magnus Florin, urpremiär på Göteborgsoperan. Liksom “Marie Antoinette” är den byggd på historiskt stoff. Synopsis till Goya
    Magnus Gabriel, urpremiär på Läckö slottsopera, 2008.
    I januari 2016 uruppförs Medea på Kungliga Operan i Stockholm.
  • Tillfälligt avbrott (1973), Amedée (1987), Illusionisten (1996)
  • Hans Gefors 1952
    Christina 1982-86, Gefors har varit elev till både Ingvar Lidholm och Per Nørgård. Hans kommande opera får urpremiär på Göteborgsoperan 2015. Den bygger på Hitchcocks film Notorious och får samma namn på svenska och librettot görs av Kerstin Perski.
  • Karin Rehnqvist 1957 Sötskolan 1999 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2960&artikel=5339178 Karin Rehnqvists musikhistoriska betydelse består i att hon, utan att tekniskt eller konstnärligt göra avkall på den moderna konstmusiken, lyckats återställa och samtidigt radikalt förnya förbindelsen mellan den svenska konstmusiken och folkmusiken, en förbindelse som var mycket levande i den svenska senromantiken med namn som Hugo Alfvén och Kurt Atterberg, men som mellangenerationerna från 1940-talet och framåt medvetet helt hade brutit med. Hon arbetar just nu 2015 med Strandad – ett beställningsverk för Kungliga Operan – en helaftonsopera för vuxna.

Slutsats ang. nutidens operatonsättare

Under de senaste decennierna har svenska operatonsättare åter använt romantiska grepp, men i modernt dramaturgiskt koncept: Werles Tintomara,  Hans Gefors Christina och Ingvar Lidholms Ett drömspel Jonas Forssells Riket är ditt och Jan Sandströms Bombi Bitt och Nick Carter  är exempel på stycken med komisk prägel, medan Daniel Börtz i Backanterna går tillbaka till antik myt och i  Marie Antoinette tar upp ett historiskt stoff. Sven-David Sandströms Staden till Katarina Frostensons text, uppförd till nya operahusets 100-årsjubileum och Stockholms kulturhuvudstadsår 1998, skildrade situationer och stämningar snarare än ett traditionellt dramatiskt förlopp.  Samme tonsättares Batseba byggde på Torgny Lindgrens roman, medan Jonas Forssell som huskompositör för Malmö Opera skrivit flera verk, som Träskoprinsessan > och Death and the maiden. Kammaropera har blivit en vanlig form, t.ex. Peter Bengtsons Jungfruarna och Carl Unander-Scharins Tokfursten.Numera får operatonsättarna beställningar från både de stora operahusen, de mindre och från de små fria operagrupperna. Vilket framgår här nedanför.

Svenska sångare på KO under andra hälften av 1900-talet till nutid

Namn Röstfack Levde
John Forsell baryton 1868-1941
Nanny Larsén-Todsen sopran 1884-1982
Birgit Nilsson sopran 1918-2005
Per Grundén tenor 1922-2011
Erik Saedén basbaryton 1924-2009
Nikolaj Gedda tenor 1925-
Kjerstin Dellert mezzosopran 1925-
Elisabeth Söderström sopran 1927-2009
Ragnar Ulfung tenor 1927-
Sven-Erik Vikström tenor 1927-2002
Kerstin Meyer mezzosopran 1928-
Arne Tyrén bas 1928-2012
Uno Stjernqvist tenor 1928-2004
Busk Margit Jonsson sopran 1929-
Barbro Ericson mezzosopran 1930-
Bengt Rundgren bas 1931-2008-
Margareta Hallin sopran 1931-
Ingvar Wixell baryton 1931-2011
Ileana Peterson mezzosopran 1934-2013
Berit Lindholm sopran 1934-
Catarina Ligendza mezzosopran 1937-
Jonny Blanc tenor 1939-2001
Sten Wahlund bas 1940-2011
Sylvia Lindenstrand sopran 1941-
Britt-Marie Aruhn mezzosopran 1943-
Esaias Tewolde-Behran tenor 1943-
Gösta Winbergh tenor 1943-2002
Siv Wennberg sopran 1943-
Håkan Hagegård baryton 1945-
Helena Döse sopran 1946-
Loa Falkman baryton 1947-
Barbara Hendricks sopran 1948-
Thomas Sunnegårdh tenor 1949-
Ingrid Tobiasson mezzosopran 1951-
Marianne Häggander sopran 1951-
Birgitta Svendén alt 1952-
Ann-Sofie von Otter mezzosopran 1955-
Lena Nordin sopran 1956-
Marianne Eklöf mezzosopran 1956-
Hillevi Martinpelto sopran 1958-
Lars Cleveman tenor 1958-
Magnus Kyhle tenor 1959-
Lennart Forsén bas 1959-
John Erik Eleby basbaryton 1960-
Jonas Degerfeldt tenor 1962-
Paula Hoffman mezzosopran 1963-
Katarina Dalayman sopran 1963-
Iréne Theorin sopran 1963-
Nina Stemme sopran 1963-
Anna Eklund-Tarantino sopran 1964-
Peter Mattei baryton 1965-
Katarina Karnéus mezzosopran 1965-
Erika Sunnergårdh sopran 1966-
Malin Hartelius sopran 1966-
Anna Larsson alt 1966-
Michael Schmidberger bas 1966-
Marianne Hellgren-Staykov sopran 1966-
Ann Hallenberg mezzosopran 1967-
Katarina Leoson mezzosopran 1967-
Susann Végh mezzosopran 1967-
Susanne Resmark mezzosopran 1968-
Karl Magnus Fredriksson baryton 1968-
Niklas Björling Rygert tenor 1968-
Miah Persson sopran 1969-
Ola Eliasson baryton 1969-
Katija Dragojevic mezzosopran 1970-
Malena Ernman mezzosopran 1970-
Martina Dike mezzosopran 1970-
Camilla Tilling sopran 1971-
Michael Weinius tenor 1971-
Jesper Taube tenor 1972-
Kerstin Avemo sopran 1973-
Malin Byström sopran 1973-
Emma Vetter sopran 1975-
Daniel Frank tenor 1975-
Elin Rombo sopran 1976-
Maria Fontosh sopran 1976-
Daniel Ralphsson tenor 1979-
Daniel Johansson tenor 1980-
Paulina Pfeiffer mezzosopran 1981-
Vivianne Holmberg sopran 1983-
Cornelia Beskow sopran 1986-
Luthando Quave sopran 1986-

 

Nytt operahus i Stockholm eller inte?

kungligaoperanperkarlssonalamy

 

 

 

 

Pressmeddelande från Kungliga Operan

Wikipedia: Då det nuvarande operahuset har stora brister framför allt vad gäller biutrymmen bakom scenen, men också ur andra scentekniska aspekter, har det under 2000-talets första årtionde höjts flera röster för att Stockholm bör få ett nytt modernt operahus. Detta inte minst efter att GöteborgsoperanOperaen på Holmen i Köpenhamn och Norges nationalopera i Oslo uppförts på senare år.

Några föreslagna platser för ett nytt operahus är SlussenVärtahamnen och Danviksklippan.

I september 2013 beslöt regeringen att inte låta bygga ett nytt operahus i Stockholm. I stället skall Kungliga Operan vid Gustaf Adolfs torg renoveras och byggas ut. ”En av utgångspunkterna är att göra huset mer öppet och tillgängligt för allmänheten”, menade kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth i en artikel i Svenska Dagbladet.Statens Fastighetsverk har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till plan för renovering och ombyggnad av operahuset.Den mest livaktiga gruppen när det gäller nybyggnad är:

Masthamnsprojektet

Varför skall ett nytt operahus byggas just i Stockholm?

Huvudstaden är en självklar plats för landets nationalopera och ett viktigt skandinavisktcentrum för kultur, affärsverksamhet och turism. Ett nytt hus skulle kunna locka såväl egna som utländska världsartister och behövs för att kunna ta emot större uppsättningar av opera, balett och musikaler i Stockholm. Det skulle också skapa turistintäkter för Stockholm.Varför är just Masthamnen det bästa läget?

1) Tomtytan är tillräckligt stor för att få plats med allt under ett tak.

2) Med bl.a. utomhusscener skulle platsen bli attraktiv året runt.

3) Läget bakom berg skapar inga trafikproblem och förhindrar vägbuller.

4) Parkeringsplats finns för bilar och bussar från landsorten5) Tomten konkurrerar inte med annan byggnadsverksamhet eller anspråk.

Sammanfattning av utvecklingen utanför Stockholm

Den tidiga svenska operahistorien var helt är beroende av hovet och adeln i Stockholm. Det är inte förrän i mitten av 1800-talet som borgerskapet börjar påverka och även styra utvecklingen både i Stockholm i och Göteborg. Detta i och med dess dominans inom industrialiseringen, handeln och därmed ekonomin, som tidigare nämnts. Operaföreställningarna, som nu började uppföras ute i landet gjorde så i hus som var konstruerade för talteater, vilket inte alltid har gett dem rättvisa, främst ljudmässigt!

Operahusen i Göteborg Stora teatern (1859 – 1994)

Stora Teatern, först Nya Theatern, därefter Stora Teatern 1880, populärt kallad Storan, är en musik- och teaterbyggnad i stadsdelen Lorensberg i Göteborg, invigd 1859. Byggnaden – med fastighetsbeteckning Lorensberg 38:2 – är vit, byggd i sten och ligger för sig själv i Kungsparken strax söder om Kungsportsplatsen, med adress Kungsparken 1. Teaterbyggnaden var den första, mer framträdande stenbyggnaden utanför Vallgraven.Nya Teatern, 1878. Teckning av C.S. Hallbeck.Den Segerlindska teatern eller Göteborgs Stora teater med plats för 1 269 åskådare, uppfördes 1814-16 mittemot Hotel Göta källare vid Södra Hamngatan 61 av traktören Laurentius Segerlind. Teatern blev då Sveriges näst största, efter Kungliga operan. De positiva ekonomiska resultaten uteblev dock, och den 14 mars 1820 överlämnades teatern med inventarier till finansiärerna. På denna affär förlorade Segerlind 60 000 Riksdaler banco. Redan den 19 november 1819 invigdes ytterligare en teater i området, Sillgatuteatern, senare Lilla Teatern, vid Sillgatan (nu Postgatan 10-12) av Segerlinds kollega Ludvig Hinrik Chron. I början av 1840-talet upphörde denna teater. Omkring år 1850 började planerna på en ny teater ta form, och den drivande kraften bakom var huvudredaktören för Göteborgs Handels- och Sjöfarts TidningSven Adolf Hedlund. Konsul Gustaf Krafft blev den ledande mannen i det konsortium, som på allvar tog upp saken, och 1855 bildades ett bolag med ett aktiekapital av 100 000 riksdaler banco. I november 1855 fick Nya Theateraktiebolaget en fri tomt i Kungsparken.Den trettio meter höga teatern uppfördes 1856-59 och invigdes den 15 september 1859 under namnet Nya Theatern, till en byggkostnad av närmare 380 000 riksdaler riksmynt, mot uppskattade 100 000. Premiärföreställningen “Konung Carl den Tionde Gustaf”, var författad av den bortgångna Jeanette Stjernström, vars make, teaterledaren Edvard Stjernström spelade krigarkungen. För musiken stod Joseph Czapek med orkester. Biljettpriserna var 75 öre – 2:50 riksdaler och sittplatserna 987 till antalet. Under de första 60 åren spelades här främst dramatisk teater, opera, operett men också farser och lustspel. Då Lorensbergsteatern startade sin verksamhet 1916, blev Stora Teatern främst en lyrisk teater. Arkitekten Bror Carl Malmberg lät sig inspireras av sin tyske kollega Gottfried Sempers Hovteater i Dresden. Idén var att låta den yttre formen bestämmas av den inre verksamheten. Precis som i Dresden samlade Malmberg salong och scenhus under ett och samma takfall. Göteborg fick en funktionell teaterbyggnad i nyrenässans med rusticerad bottenvåning där stenarna skjuter ut och ger liv från en annars putsad fasad. Den runda salongen är än idag bevarad i ursprungligt skick. Bildhuggaren Carl Ahlbornhar slösat med förgylld ornamentik, målningar i taket och stuckdetaljer. Den stora ljuskronan i salongen var ursprungligen utrustad med sextio gaslågor. 1875 bildades den första stående ensemblen vid denna scen. I november 1872 provspelade en ung litteratör för den fruktade teaterdirektören Wilhelm Åhman på Storan, hans namn var August Strindberg, som därefter fick en mindre roll under våren 1873.Strindbergs kusin Ludvig var redan anställd på teatern. År 1880 fick teatern sitt nuvarande namn, och var därefter en privatteater i flera olika ägares regi. Grosshandlare Brinckman i Köpenhamn ärvde teatern av Ringnér mot ett vederlag på 222 000 kronor, men sålde den vidare till Albert Ranft den 20 februari 1899 för 575 000 kronor. Ranft planerade 1917 att sälja till företaget Cosmorama som ämnade bygga om teatern till biograf, då ekonomin var kritisk. Men istället köptes teatern av bankdirektören Axel Fromell och förblev teater. Under sommaren 1886 renoverades teatern grundligt, på bekostnad av direktör Lorentz Lundgren som från 1 juli samma år hyrde densamma. Bland annat installerades elektrisk belysning i salongen, på scenen samt i övriga teaterhuset. Källarvåningen inreddes – där en del förut varit ett utskänkningsställe för snapsar, öl och smörgåsar åt “den mera anspråkslösa delen af publiken” – till en tidsenlig restaurang med matservering som var öppen hela dagen. I våningen ovanför stora foajén inreddes en foajé för andra och tredje raderna. Från 1920 fram till 1994 var Storan Göteborgs främsta scen för musikteater som opera, operett och musikal. Här spelades succéer som Lilla HelgonetTeaterbåtenVita Hästen, My Fair LadySpelman på taketCsardasfurstinnan med flera. Här uruppfördes 1979 också Lars Johan Werles och Tage Danielssons musikaliska fabel Animalen. År 1994 flyttade de stora musikteateruppsättningarna till den nya Göteborgsoperan. Storan fungerade därefter som en filialscen för Göteborgs Stadsteater.

Svenska kompositörer (1920 – 1994)

Ivar Hallström 1826-1901 Per svinaherde, Vikingarna

Andreas Hallén, 1846-1925 Över förmåga

Wilhelm Peterson-Berger, 1867–1942, Storklas och Lillklas

Kurt Atterberg 1887-1974, Mats och Petter

Gösta Nystroem 1890-1966, Herr Arnes penningar,

opera, 1958Lars Johan Werle 1926-2001, Animalen 1979, http://www.youtube.com/watch?v=WkBD8-T1zsIWerles största succé är den musikaliska fabeln Animalen från 1979 som ligger på gränsen mellan opera och musikal. Verket skrevs under Werles tid som ”huskompositör” på Stora teatern i Göteborg 1977–80. Werle hade en bakgrund som jazzpianist och behärskade även lättare genrer, vilket främst framgår i Animalen.

Sångare på ”Storan”

Bernhard Sönnerstedt, basbaryton,1911-1973

Åke Grönberg,1914-1969

Märta Ternstedt,1915-1994

Rune Olson,1921-1997

Per Grundén, 1922-2011,

Ulla Sallert 1923

Åke Harnesk, 1926

Rut Jacobson, sopran 1927-2011

Lars Ekman ,tenor-baryton,1929-2005

Enzo Florimobasbaryton,1930

Jan Malmsjö,1932

Sonja Stjernquist,1931-2002

Berith Bohm,1932

Berit Hallén,1935

Christina Gorne sopran,1936

Tonny Landy , tenor,1937

Gösta Winbergh, tenor, 1943-2002

Per Stokholm, baryton 1943

Stefan Ljungqvist, bas,1948

Hans Josefsson, bas 1945

Göteborgsoperan (1994 -)

goteborgsoperaningmarjernberg
Bild: Ingmar Jernberg

Göteborgsoperan är ett operahusvid Lilla Bommen i Göteborg,på Göta älvs södra strand. Operan är byggd på Packhuskajens nordöstra ändpunkt, ungefär därLänscellfängelset en gång låg.

InvigningenMed start den 30 september 1994 invigdes Göteborgsoperan under tre kvällar i rad. Rubriken på det stjärnspäckade programmet löd En makalös invigning! Första kvällen samlades publiken till De tusen saxarnas afton, vilket skulle anknyta till “De tusen spadtagen” den 3 juni 1991, dagen då de första tusen spadtagen togs för operahuset. Kvällen därpå var det officiell invigningsgala, med närvaro av kungaparet samt inbjudna gäster. Vid ett fingerat trekungamöte uppe på scen förklarade kung Carl XVI Gustaf samt “Gustaf II Adolf” och “Gustaf III” operahuset invigt. Sjösättning blev det den tredje kvällen, då operahuset inlemmades i hamnmiljön samt hälsades välkommen till kajen av sin gudmor, hovsångerskan Birgit Nilsson, som önskade “Göteborgsoperan dess lycka och framgång på de sköna konsternas outsinliga ocean”.  Berättelser

Byggnaden

Markbrytningen för operabygget startade i juni 1991 och byggnaden stod färdig i oktober 1994 till en kostnad av 558 miljoner kronor. Beställare var Göteborgs Stad och finansiärer var: staten med 347 miljoner; kranskommunerna Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Öckerö med 63 miljoner; Göteborgs Stad med 28 miljoner; cirka 500 företag i regionen med 117 miljoner samt enskilda personer genom köp av grundplåtar med 3 miljoner. Konsortiet OPERAtörerna och SKANSKA VÄST AB-SIAB fungerade som totalentreprenörer och arkitekt var Lund & Valentin arkitekter. Resultatet blev en opera i världsklass med sitt auditorium i klassisk stil och med 1 301 platser på parkett och balkong.På operans repertoar finns föreställningar inom operabalett och musikalerkonserter med mera.Operan har måtten: 160 meter lång och 85 meter bred. Huset är 32 meter högt och har en golvareal på 28 700 kvadratmeter. Huvudscenen har måtten 20×25 meter (500 kvadratmeter) med en scenöppning på 9 meter, samt två sidoscener (18×18 meter) och en bakscen (17×17 meter). Fyra stycken steglöst rörliga podier (15×14 meter) samt envridscen som är 14 meter i diameter, rörlig framåt/bakåt och i sidled. Stora scenen lyses upp av 1 000 spotlights med 250 automatiska färgväxlare (scrollers) samt 51 moving heads i den fasta riggen och 900 dimmers. Göteborgshumorn har kallat byggnaden för bland annat “Tenorasken“, “Ackordcentralen” och “Kal-sången”ArkitektenJan Izikowitz, inspirerades av landskapet och han beskriver byggnaden som:Någonting som får ens sinne att sväva över det snirklande landskapet som vingarna på en fiskmås. Dess form ska vara inspirerat av dess placering det imponerande med svårfångade landskapet med sina ljus och öppenhet, till hamnens konkreta tekniska konstruktioner; broarna elegant svävande över vattnet; den uppenbara inramningen av hamnkranarna, styrkan, mjukheten och elegansen av ett skepps fartygskropp, fiskmåsarnas vingar och det felfria strömlinjeformade skepnaden av ett segel.„

Repertoar

Sedan starten 1994 fram till 2006 hade över 270 olika föreställningar satts upp på operan. Den allra första operauppsättningen var Aniara, därefter följd av Figaros Bröllop och Madama Butterfly. Bland de många baletter som satts upp syns Romeo och JuliaNötknäpparen och Våroffer. Bland musikalerna märks, Kristina från DuvemålaWest Side StoryLes MiserablesMiss SaigonSound of MusicCatsMy fair ladyMary Poppins, Guys and Dolls och Chess.

Svenska kompositörer

Daniel Börtz 1943

Jonas Franke-Blom , 1948

Carl Unander-Scharin 1964

Sångare på GöteborgsOperan från 1994 till nutid

Iwar Bergkwist tenor

Suzanne Brenning, mezzosopran 1943

Gösta Winbergh, tenor, 1943-2002

Helena Döse, sopran,1946

Elisabeth Erikson, sopran, hovsångerska, 1947

Camilla Stærn 1948

Stefan Ljungqvist 1948

Mikael Samuelson, baryton, 1951

Marianne Myrsten, sopran, 1955

Olle Persson , baryton, 1958

Gunnel Bohman , sopran 1959

Mats Almgren , bas

Krister St. Hill , baryton,1962

Åke Zetterström , baryton, 1964

Anders Lorentzson basbaryton

Peter Mattei , baryton,1965

Katarina Karnéus , mezzosopran,1965

Carolina Sandgren , sopran, 1965

Susanne Resmark , mezzosopran,1968

Kerstin Avemo , sopran,1973

Matilda Paulsson , mezzosopran, 1974

Jan Kyhle , tenor,1961

Nina Stemme , sopran,1963

Johan Schinkler , bas,1963

Ann Hallenberg , mezzosopran,1967

Marco Stella , baryton,1966

Anders Larsson, baryton, 1969

Linda Tuvås, sopran,1970

Camilla Tilling , sopran 1971

Ann-Kristin Jones, mezzosopran, 1975

Markus Schwartz , basbaryton, 1978

Annalena Persson , sopran, 1971

Elin Rombo , sopran,1976

Ida Falk Winland  , sopran, 1982

Malmö Stadsteater – Malmö opera (1944 -)

malmooperahus1944

Malmö Operas stora scen invigdes 1944, efter en till decennier utdragen planeringsfas och uppförande under brinnande världskrig. Bland annat hade den legendariske regissören Max Reinhardt rådfrågats, och på hans rekommendation skapades en stor vridscen och en salong med plats för ca 1 500 åskådare. För att få ett så stort antal likvärdiga platser som möjligt gavs auditoriet amfiteaterns omslutande form hellre än den vanligare radteatern med loger. Bakom den voluminösa salongen och byggnaden som helhet ligger nämligen idén om en “folkteater”, och även om det tidstypiska begreppet bleknat med åren är tanken på teatern som en plats dit alla söker sig lika levande idag som någonsin. https://www.youtube.com/watch?v=dbAkY3QFkhM#t=133

Operans bakgrund inom Malmö Stadsteater och Byggnaden

Malmös första stora teater, Malmö Teater, grundades 1808, men slutade användas 1938. 1931 bildades Föreningen Malmö Stadsteater för att uppföra en modern teaterbyggnad och en stadsteater innefattande talteater, operaoperett o dyl., balettpantomim och symfonisk konsertverksamhet. En kraftfull ordförande och dominerande kommunalpolitiker vid namn Emil Olsson genomförde teaterbygget under andra världskriget.  Den nya teaterbyggnaden ritades av arkitekterna Sigurd LewerentzDavid Helldén och Erik Lallerstedt. Sigurd Lewerentz fick redan på 1920-talet ett utredningsuppdrag för en ny teater i Malmö och föreslog då en byggnad i utpräglad klassisk stil. Lewerentz ursprungliga förslag fick dock ge vika för nya arkitektoniska strömningar i Sverige och husets utformning blev i funktionalismens anda. Huset byggdes från 1933 till 1944 och invigdes den 23 september 1944. Byggnaden ansågs vara norra Europas mest moderna teater. Teaterbyggnaden kombinerar en funktionalistisk uppdelning i flera byggnadsvolymer för olika ändamål med ett monumentalt formspråk med klassiska drag, i synnerhet den storslagna entréfasadens marmor-klädda pelare och stora fönsterytor. Stora foajén anses vara särskilt vacker, utsmyckad med konstverk av bland andra Carl Milles och Isaac Grünewald. Byggnaden innefattar Stora scenen,Intiman (tillhör numera den dramatiska ensemblen kallad Malmö Stadsteater) och sedermera även Verkstan, hemmascen för operans barn- och ungdomsverksamhet, Operaverkstan. I anslutning ligger teaterrestaurangens länga. Från 1944 till början av 1990-talet har en omfattande och varierad scenisk verksamhet ägt rum där (och på andra friliggande scener, såsom Nya Teatern; numera privatteatern Nöjesteatern) inom ramen för dåvarande Malmö Stadsteater

Kända aktörer

Ingmar Bergman

Max von Sydow

Bibi Andersson

Harriet Andersson

Gunnel Lindblom

Ingrid Thulin

Jarl Kulle

Jan Malmsjö

Birgit Nilsson

Sixten Ehrling

Bo Widerberg

Ernst-Hugo Järegård

Nils Poppe

Tommy Körberg

m fl

http://www.sydsvenskan.se/kultur–nojen/operett-raddade-bergmans-anseende-i-malmo/

I början av 1990-talet inleddes en stor omstrukturering av verksamheten, då organisationen Malmö Stadsteater upplöstes och ersattes av en koncern med skilda bolag för respektive talteater (Malmö Dramatiska Teater, sedan 2008 åter under nygamla namnet Malmö Stadsteater), opera och musikdramatik (Malmö Opera och Musikteater, numera Malmö Opera), modern dans (Skånes Dansteater; ersatte den tidigare balettverksamheten) och Malmö symfoniorkester MSO i Malmö Konserthus (ersattes för den sceniska verksamheten av den nybildade Malmö Operaorkester), och senare blev dessa fristående bolag med respektive Malmö stad och Region Skåne som ägare. De tidigare dominerande operetterna fick nu mindre utrymme och privatteatrarna i regionen tog tacksamt emot och fortsatte den traditionen. 1990 ombildades den ekonomiska föreningen till Aktiebolaget Malmö Stadsteater, som 1993 övergick i Malmö Musik och Teater AB, vilket from 2002 namnändrades till Malmö Opera och Musikteater AB och senare bara Malmö Opera. Malmö fick sin teater billigt. 1944 kunde staden betala 6 miljoner kronor. I 2008 års penningvärde skulle det ha motsvarat ca 113 miljoner kronor. Totalt gick det nya teaterhuset med scenteknikinredningljudanläggning mm på omkring 140 miljoner kronor i 1992 års kostnadsläge. Malmö stadsteater från 1944 är ett monument över drömmen om folkteatern. Fortfarande efter över 65 år uppfattas den som praktfull, modern och inbjudande. Sedan 1994 är teatern byggnadsminnesmärkt.

Nuvarande Malmö Operas verksamhet

Malmö Opera spelar opera och musikal, både nyskrivna svenska verk och klassiska operor. I övrigt arrangeras temakonserter, galakvällar, och gästspel. All opera framförs på sitt originalspråk med några få undantag. Målen för Malmö Opera är professionella regissörerscenografersångarelibrettister och dirigenter i teamwork, som ger vår tids musikdramatik möjlighet att växa. Ett centrum för morgondagens musikteater. Förste chef blev regissören Lars Rudolfsson, som inledde verksamheten med en uppsättning av Benjamin Brittens En midsommarnattsdröm. Operan har också profilerat sig med ett antal nyskrivna svenska/utländska operor och moderniserade tolkningar av äldre eller mindre kända verk, (stor uppmärksamhet fick t ex Peter Oskarsons uppsättning av Verdis Rigoletto (1994) med Loa Falkman och Dilbèr) förutom en del publikdragande musikaler såsom Dåliga Mänskor, Jesus Christ Superstar,  Singin’ in the Rain, utöver tidigare succéer som Ingmar Bergmans Glada änkan (1954), Röde Orm från Kullen (1978), La Cage aux Folles (1985) samt ett stort antal operetter (flera med Nils Poppe), då Malmö länge var känd som “operetternas stad”.

Huskompositör

2006-11 har kompositören Jonas Forssell varit knuten till Operan som “huskompositör” med tre beställda operor, Träskoprinsessan (2006), Death and the Maiden (2007) och Hemligheter (2011).

Operaorkester

malmooperaorkester2011

Malmö operaorkester 1991 bildades Malmö operaorkester. Idag består orkestern av cirka 60 musiker. Orkestern spelar allt från kammarmusik, opera för barn, konsertermusikaler till stora operor. Orkestern har gjort flera skivinspelningar.

 

 

Malmö operakör

Malmö opera har en egen operakör bestående av 36 personer. Kören leddes av kormästare Sofia Söderberg Eberhard och nu från år 2010 av Elisabeth Boström. Arbetsuppgifterna är mycket varierande och omfattar opera, musikal och konserter av olika slag. Medlemmar ur både dam– och manskören utför ofta solistroller i teaterns uppsättningar.

Operaverkstan

operaverkstan

Sedan 2002 har Malmö Opera arbetat med att låta barn och ungdomar möta opera på ett nytt sätt, då man startade den särskilda, prisbelönta produktionen av musikdramatik för barn och ungdomar. Operaverkstan startades som ett projekt efter en donation från Sparbanksstiftelsen Skåne och permanentades fyra år senare med Verkstan som egen hemmascen. Där spelas både nyskriven operadramatik, experimentell opera och kärleksfulla omtolkningar av klassiker med barn både på scenen och i publiken. Tillsammans har man skapat en konstnärlig verkstad med ord, toner, bilder, sång och rytm, där barn och unga, deras lärare och andra vuxna tillsammans upptäcker musikens alla möjligheter. Operaverkstan samarbetar brett med fria teatergrupper, skolor, kulturskolor och andra institutioner och producerar flera föreställningar varje år. Här spelar det interaktiva en central roll och i många av produktionerna medverkar barn och unga tillsammans med professionella artister. Dess uttalade mål är att stärka barn och ungas livsglädje och framtidstro och bjuda på nya upplevelser att ta med sig i livet.Regissören och librettisten Maria Sundqvist har sedan starten varit Operaverkstans konstnärliga ledare. Under hennes ledning har Operaverkstan blivit en ledande producent av scenkonst för barn och unga. Något som har belönats med både positiv respons från de unga, glädjestrålande recensioner och flera tunga priser, såsom t ex Region Skånes Särskilda kulturutmärkelse 2010.

Stora Scenen och salong
salongsbildcharlottetstromvall
http://www.oppetarkiv.se/video/1865587/

Malmö Opera har en av Nordens största salonger. Auditoriet rymmer som mest 1 511 åskådare, av vilka 10 är rullstolsplatser, samt 10 ledsagarplatser. Med hjälp av inskjutbara väggar kan salongen förminskas till fyra olika storlekar. Själva scenen tillhör de största i Europa. Förscenen är höj- och sänkbar och kan antingen användas som orkesterdike – kan rymma runt 60 musiker – som del av salongen eller som en direkt fortsättning av huvudscenen. Huvudscenen är 25 m djup och 25 m hög. Scenytan är 600 m². Scenöppningens höjd är 7 m och bredden kan varieras mellan 15 och 21 m. Vridscenen är 20 m i diameter. Genom åren har teatern förändrats i takt med den moderna teknikens landvinningar. Exempelvis har ny ljud- och akustikanläggning, ny textmaskin, nytt scenmaskineri samt ny belysningsanläggning installerats.

Renovering 1973 och 2004

Vid invigningen 1944 stod Malmö Stadsteater på toppen av modern teknik. Efter bara ett litet tag var den plötsligt omodern. Redan 1973 byggdes tre nya kontrollrum i stora teatern, där 63 platser på parketten måste offras. Nya belysningsanläggningar installerades både för Intiman och Stora scenen. Det krävdes också större verkstäder plus ett dekorationsmagasin i teaterhuset.Att förbättra akustiken på Stora scenen var en mycket komplicerad process eftersom salongen kunde omvandlas till fyra olika storlekar. Det blev inte lika trångt när den ekonomiska administrationen 1973 kunde hysas in i kontor i byggnader på närliggande Helmfeltsgatan. Då övertogs också den gamla Åbergska skolan, som efter upprustning benämnes Gula paviljongen och innesluter repetitionslokaler, scenografrum, kostymateljéer, arkiv mm.Hela tiden fylldes renoveringsprogrammet på. Slutligen stängdes teatern under åtta månader 1986/87 då det spelades i olika provisoriska lokaler, bland annat i ett varmluftstält. När teatern åter öppnades i februari 1987 kunde styrelsens ordförande Curt Åke Olsson konstatera att både Storan och Intiman fått nya fåtöljer, att vridscenen moderniserats, ny ventilation hade installerats och orkesterdiket hade byggts ut. Allesammans för ungefär 20 miljoner kronor.På grund av ekonomiska svårigheter har musikteatern bytt chefer flera gånger under årens lopp. Under 1990-talet tog Philip Zandén över. Verksamheten leds sedan december 2009 av VD:n och konstnärliga ledaren Bengt Hall. Malmö Opera renoverades ännu en gång år 2004, då föreställningarna flyttades till Båghallarna i Västra hamnen (nuvarande hemmascen för Skånes Dansteater). Teatern återinvigdes igen i februari 2006.

Svenska kompositörer och sångare på Malmö Opera från 1944 till nutid

Jonas Forsell , 1957

Gösta Kjellertz, baryton,1912-1984

Nils Bäckström , baryton,1913-2000

Olav Gerthel , tenor, 1915-1981

Per Grundén, tenor, 1922-2011

Gaby Stenberg ,1923-2011

Lars Ekman , baryton-tenor, 1929-2005

Jan Malmsjö,1932

Karin Mang-Habashi ,sopran, 1938

Loa Falkman baryton,1947

Tommy Juth , tenor,1950

Bengt Krantz , basbaryton,1951

Gitta-Maria Sjöberg, sopran,1957

Dilbèr Yunus , sopran,1958

Lars Arvidson , basbaryton

Rickard Söderberg tenor,1975

Susanna Stern , sopran,1982

Magdalena Risberg, sopran ,1985

Sofie Asplund , sopran,1985

Viljan att experimentera utanför operahusen

Mycket har forskats och skrivits när det gäller svensk operahistoria t.ex. av Agne Beijer (1888 – 1975) och Inga Lewenhaupt (1941-).

Men när det gäller en mer konkret forskning kring verken var Vadstenaakademien pionjär och har förblivit ledande. Numera är det förhållningssättet mer självklart i våra operahus och inom den akademiska forskningen, men utan Ingrid Maria Rappes talang och uthållighet hade svensk operakonst inte varit den samma idag!
Vadstenaakademin (1964 -)vadstenaslottmarkusgarder

HISTORIEN

En sommartisdag på det tidiga 1960-talet prövade sångpedagogen Ingrid Maria Rappe av en händelse akustiken i Bröllopssalen på Vadstena slott. Hon förtrollades och tänkte – här borde jag samla mina vänner och elever och spela opera! I en vacker sal med perfekt akustik och i en perfekt stad för fokusering och utveckling. Sagt och gjort – den internationellt verksamma sångpedagogen samlade sommaren 1964 musiker och sångare från hela Europa i Vadstena och den första offentliga föreställningen blev ”Japansk Afton”. En framgångssaga var född.

IDÉN

Idén med Vadstena-Akademien är att rota fram en gammal okänd opera eller beställa en nyskriven av en okänd kompositör. Tanken är att sångare och musiker ska få möjlighet att skapa sin egen musik och rollgestaltning, d.v.s. inte luta sig mot tidigare versioner av verket. På så vis blir alla operor på Vadstena-akademien en förstagångsupplevelse – både för artisterna och för publiken. Sen samlar man massa okända sångare och musiker i en av Sveriges minsta städer, långt från rikets stora städer. Det borde inte ge några stora rubriker kan man tycka. Men kombinerat med en pedagogisk idé om ”learning-by-doing”, nära samarbeten och soppköksmåltider över yrkesgränserna fantastiska Vadstena slott och Gamla teatern och framför allt en obändig lust och vilja att göra opera har Vadstena-Akademien tagit en rättmätig plats i svenskt operaliv som scenen där det alltid föds något nytt.

SVERIGES STÖRSTA BESTÄLLARE AV OPERA

Vadstena-Akademien är förutom en enastående plantskola också Sveriges mesta beställare och framförare av ny opera. Till och med nu har vi beställt 34 nya operor. Dessutom har vi genom vår repertoarforskning, ledd av bl a Åke Sällström och Anders Wiklund hittat många glömda pärlor ur operahistorien. Flera har fått eget liv och sedan spelats på andra scener i Europa. Nyskrivet för VA finns i Vadstena-Akademien´s databas 

PLANTSKOLA FÖR SÅNGARE

Det är nästan lättare att räkna upp de svenska sångare av rang som inte varit hos oss en sommar eller flera i början av sin karriär. Anne Sofie von Otter, Malena Ernman, Nina Stemme, Anna Larsson, Michael Weinius, Thomas Sunnegårdh m.fl har alla debuterat hos oss. Loa Falkman, Magnus Kyhle, Camilla Tilling, Fredrik Zetterström med flera, med flera. Alla sångare som medverkat sedan starten i bokstavsordning hittar du här.Vadstena-Akademiens Hall of Fame

TONSÄTTARE OCH DIRIGENTER

Tonsättare som producerat sina första musikdramatiska alster hos oss är bland andra Sven-David Sandström, Carl Unander-Scharin, Jonas Forsell, B Tommy Andersson, Paula af Malmborg Ward, Daniel Nelson och Marie Samuelsson. Dirigenter som Staffan Larsson, Olof Boman, Tobias Ringborg, David Björkman, Arnold Östman med flera.

ADMINISTRATIV OCH KONSTNÄRLIG LEDNING

Konstnärliga ledare genom åren: Ingrid Maria Rappe (1964-68), Arnold Östman (1969-81), Torbjörn Lillieqvist (1982-85), Per-Erik Öhrn (1986-90), Clas Pehrsson (1990-92), Anders Wiklund (1992-2001), Nils Spangenberg (2001-) Administrativa ledare: Ingrid Maria Rappe (1964-72), Astrid Lande (1972-2003), Stina Westerberg (2004-2009), Nils Spangenberg (2009-)

EN AKADEMI FÖR ALLA

Vadstena-Akademien heter just Akademien och inte Vadstena-operan på grund av att det främsta syftet med verksamheten är att utbilda unga operaartister inför ett yrkesverksamt liv som sångare, musiker eller i något av alla de hantverksyrken som finns inom operan. Här vidareutvecklar sig t ex skräddare, ljussättare och scentekniker under sin sommarvistelse.

VADSTENA SLOTT

På den andra våningen ligger Drabantsalen och den så kallade Bröllopssalen. Den har kallats så då det tidigare antagits att det var där som Gustaf Vasa höll sin bröllopsfest 1552, men det har visat sig att slottet inte var byggt till den andra våningen då. I Bröllopssalen arrangerar Vadstenaakademien varje sommar opera.

GAMLA TEATERN

Den Gamla teatern i VadstenaÖstergötland, byggdes 1825och är Sveriges äldsta bevarade privatbyggda landsortsteater.Efter en ombyggnation 1847 är den bevarad intakt. Salongen har två läktare, vilka pryds av på ena sidan gudar och hjältar ur den klassiska mytologin och på den andra de fria konsternas och vetenskapernas beskyddare. Teatern byggdes innanför den medeltida klostermuren i det som tidigare var klosterbrödernas aplagård. På platsen uppförde kronoinspektören Olof Regnstrand en ensemble-salong för baler och teaterföre-ställningar 1825. Den första föreställning som visades här var Korsfararna av August von Kotzebue. Samma år framträdde Emelie Högqvist på scenen. Efter Olof Regnstrands död 1829 fullföljdes planerna på en riktig teatersalong av sonen Olof Ulrich Regnstrand. Denne byggde även till en bostadsdel. Den nuvarande teatersalongen tillkom 1847 1879 stängdes teatern på grund av eldfaran. Den sista föreställningen var Värmlänningarna av Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel. Efter en tid som vedbod och magasin restaurerades lokalen 19401986 restaurerades teatern på nytt. Ridån är en kopia av originalet, vilken numera finns i drabantsalen på Vadstena slott. Ridån har en central bild som enligt traditionen föreställer Bellman som Bacchus. Internationella Vadstena-Akademien har spelat opera i Gamla teatern sedan 1960-talet.

Musik på Slottet (1970 -)

musikpaslottetstockholm

 

 

 

En av Stockholms äldsta musikfestivaler

Musik på Slottet firade 2010 40-års-jubileum och är därmed en av Stockholms äldsta musikfestivaler. Det var i juli 1970 som Kung Gustaf VI Adolf inbjöd den unge violinisten och kapellmästaren Mats Liljefors att ge konserter på Stockholms Slott. Ambitionen var redan då – som nu – att blanda etablerade artister med unga kommande stjärnor. Invigningskonserterna klingade ut över Norrström i Bernadottebibliotekets förmak. Succén var snart ett faktum. Musik på Slottet hade kommit för att stanna och redan 1971 flyttade festivalen till Antikmuseum, som rymmer 300 personer. 1974 gavs den första Musik på Slottet-konserten i Slottskyrkan med kammarorkester och kör, på programmet stod bl.a. Vivaldis Gloria. 1976 kom turen till Karl XV-salen, som lämpar sig ypperligt för kammarmusik. Sedan 1980 har de flesta orkesterprogrammen ägt rum i Rikssalen, som är Slottets största sal med plats för ca 600 åhörare.Sedan ett par år har Musik på Slottet startat en ny tradition – Unga Musik på Slottet – en veckolång festival i januari, där unga musiker spelar för en ung publik.Från och med 2015 har ledarskapet övertagits av Anna Eklund Tarantino, som sedan flera år varit biträdande konstnärlig ledare. Hennes bakgrund som operasångerska borgar för att repertoaren kommer att få fler inslag av opera – konsertant och i hela uppsättningar, som inpassas i den speciella miljön.

OPERA AD LIB

adlib

 

 

 

 

Opera ad lib har med sin Turandotter tagit fasta på den persiska myt där Turan står för det främmande, det nya landet. Lik en moder Svea står Turandotter i grann folkdräkt och stänger laduporten för flyktingströmmen. Hon har utvecklats till tyrann, inkapslad i sin egen rädsla styr hon med grymhet sitt rike. Där dock ett tydligt politiskt ställningstagande fanns med. Nummer.se om Opera Ad Lib

NorrlandsOperan (1974 -)

norrlandsoperankvallsbild

 

 

 

 

Norrlandsoperan grundades 1974 och var då en regional operaensemble. I dag är det ett scenkonsthus med en symfoniorkester och avdelningar för opera, dans, musik och konst samt verkstäder och ateljéer. I verksamheten ingår också scenkonstfestivalen MADE och Umeå Jazzfestival. Flera av Norrlandsoperans produktioner turnerar i och utanför Västerbotten. Norrlandsoperan AB ägs till 40 procent av Umeå kommun via Umeå Kommunföretag AB och till 60 procent av Västerbottens läns landsting. Uppdraget är att producera, främja och utveckla konstnärlig verksamhet under devisen “NorrlandsOperan – en spelplats för nya uttryck”. Verkställande direktör och konstnärlig ledare sedan hösten 2009 är Kjell Englund och chefsdirigent är Rumon Gamba.

Salonger

Norrlandsoperan har fyra salonger: Teatern, Konsertsalen, Black Box och B-salen. I byggnaden finns också Vita kuben, ett utställningsrum för samtidskonst. Teatern har 440 sittplatser på parkett och ytterligare 30 på balkong. Konsertsalen har 509 sittplatser och 60 ståplatser. Black Box har upp till 260 sittplatser (scen- och salongsstorleken förändras beroende på arrangemangets art). B-salen som främst används till barnföreställningar har 34 sittplatser på stolar och 30 sittplatser på golvet.

Operaplan

Norrlandsoperan ligger vid Operaplan, som har formen av en halvcirkel längs Västra Norrlandsgatan. Ursprunget till Operaplan är en av stjärnplatserna som bildades vid Umeå stads stadsplaneutvidgning 1898.Av de två tidigare utstrålande gatorna är bara Vasagatan öppen, i och med att Brandmannagatan blev en återvändsgränd bakom operan när den fick sin tillbyggnad 2002.

Historia

Den ombyggda gamla brandstationen Norrlandsoperan grundades 1974 som en direkt följd av kulturreformen samma år. Musikteatergruppen Sångens makt utgjorde stommen i den nybildade operaensemblen, som efter att inledningsvis fått använda provisoriska lokaler snart fick en mer permanent hemvist i Umeå Folkets hus, som då huserade i en fastighet i korsningen Järnvägsallén/Östra kyrkogatan. Dess förste chef var Arnold Östman, som åren 1974–1979 även var operans konstnärlige ledare. 1984 fick Norrlandsoperan överta den gamla brandstationen i Umeå, byggd 1937 i funktionalistisk stil och ritad av Wejke & Ödéen. Brandstationen genomgick en omfattande om- och tillbyggnad efter ritningar av Olle Qvarnström och samma år stod operan klar. 2002 invigdes den nybyggda teatern och konsertsalen, som är sammanbyggd med det gamla operahuset. Operan fick därmed en salong med 480 platser, en stor scen med sidoscener och orkesterdike, samt en konsertsal med 500 platser. I den gamla byggnaden skapades loger. Några år senare tillkom en monteringshall för dekor på cirka 600 kvadratmeter. Sedan 2006 arrangerar Norrlandsoperan varje år i maj den årliga MADE-festivalen i de egna lokalerna, och även utomhus på Operaplan. Kjell Englund är Vd för Norrlandsoperan sedan 2009.

Svenska kompositörer på NO från 1974 till nutid

Jonas Forssell , 1957,

Hästen och gossen, 1988

Carl Unander-Scharin 1962

Nyskriven opera om Elefantmannen SVT Play

http://www.youtube.com/watch?v=AwNfNdOORsk

Mats Larsson Gothe , 1965,

Blanche & Marie, 2014 

Sångare

Lars Arvidson , basbaryton,

Susanna Levonen , sopran, 1966

Susanne Rydén, sopran, 1962

Håkan Starkenberg tenor 1973

Elisabet Strid , sopran 1976

Maria Fontosh , sopran, 197

Uppsättningar i urval

SäffleOperan (1974 -)

Saffleoperan2

 

 

SäffleOperan är en förening där proffs och amatörer arbetar tillsammans för att skapa och lära av varandra. Olika generationer och kulturer möts i ett unikt samarbete. Alla är välkomna i vår förening. Här har du chans att hitta din plats och få visa dina kvaliteter. Det kan handla om att agera, sy, måla, sjunga, dansa, sminka, snickra, limma, skriva, sälja, eller något annat som intresserar dig. Alla delar är lika viktiga i helheten och alla är bra på något. 1974 gjordes den första SäffleOperaproduktionen. Sedan dess har ett stort antal kända operetter och musikaler spelats. En del av de som började som SäffleOperabarn är idag framstående artister, t.ex. Åsa Bergh, Frida Bergh, Jonas Rimeika och Carina Söderman. Alla medverkande genom åren, både proffs och amatörer, har fått goda erfarenheter och en otrolig upplevelse med sig i livet. Säffles kulturliv har berikats.

Wermland Opera

karlstadopera
Wermland Opera

 

 

 

 

 

 

Wermland Opera grundades 1975, då med namnet Musikteatern i Värmland. Idag har vi ca 70 fast anställda och ger även arbetstillfällen till många frilansartister. Wermland Opera förser värmlänningar och tillresande med ett brett urval av opera-/musikal- och orkesterproduktioner av hög konstnärlig kvalitet. Man har tio fast anställda sångare samt en orkester som består av 35 heltidsmusiker. Förutom de produktioner som ges på scenerna i Karlstad bedriver vi också turnéverksamhet. Turnéerna är i första hand ämnade för kommunerna i Värmlands län, men då och då sträcker sig turnéerna utanför både länets, såväl som landets, gränser. Wermland Opera har också en omfattande barn- och ungdomsverksamhet: Av samtliga ordinarie opera- och musikalproduktioner ges alltid ett antal skolföreställningar på dagtid. Dessutom bedriver två musikpedagoger en interaktiv och pedagogisk teater- och musikverksamhet gentemot och i samklang med, barn och ungdomar.

Stora scenen

Vår Stora scen återfinns på Karlstads Teater, där även biljettkontoret har öppet dagtid tisdag till lördag, samt två timmar före föreställnings början. Där ges stora opera- och musikalföreställningar. Den 18 april 2011 återinvigs teaterbyggnaden efter en betydande till- och ombyggnad och då finns där avsevärt större personalutrymmen samt en scenteknik i världsklass.

Lilla scenen

I Karlstads gamla Spinneri har Värmlandsoperan huserat sedan 1994. Här finns nu plats för Lilla scenen, som rymmer 240 besökare, repetitionslokaler för såväl sångare som orkester, tillverkande verkstäder samt administration. Bland de tillverkande verkstäderna återfinner man syateljé, måleri, rekvisita – och attributverkstad, snickarverkstad, smedja, belysningsverkstad samt perukverkstad. I huvudbyggnaden som vetter ut mot Klarälven, ligger administrationen och syateljén, de övriga verksamheterna tar plats i gårdshuset. Från början var Lilla scenen ämnad endast som en repetitionslokal, men sedan 2004 har Lilla scenen utvecklats till en permanent scen som ger ett bra komplement till Wermland Operas Stora scen på Karlstads Teater. På Lilla scenen ges musikaler, barn- och ungdomsföreställningar, kammaropera samt konserter.

Svenska kompositörer och sångare på VO från 1975 till nutid

Peter Nordahl

Staffan Mossenmark

Lars-Åke Franke-Blom

Opera

Håkan Hagegård, baryton

Anna-Maria Krawe , sopran

Ann Sigurdson, sopran

AnnLouice Lögdlund, mezzo

Björn Eduard, baryton

Anders Larsson, baryton

Anton Ljungqvist baryton

Daniel Frank, tenor

Frida Engström , sopran

Karolina Andersson , sopran

Matilda Paulsson , mezzosopran

Peter Kajlinger baryton

Musikal

Ole Bang

Cecilie Nerfont-Thorgersen,  

Jonas Schlyter

Christer Nerfont

Folkoperan (1976 -)

folkoperansentre

 

 

 

 

Folkoperan är ett operahus i Sverige som grundades 1976 av Claes FellbomKerstin Nerbe och Krister Fagerström. Fram till 1993 verkade Folkoperan som en fri musikteatergrupp, för att sedan dess arbeta under benämningen institutionsteater. Folkoperan är organiserad som ett aktiebolag. Stiftelsen Folkoperan är ensam aktieägare i Folkoperan Aktiebolag och fungerar dessutom som ett ekonomiskt råd.Folkoperan spelar nära publiken i en liten salong utan ett orkesterdike mellan publiken och scenen. Målet är att ständigt förnya operakonsten, sätta skådespelet i centrum och att kommunicera med publiken. Man spelar framför allt de stora klassiska verken, men satsar även på nyskrivna operor och opera för barn. Folkoperan vill skapa opera som är begriplig. Därför sjunger man alltid på svenska. Folkoperan är en arbetsplats för frilansande sångare och musiker.Folkoperan huserar sedan 1984 i den ombyggda biografen Ricardo (tidigare Rio och Garbio på Hornsgatan 72 i Stockholm, som invigdes 1928). Huset ritades av arkitektfirman Höög & Morssing  i elegant 1920-talsklassicism och uppfördes av biografägaren och byggmästaren John A. Bergendahl på platsen för den tidigare Maria saluhall. Då var det en av Stockholms största biografer med 1 002 sittplatser. Salongen består idag av parkett och balkong och rymmer 589 platser. Mellan 1980 och 1984 höll Folkoperan till i lokaler på Roslagsgatan 14. På sensommaren 2014 vattenskadades stora delar av ett skyfall, varför den planerade La Traviata fick hänskjutas till hösten 2015 och nypremiären av Carmina Burana flyttades till Globen, där de båda föreställningarna blev bejublade!

Här har de flesta produktionerna tagits med eftersom Folkoperan är och har varit en viktig plantskola för alla som arbetar med opera.

Föreställningar 2007-2014 

Äldre föreställningar

Svenska kompositörer på FO från 1975 till nutid

Lars-Åke Francke-Blom

Kerstin Nerbe

Lars Johan Werle

Georg Riedel

Stellan Sagvik

Daniel Börtz

Stefan Nilsson

Sven-David Sandström

Thomas Lindahl

Ivar Hallström

Fredrik Österling

Anders Nilsson

Sångare

Uno Stjernqvist, 1928-2004

Catharina Olsson 1942

Anne-Marie Mühle 1943-1993

Alf Häggstam, bas, 1945-1994

Jan van der Schaaf 1950

Stephan Munkert, 1950

Staffan Rydén , 1950

Ulf Lundmark , 1951

Olle Sköld

Ulrika Tenstam , 1952

Anette Stridh, 1952

Stefan Axelsson, 1953

Ulrik Qvale , 1955

Marianne Myrsten, 1955

Christina Högman , 1956

Olle Persson, 1958

Ulrika Precht , 1959

Ingela Brimberg , 1959

Tua Åberg , 1960

Thomas Lander 1960

Mikael Axelsson ,

Johan Schinkler , 1963

Angela Rotondo , 1965

Per-Håkan Precht  , 1966

Johan Rydh , 1967

Miriam Treichl , 1969

Agneta Eichenholz , 1970

Fredrik Zetterström , 1972

Tove Dahlberg , 1973

Kosma Ranuer , 1975

Föreningen Musikdramatiska Ensemblen i Sollentuna (1977 -1978)

Jean Claude Arnault , Ola Hallberg Anders Lindström.

1977 bildade vi vad som kom att gå under namnet Sollentuna fria Musikteatergrupp (senare ändrat till Föreningen Musikdramatiska Ensemblen i Sollentuna). Drömmen att få arbeta med opera hade börjat ta form och vi beslöt oss för att som första projekt ta oss an Brecht/Weilloperan Ja-sägaren vars tyska partitur jag kommit i kontakt med samt översatt till svenska. Nu var det sångare ur både Kummelby- och Silverdalskören med solister främst från Kummelbykören samt orkester, alla amatörer, som kom att uppföra operan I orkestern ingick för övrigt två orgelharmonium enligt Kurt Weills partitur. Ledarrollen ”pojkrollen” gestaltades av Viveca Ringmar. De andra rollerna: Modern sjöngs av Maria Lind. Läraren: Björn Sjögren och de tre studenterna: Jan-Olov Norling, Per Olof Carlsson, Sören Engblom. Regi: Jean Claude Arnault, Scenografi: Ulla Rosendahl, Stefan Nordin ljus och masker samt Anders Lindström dirigent. Med Sollentuna som förebild, kom Ja-Nejsägaren att sättas 1979 upp i Vällingby av den då där bildade Västerorts Musikdramatska Förening, med S:t Tomaskören och solisterna Magnus Lindén, Birgitta Svendén, Rolf Knappert, Cary Persser, Alf Häggstam, alla då elever på Statens Musikdramatiska skola i Stockholm. Pojkrollen sjöngs av Åsa Nilsson, som då var en ung tjej i S:t Tomaskören. Regi: Stefan Nordin, Scenografi: Jan Polasek, Masker: Ulla Rosendahl, dirigent: Anders Lindström. Om Ja-sägaren i Sollentuna och senare Ja-Nejsägaren i Vällingby, enligt vissa bedömare ansågs som ett ”skolexempel, en moralitet” av Brecht-Weill, blev Händelprojektet med Semele en Händelse av rang. Föreställningen på över tre timmar, och med mer än 30 000 frivilliga arbetstimmar av 150 entusiaster i Sollentuna var en bragd, tillika konstnärlig dignitet enligt pressklippen från DN, Expressen och Sv Dagbladet. Solister: Birgitta Svendén-Juno, Björn Sjögren-Kadmus, Björn Stockhaus-Somnus, Eva Edström-Cupido, Gustaf Hellblom-Bacchus, Johan Roll-Athamas, Maria Lind–Iris, Seved Engström-präst, Siv Sjöberg-Juno, Tomas Sunnegårdh-Jupiter, Ulla Blom-Semele. Efter fem föreställningar och en produktionsapparat som inte var förankrad i en fast ekonomisk kulturorganisation, därtill att alla var utmattade, inte minst projektets ledning som dessutom i stort sett var ekonomiskt utblottade, blev det ingen fortsättning i Sollentuna. De ekonomiska förutsättningarna för ett nytt opera-projekt fanns liksom inte, även om vissa försök gjordes. Jean Claude Arnault drog sig tillbaka till Stockolm och bildade Stockholms Musikdramatiska Ensemble som på f.d. biografen Göta Lejon på Söder satte upp Virgil Thomsons opera Fyra Helgon.Ur verksamheten i Sollentuna föddes nya sällskap, nya ensembler med operainriktning på andra orter och inte bara i Stockholmsområdet. Debatter, seminarier och symposier om opera anordnades också på flera håll av musiketablissemanget i Sverige med anledning av vad som försiggått i operavärlden utanför etablissemanget. 

Stockholms MusikDramatiska Ensemble (1978 – 1985 +

Stockholms MusikDramatiska Ensemble (SMDE)

Bildades under hösten 1978 som ett samarbetsprojekt mellan amatörer och professionella konstnärer. Jean Claude Arnault, som tog initiativet, var den enda med musikdramatisk bakgrund. Efter den första produktionen, Fyra helgon i tre akter, av Virgil Thomsen och Gertrude Stein, tog producenterna Gertrud Sivall och Robert Carleson över ledningen. Sivall kom från dansen, och Carleson kom från teatern. Gemensamt för dem var att de ville skapa ett alternativ till den av politiken kastrerade konsten, och visa upp den i sin renhet, återge den dess egenvärde. Producenterna valde för varje produktion ut sina konstnärliga medarbetare, och det nutida musikdramatiska verk som skulle uppföras. Regissör, dirigent, scenograf, solister etc. var professionella, och under deras ledning sjöng kören, och olika studiegrupper skapade kläder, dekor etc.

SMDE hade ingen egen scen, utan hyrde de lokaler som passade till produktionen, Göta Lejon, Cirkus på Djurgården och Berns och småproduktioner på Regina för att ta några exempel. Om kompositörena levde bjöds de till premiären, och SMDE tog gärna emot pengar från näringslivet: Vad pengarna kommer ifrån är helt oviktigt, bara de används till konst med stort K. SMDE mottog kulturpris från SvD och Stockholms Stad. Tidskriften MusikDramatik uppstod i en av SMDE:s studiecirklar, och lever ännu vidare under namnet OPERA. (se nedan!) SMDE var ingen renodlad operaensemble, musiken var viktig, med inte på bekostnad av ljus, dekor, smink och kostym. Robert Carleson: – Jag är helt omusikalisk, och har aldrig tyckt om opera: men njuter av konst som får lov att vara just Konst.

Kvinnors liv och kärlek 1980

Fyra helgon i tre akter 1979

Månen 1980

Är Hill känd? 1981

Bröllop på Cirkus 1982

Don Quixote 1982

I Miraklernas tid 1983

Döden i Venedig 1984

Mahagonny 1985

Porgy & Bess 2004

http://www.spl.nu/nyheter/det-ar-som-att-tamja-ett-gang-vilda-guldhamstrar/http://musikverket.se/musikochteaterbiblioteket/arkivregistret/ :Stockholms musikdramatiska ensemble (SMDE) Arkivalier, fotografier, klipp. 31 vol. Gäddviken.

Ystadoperan

(1978 – 2014)

ystadoperanlogo

 

 

Ystadoperan startade sin verksamhet på Ystads Teater 1978 och gjorde sina “sista” uppsättningar i Ystad med Menottis “Helgonet på Bleecker Street” (1997) och Verdis “Trubaduren” (2000). Därefter har man verkat i exil – i Lund med Verdis “Ödets makt” (2002) och Puccinis “Edgar” (2003), på Citadellet i Landskrona med Puccinis “Tosca” (2007). 2012 gjorde Ystadoperan en bejublad återkomst på Ystads Teater med “Ystadoperan Rediviva” och Mascagnis “Cavalleria Rusticana”. Och 2013 kunde man fira sitt 35-årsjubileum med “En mindre högtidlig mässa med musik av Rossini”. 2014 var det dags för urpremiären på “Alfvén”, operan om kärleken mellan Hugo Alfvén och Marie Kröyer. http://www.nyhetsdatabasen.se/senaste-nytt-om/ystadoperan.htm

Operagruppen Figaro (1979 -)

https://www.youtube.com/watch?v=L-hsIzyzCR0

Operagruppen Figaro bildades vid årsskiftet 1979 – 80 av en präst i Domkyrkoförsamlingen, Bo Björkman. Han var en stor operaentusiast och samlade några intresserade vänner för att sjunga madrigaler och Mozartopera. Han var sedan gruppens ledare under de första 6 åren, då vi gjorde föreställningar varje år. Genom hans kontakter fick vi tillgång till den lokal vi använder, Domkyrkans församlingshem, alldeles intill Linköpings domkyrka. När han slutade vid årsskiftet 1985 – 86 blev en av medlemmarna, Gerd Lantz, gruppens ledare och regissör fram till och med jubileumsföre-ställningen 2005. Därefter har ledarskapet legat på gruppens styrelse, och uppsättningarna har regisserats av dels Jennifer Lantz Herstek (Trollflöjten 2003, Figaros bröllop 2006, Don Giovanni 2009), dels Daniel Cardell (Tjuvskytten 2007 – 08 och Così fan tutte 2011), dels Karl-Fredrik Blixt Hagholm (Falstaff 2013).

Södertäljeoperan

(1980 -)
beatriceditenda

 

 

 

 

Bildades 1980 av fyra lärare vid Södertälje Kulturskola. De fyra lärarna var Giovanni Impellizzeri, Monica Arinell, Pia Stenius och Vigo Löfcrantz. Syftet med föreningen var att tillsammans med musik- och teaterintresserade Södertäljebor producera opera, operett och musikalföreställningar. Redan 1981 gavs den första operaproduktionen, nämligen Madame Butterfly. Sedan dess har föreningen producerat och genomfört över tjugo operor, operetter, musikaler och på senare år även konserter. Med över ett kvarts sekel av erfarenhet har uppsättningarna växt i professionalism och även fått motsvarande uppskattning i recensioner i dagspress och musikmagasin. SödertäljeOperan har bl a framfört: Manon Lescaut (Puccini) 1982-83, La Traviata (Verdi) 1990, Glada Änkan (Lehár) 1992, Carmen (Bizet) 1993, Läderlappen (Strauss d y) 1999, Norma (Bellini) 2002, Trollkarlen från Oz (Impellizzeri) 2005, Mefistofeles (Boito) 2006, La Wally (Catalani) 2008, Nabucco (Verdi) i konsertform 2009 och Ernani (Verdi) i konsertform 2010. Hösten 2011 kommer musikalen Teaterbåten att framföras i Södertälje, Stockholm och Uppsala under ledning av Giovanni Impellizzeri. Alla SödertäljeOperans produktioner genomförs i samarbete med Kultur och Fritid och ABF i Södertälje. Estrad i Södertälje är SödertäljeOperans hemmascen. Under årens lopp har operasällskapet också framträtt på Södra Teatern i Stockholm, Uppsala samt Kulturhuset i Järna. Föreningens organisation och storlek har ändrats under åren. Men ett bevis på kontinuitet är Giovanni Impellizzeri, som varit föreningens konstnärlige ledare, dirigent och eldsjäl sedan starten 1980. Stommen i SödertäljeOperan är kören med ca 35 sångare, vars stora fritidsintresse är sång. I SödertäljeOperans orkester har genom åren musiker från bland annat Kungliga Hovkapellet, Sveriges Radios Symfoniorkester och Stockholms Filharmoniska orkester medverkat. Många unga solister har fått chansen att visa upp sig på SödertäljeOperans scen i början av sin karriär. Några av dem är Katarina Dalayman, Lars Cleveman och Michael Weinius. Under senare åren har även Michael Schmidberger, Angela Rotondo och Mats Carlsson (Jussi Björlingstipendiat) medverkat i flera produktioner.

Operaligan (1983-1993)


1983-1993 var Teddy Lundberg Konstnärlig ledare och produktionsansvarig för Operaligan. Uppdraget för Operaligan innebar såväl arbete som sångare och regissör, ansvar för det pedagogiska arbetet samt budgetansvar inför styrelsen. ”Teaterdirektör” i gammaldags mening. Operaligans fasta personal bestod av 6-10 personer, vi arbetade i projektform.  En solistgrupp på 7-10 sångare/musiker är relativt fast engagerade.  I större projekt finns också en kör på c:a 15 personer, mest bestående av musik- och teaterelever. Operaligan samarbetade i flera projekt med olika orkestrar t.ex. Länsmusiken i Oskarhamn, Halmstad, Piteå, Nacka Symfonin med flera.I vissa projekt sattes en mindre orkester samman för ändamålet. I mindre produktioner användes enbart flygel/piano eller några få instrument. Det bedrevs en omfattande turnéverksamhet i hela landet med återkommande gästspel på Folkoperan och Södra Teatern i Stockholm. Vår uppsättning av ”Muntra fruarna i Windsor” (Otto Nicolai efter Shakespeare) inbjöds, mycket på grund av sina lysande recensioner, att gästspela på Dramaten i Stockholm. ”Orkestern” i denna produktion bestod av Christian Lisper på piano och den eminente Nils Erik Sparf på violin. Gästspelen på Dramaten kom att upprepas med andra produktioner under några somrar på 1980-talet.

Opera Concertante

(1984 – 1999)

Opera Concertante var en svensk musikteatergrupp som bildades 1984 med syfte att nå nya lyssnargrupper utanför de traditionella operascenerna. Initiativtagare var Karl Gustaf Qvarfordt.  Unga sångare och musiker från Operahögskolanoch Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har medverkat vid olika konserter. Sedan starten har gruppen genomfört över hundra konserter på olika scener och har erhållit kulturbidrag från Stockholms stad och Stockholms läns landsting bland annat för uppförandet av Opera Spektakel som även spelades för barnpublik. Gruppen har medverkat i Stockholms Musikfestival med Opera Spektakel och med konsert på Strömparterren under Stockholms Vattenfestival. Genom åren har många av de operasångare och musiker som medverkat blivit etablerade bland annat på Operan i Stockholm eller varit verksamma på andra operascener runt om i världen.

Utomjordiska (1985 -)

utomjordiskloggamedluft

 

 

 

Den fria musikteatergruppen Utomjordiska grundades av Mikael Paulsson och Martin Nyström 1985 i Göteborg och har under åren hetat Utomjordiska Teatern, Utomjordiska Barockbolaget, och Nya Utomjordiska. Utomjordiskas speciella nisch har kommit att bli fransk barockopera, även om man genom åren också har satt upp verk av italienare och engelsmän. Utomjordiska vill vitalisera operagenren med ett fritt och fantasifullt förhållningssätt till både det musikaliska och det sceniska. Musiken i centrum, tyngdpunkt på det koreografiska och det speciella scenspråk som uppstår i mötet mellan barocken och det moderna, är Utomjordiskas signum.Sedan 2006 drivs Utomjordiska av Andreas Edlund och Per Buhre, som tillsammans är konstnärliga ledare för gruppen.

Dramatiska Ensemblen (1985 – 1993)

När SMDE lades ner 1985 skapade Gertrud Sivall Dramatiska Ensemblen fortfarande med ambitionen att producera modern opera i ovanlig miljö.Första produktionen var Mandragola efter Machiavelli med regi av Radu Penciulescu. Andra produktionen blev Leoncavallos Pajazzo 1986. Båda spelades i snickeriet på Gästrikegatan 13. Den senare var blev såväl publik- som kritikersuccé. Snart kunde dock ensemblen bättre leva upp till sina ambitioner, att spela i ovanlig miljö, med Schickeles/PDQ Bachs Kidnappningen av Figaro 1989 i ett cirkustält på Skeppsholmen: Orffs Carmina Burana, 1991, blev höjdpunkten för Dramatiska Ensemblen och den spelades i en nedlagd fabrikslokal i Hammarbyhamnen. DE:s sista produktion blev Puccinis Le Villi 1993 i regi av Birgitta Egerbladh, också i en fabrikslokal i Nacka:

När Lars Rudolfssonhade blivit chef för dåvarande Malmö Musikteater och lockade han med sig Gertrud dit som producent. Där föddes idén till det som sedan kom att bli Kristina från Duvemåla. Gertrud Sivall fick aldrig uppleva premiären, eftersom hon avled i cancer strax innan.

SMDE och DE var viktiga plantskolor för artister inom operan och teatern idag. Många har med andra ord mycket att tacka Gertrud Sivall och hennes framsynthet för!

Kommentar

Under 1980-/90-talet bildades fler mindre operagrupper än de som syns här. T.ex. Opera på vinden, Operatörerna, Roslagsoperan, Opera Alba, Piccolaoperan resp. KammarOperan. Det finns ingen närmare information om dessa på nätet. Som sades i inledningen finns stora möjligheter att kartlägga och beskriva den här perioden för forskare i teater-/musik- vetenskap.

 

Opera Semplice (1987 – 1998)

Opera Semplice var en fri operagrupp i Malmö 1987-1998, grundad av Christian Fürst Myrup, som också var dess konstnärlige ledare. Amatörsångare och studerande vid bland annat musikhögskolor samlades för att under Myrups ledning studera in en opera eller operett, som sedan framfördes offentligt vid ett flertal föreställningar. Konceptet var mycket lyckat, och många av deltagarna har sedermera blivit professionella operasångare. 

Stockholm Opera Festival (1988/90/92)

Festivalen grundades av operamångsysslaren  Hans Hiort i samarbete med Robert Carleson (-88) och Sam Carlqvist.

Målet var att presentera operakonsten även utanför de två operahusen, t.ex. på Hard Rock Café och andra caféer, pubar, krogar, Centralstationens stora hall, i Kungsträdgården (helt naturligt eftersom Sam Carlqvist var programchef där.) o.s.v.http://www.dn.se/arkiv/stockholm/fest-for-operavanner-atta-dagars-skonsang-over-hela-stan .

Exempel på inbjudna 1988 -92:

Utomjordiska BarockBolaget från Göteborg med Strålande kaos – vi har gener – Opera i prolog och två akter. Musik av bl a Boismortier, Charpentier, Stradella och Mikael Paulsson. Libretto: Martin Nyström. Regissör: Martin Nyström. Musikalisk ledning: Mikael Paulsson. Solister 3 pers. Kör 17 pers. Barockorkester 11 pers. på Filmhuset Diatern

Utomjordiska BarockBolaget från Göteborg med David & Jonathan – Biblisk opera i prolog och fem akter av Marc-Antoine Charpentier från 1688 på Cirkus.

Opera Camerata med  Om Mozart på Södra teatern

UR MÖSS OCH MÄNNISKOR  – Slutscenen med åtta musiker och två solister av Paula Malmborg-Ward, Libretto: Christian Tomner/ Göran Bohman, Regi: Marie Feldtmann, Dirigent: Hans Ek, Solister: Marcus Jupiter, Anders Larsson, musiker från Musikhögskolan i Stockholm.

http://www.upward.se/ur-moss-och-manniskor-from-of-mice-and-men/.

Dalhalla

(1991 -)
dalhallaopera2012

 

 

 

 

Pingsten 1991 väcktes visionen om Dalhalla. Margareta Dellefors, tidigare operasångerska och radioproducent, som länge letat efter en festivalplats för sommarbruk, och Åsa Nyman, dåvarande kulturchef i Rättvik, ”fann” det nedlagda kalkbrottet. Läget var idealiskt, långt borta från all bebyggelse och väl avskärmat mot störande buller från vägtrafik och industri. Platsen i sig var en upplevelse för öga och öra, som en scen, Valhall, hämtad ur Wagners värld, i Dalarna – namnet blev Dalhalla. 1993 I juni genomförs en mycket framgångsrik provkonsert med inbjuden publik, press och TV. I augusti samma år bildades föreningen Dalhallas Vänner 1994 Den 23 juli ägde den första konserten rum. Dalhallas Vänners hedersordförande, operasångerskan  Birgit Nilsson sköt startskottet. 1995 Publikkapaciteten byggdes ut till 2600 platser . Parkeringsplatser i anslutning till brottet färdigställdes och en skyddad gångväg ner till publikutrymmet blev klar. Den officiella invigningen av Dalhalla ägde rum den 21 juni 1995 med en stor operakonsert. Sveriges Television sände konserten och Dalhalla blev känt i hela landet. Även utländsk press bevakade evenemanget. Under sommaren genomfördes ett fåtal evenemang, varav några genom att arenan hyrdes ut till artister som på egen hand genomförde konserter. 1996 Föreningen Dalhallas Vänner bildade ett dotterbolag, Dalhalla Produktion AB, som fick ansvar för verksamheten. Dalhallas första VD anställdes. Den första provföreställningen av opera, med korta scener ur Wagners ”Nibelungens Ring”, ägde rum. Föreställningen blev en stor succé, även internationellt. Antalet program under sommaren utökades. 1998 Håkan Ivarson anställdes på halvtid som VD och kombinerade uppdraget (under 3 år) med att fortsatt vara Länsmusikchef för Musik i Dalarna (MiD). Administrationen utökades i ett samarbete med MiD som omfattade gemensam ekonomi- och marknadsföringsavdelning. Det första internationella operasamarbetet, med Lettiska Nationaloperan i Riga och ”Nabucco”, genomfördes . Dalhalla firade 5-årsjubileum med en operakonsert där Håkan Hagegård m.fl. medverkade. Företaget Clas Ohlson firade 80 år med bl. a. ett samarrangemang i Dalhalla. Den första konserten med Rhapsody in Rock genomfördes och den stora efterfrågan på biljetter medförde att konserten fick dubbleras. En stor del av besökarna fick parkera bilarna vid Kullsbergs kalkbruk och sedan ta buss till och från arenan. 1999 Dalhalla Operafestival initierades, med fem olika produktioner: Maskeradbalen, Nabucco, Turandot, Wagners Ring i kompaktversion och operakonsert med Kungliga operan.  Dalhalla presenterade för första gången en barnopera: Pelle Svanslös.  Världstenoren José Cura gästade Dalhalla. Säsongen omfattade 28 olika evenemang. Under hösten byggdes Dalhallas scen- och artistområde om och sent på nyårsafton 1999 firades det nya millenniet in med ett storslaget evenemang i Dalhalla där bl. a. en konståkningsgrupp medverkade med flera isnummer på den blankspolade Dalhalla-sjön. 2000 Publiksektionen utökades till 4000 sittplatser och det nya scenområdet blev klart, med orkesterdike och större artistutrymmen . Vid en galakonsert den 7 juni invigdes den nya investeringen i närvaro av HKH Carl XVI Gustaf samt HKH Drottning Silvia.   Ett efterlängtat samarbete med Savonlinna operafestival i Finland påbörjades i form av föreställningen Ödets makt. 2001 Håkan Ivarson lämnade tjänsten som länsmusikchef och blev VD på heltid i Dalhalla. Synergieffekten med MiD inom administration upphörde och istället satsade Dalhalla på en egen administration.   Samarbetet med Savonlinna fortsatte , med framförande av Macbeth, och Estniska Nationaloperan gästspelade för första gången, med La Traviata.   Efterfrågan på Rhapsody in Rock hade ökat från år till år och under sommaren gavs 8 utsålda konserter 2002 José Cura återkom och gav en bejublad konsert, trots förkylning och röstproblem. Manhattan Transfer besökte Dalhalla och gav 2 välbesökta konserter. 2003 Malmö Opera och Musikteater gästspelade med ”Aida” och slog publikrekord för opera i Dalhalla med 2 utsålda föreställningar, över 8000 besökare. Föreningen Dalhallas Vänner firade 10-årsjubileum med en festkonsert där Margareta Dellefors avtackades för sin insats som grundare av Dalhalla.2004 Dalhallas operafestival utökades till 6 föreställningar i 3 olika produktioner:
New York Harlem Theatre presenterade ”Porgy and Bess”, och Cavalleria Rusticana/Pajazzo, La Bohème och Eugen Onegin framfördes. Stefan Sköld, f.d. chef för Malmöoperan engagerades som ny konstnärlig ledare för Dalhallas operaverksamhet med uppdrag att planera opera i Dalhalla från och med 2005. Dalhalla gjorde en egen produktion med Jan Guillous Arn-triologi som grund; ”Arn – ett musikaliskt äventyr” och ett av de mest framgångsrika banden från Irland, Chieftaines, kom på besök med en mycket uppskattad konsert.2005 Anrika Bolsjojteatern från Moskva, ett av världens fem största operahus, gästade Sverige och Dalhalla för första gången med ”Turandot” och en operakonsert med hela 280 medverkande!   Investeringar fortsatte, med nya toaletter, förbättringar av vägar, parkeringar och belysning.2006 Rhapsody in Rock blev ”husband” i arenan genom att avstå att åka på turné i Sverige och istället framföra 15 specialanpassade konserter – alla utsålda! Dalhalla gästades av flera internationella gäster än någonsin, bl.a. Den Norske Opera (Peer Gynt) och Georgiens Nationalopera (Trubaduren), Sigur Rós, Diana Krall, Dwight Yoakam och The Hollies. Ett Tattoo genomfördes och P Floyd uppträdde i Dalhalla för första gången. Dalhalla satte publikrekord med hela 108 000 konsertbesökare!   Margareta Dellefors utsågs till hedersordförande för Föreningen Dalhallas Vänner och förärades med en byst i Dalhalla för sin insats.2007 Föreningen Dalhallas Vänner bildade ett nytt bolag, Dalhalla Förvaltning AB (DFAB) i syfte att bredda ägandet av arenan. Siljans kommuner, Landstinget Dalarna och 4 privata intressenter gick in som nya delägare i arenabolaget DFAB som i sin tur hyr ut arenan till Dalhalla AB, (tidigare Dalhalla Produktion AB). Estniska Nationaloperan gästspelade med Carmen och Rigoletto. För första gången presenterades en magishow – med Joe Labero. och Björn Skifs gav 3 nästan utsålda konserter i ett samarbete mellan Dalhalla AB och Musik vid Siljan.2008 Den 17 maj kom det 25 cm snö i Dalhalla! Tygtaket över scenen, som nyss monterats upp inför säsongsstart och som inte tålde snön, höll på att knäckas och riskera att också ödelägga scenområdet. En snabbinsats med snöskottning räddade upp situationen. Styrelsen för DFAB satte omedelbart igång arbetet med att kunna hitta en ny takkonstruktion som skulle tåla snö och därmed finnas på plats året om. Dalhalla Opera presenterade Mme Butterfly, Otello och Carmina Burana. Rhapsody in Rock, som gett konserter i Dalhalla under nästan alla säsonger, gav sin 50:e utsålda konsert vilket innebär att över 200 000 besökare upplevt Robert Wells i Dalhalla! För detta enastående resultat fick Wells av Dalhalla en liten tavla i koppar med en inristad text.2009 Med en ökning av offentliga bidrag och andra projektbidrag kunde Dalhalla äntligen sätta upp en egen operaproduktion, den första sedan 1999. Mozarts Trollflöjten kunde uppföras för att till fullo använda arenans möjligheter, med bl.a. flera olika spelplatser utanför scenområdet och med storslagna effekter.  Satsningen blev en större succé än väntat, med över 15 000 besökare under 4 föreställningar. Ett fantastiskt publikrekord för opera i Dalhalla! Ett nytt permanent scentak ersatte inför säsongen den gamla segelduken, vilket skapat helt nya (tekniska) möjligheter för de olika evenemangen. Dalhalla kan nu dessutom planera in evenemang vid andra tillfällen än sommarmånaderna.2010 Sommaren innehöll ett blandat program, bl l en repris av Trollflöjten från 2009. Det nya taket har medfört helt nya tekniska möjligheter, såsom utvecklad ljussättning och vattenridå. Vid sista konserten presenterades ett nytt gigantiskt vattenfall vilket förstärker upplevelsen av Dalhalla som en unik och mäktig arena. Malena Ernman hade sin första av många konserter genom åren.2011 Världsartister gjorde exklusiva konserter i Dalhalla. Legenden Dionne Warwick ger”a magic moment” i sann Bacharach anda. Paul Potts lämnar scenen rörd och betagen till tårar. Brittiske pianisten och sångaren Jamie Cullum skapar stämningsfull kör av hela publiken. Bryan Ferry imponerar med en fantastisk show av högsta kvalité. Ett konsertant framförande av operan “Kärleksdrycken” genomfördes.2012 Under säsongen 2012 genomfördes i augusti en stor stödgala för operan i Dalhalla. Några av Sveriges största operasångare, bl.a. Michael Weinius, Pers Anna Larsson, Hillevi Martinpelto, Karl-Magnus Fredriksson, Ingrid Tobiasson, Göran Eliasson, Marcus Jupither och Kerstin Avemo sjöng musik ur operor som Tannhäuser, Valkyrian, Parsifal, Carmen, Rigoletto, Trollflöjten och La Bohème. Tillsammans med en stor symfoniorkester under ledning av Patrik Ringborg, skapade de en unik kväll som markerade nystarten för opera på Dalhalla.2013 Äntligen framfördes återigen riktig, fullskalig opera på Dalhalla! Satsningen på Richard Wagners Rhenguldet blev en stor framgång som gav gensvar från hela operavärlden. Tillsammans med Dalasinfoniettan och Gävle symfoniorkester under ledning av Patrik Ringborg, skapade regidebuterande Marcus Jupither magi på scenen, i vattnet, på klippväggarna… Vi hade möjlighet att skapa en magisk värld där vi kunde göra Rhenguldet på riktigt, med Rhendöttrar som simmar i den självlysande sjön och guldet belyst i en kase framför scenen. Med bergsklättrare som hänger efter bergsväggarna och med Mimes smedja som kastar eldsken över det mörka kalkstensbrottet. Föreställningen fick lysande ovationer och livesändes även på internet över hela världen.2014 Under 2014 genomfördes inga operaföreställningar på Dalhalla, men publiken kunde ändå njuta av bl a en stor körkonsert, Dalasinfoniettans traditionella fyrverkerikonsert samt två konserter med bl a Malena Ernman.2015 ges Turandot med Nina Stemme och en operakonsert med Loa Falkman ”Loa with friends”.

Dalhalla program 2015

Skånska Operan (1993 -)

jubileumskonsertskanskaoperan3
Jubileumskonsert – 20 år

 

 

 

 

 

 

Skånska Operan bildades 1993 av Christian Fürst Myrup. De senaste åren har Skånska Operan spelat ett flertal kritikerrosade och välbesökta sommaruppsättningar.Skånska Operan vänder sig till en bred publik och vår målsättning är att sprida operan utanför den ofta begränsade krets som vanligtvis går på operaföre-ställningar. Genom att spela på svenska i mindre lokaler med folklig förankring hoppas vi nå en ny operapublik samtidigt som vi även lockar de “trogna” opera-besökarna. Vår målsättning är även att i större grad få yngre människor att gå på föreställningarna. Vi vill utveckla operakonsten åt en mer folklig inriktning och vinna en ny publik. Publiken placeras alltid väldigt nära sångarna och föreställningarna blir därmed intima. Det faktum att vi alltid spelar på svenska bidrar till att skapa en igenkännande känsla hos publiken. Likaså att vi gör om recitativen till talad dialog vilket förenklar handlingen och ökar tempot i föreställningen.

MusikTeaterVerket (1996 -)

MusikTeaterVerket bildades 1996 i Göteborg av regissören Ola Beskow, operasångerskan Monica Danielson och scenografen Janna Holmstedt. Inför varje produktion söks en ny spelplats och nya artister, vilka har de bästa förutsättningarna för just den pjäsen. Målet är att göra intim och avskalad musikteater som verkligen berör genom närhet till publiken i spännande och okonventionella miljöer.

Opera Viva (1996 -)

Opera Viva bildades 1996 av OperaVännerna vid Kungliga Operan i Stockholm. Kören är en amatörkör som omfattas ett 40-tal manliga och kvinnliga korister med varierande sångarbakgrund. Koristerna har gedigen körvana och de flesta satsar också på solistiska sångstudier. Huvuddelen av repertoaren är hämtad från senare delen av 1700-talet och från 1800-talet och tonsättare som Verdi, Wagner, Mozart, Rossini och Donizetti förekommer ofta och rikligt. Verken framförs vanligtvis på originalspråk men också i svensk översättning. Vid egna konserter och föreställningar anlitas ofta en eller flera ledande operasolister. Dessutom har kören samarbetat med professionella regissörer.

Opera Vox (1996 -)

operavox

 

 

 

 

Opera Vox är en fri svensk operagrupp. Deras verksamhet bygger på ideellt arbete och ensemblen består av amatörer, sångstuderande och professionella. De startade sin verksamhet 1996 och gav sin första föreställning 1997, den komiska operan Boccacio. Därefter har man producerat en opera eller operett varje år.

Läckö Slottsopera (1997 -)

fabbe3

 

 

 

 

Det började med en människa som stod ensam på den tomma borggården och inte kunde låta bli att prova akustiken mot de höga vitkalkade väggarna. Nu intar över 50 sångare, musiker, konstnärer och scentekniker borggården varje sommar och förvandlar den till en spelplats för musikdramatik. Verksamheten har blivit en självklar del av Stiftelsen Läckö Slotts uppdrag gentemot sin publik: att förmedla kulturhistoria och kulturupplevelser på ett levande och berikande sätt.

Produktioner

*Endast ett svenskt verk!
1997 Cosí fan tutte (Mozart)
Dirigent Landström
Regissör Gnosspelius
1998 Figaros Bröllop (Mozart)
Dirigent Landström
Regissör Gnosspelius
1999 Don Giovanni (Mozart)
Dirigent Landström
Regissör Gnosspelius
2000 Den öde ön (Haydn)
Dirigent Ramos
Regissör Hellberg
2001 Trohetens pris (Haydn)
Dirigent Ramos
Regissör Hellberg
2002 Don Pasquale (Donizetti)
Dirigent Jansson
Regissör Gnosspelius
2003 Enleveringen ur Seraljen (Mozart)
Dirigent Phipps
Regissör Bank-Jones
2004 Horoskopet (Chabrier)
Dirigent Phipps
Regissör Gustafsson
2005 Tiggarens Opera (Gay)
Dirigent Boman
Regissör Gnosspelius
2006 Äkta kärlek sökes (Rossini)
Dirigent Phipps
Regissör Ancker
2007 Albert Herring (Britten)
Dirigent Phipps
Regissör Höglund
2008 Magnus Gabriel (Börtz)
Dirigent Phipps
Regissör Ljungar
2009 Italienskan i Alger (Rossini)
Dirigent Phipps
Regissör Bronett
2010 Den tjuvaktiga skatan (Rossini)
Dirigent Phipps
Regissör Relton
2011 The Turn of the Screw (Britten)
Dirigent Phipps
Regissör Sörling
2012 Den listiga lilla räven (Janacek)
Dirigent Phipps
Regissör Mallik
2013 En Midsommarnatts-dröm (Britten)
Regissör Melldahl
Dirigent Phipps
2014 Falstaff (Verdi)
Dirigent Phipps
Regissör Bergvall

Spaghettioperan Regina (1997 – 2014)

SpaghettiOperan Regina låg på Drottninggatan 71 A i ett hus ägt av Familjebostäder AB. Ursprungligen byggdes Regina som biograf och var stolt premiär-biograf för SF. Genom åren har Katolska kyrkan, Engelska Teatern och Kulturrama huserat i lokalen. Hans Ramberg och Charlotta Huldt tog över lokalen januari 1997 och skapade SpaghettiOperan Regina. Lokalen har därefter anpassats för föreställ-ningsverksamhet med samtidig matservering.SpaghettiOperan Regina på Drottninggatan lade ner verksamheten vid årsskiftet 2014/14. ”Det går helt enkelt inte att driva operan vidare längre utan några som helst bidrag”, berättar Hans Ramberg som tillsammans med Charlotta Huldt-Ramberg drivit verksamheten. Ekonomin har varit skakig flera gånger under åren och vid två tillfällen har ekonomiska rekonstruktioner blivit nödvändiga. SpaghettiOperan är den enda operaverksamhet i landet som drivits utan offentliga bidrag.

Piteå Kammaropera/ Piteå Kyrkoopera (1997 -)

En operaverksamhet med säte i kulturbyn Acusticum i Piteå. Operan grundades 1997 och producerar årligen några produktioner, numera uppdelade på de två grenarna: Kammaroperan, som fokuserar på samtida verk, ofta egna nybeställningar, med en experimentell inriktning med användande av multimedia. film, teater, dans, samt Kyrkooperan med en blandning av äldre och nyare verk, medeltida kyrkospel, oratorierpassionsspel med användandeav kyrkorummets speciella förutsättningar. Operan är en del av Norrbottensmusiken och samarbetar ofta med Norrbottens Kammarorkester och Musikhögskolan i Piteå. Organisationen ingår i Norrlands Nätverk för Musikteater och Dans (NMD) för spridning av verksamheten i NorrlandKonstnärlig ledare för Piteå Kammaropera och Kyrkoopera var till 2009 Kjell Englund.

Höörs sommaropera (1997 -)

solochskugga
Sol och skugga 2015

 

 

 

 

 

 

Höörs Musik- & Teatersällskap producerar sedan 1997, i början av augusti, opera i kulturhuset Anders. Det är ofta nyskrivna verk, där många barn och ungdomar medverkar bland de professionella artisterna. 2014 gavs operan “La Scuola”. Librettot är skrivet av Tord Nihlén och handlingen är inspirerad av “Commedia dell’ Arte“. Musiken är av barockmästare som Galuppi, Pergolesi, Cimarosa och Albinoni. 2013 gavs operan KUNG MATTIAS I på kulturhuset Anders i ny uppsättning. Den gavs även på Ystads teater den 10 och 11 augusti.

Opera Con Grazia (1998 -)

operacongrazia

 

 

TIDIGARE STÖRRE FÖRESTÄLLNINGAR

Anne-Marie Brinck har regisserat så gott som alla Opera con Grazias föreställningar sedan start.

  • Weber – Friskytten
  • Wagner – Valkyrian
  • Donizetti – Nattklockan
  • Von Suppé – Den Sköna Galatea
  • Mozart – Don Giovanni
  • Leoncavallo – Pajazzo
  • Leoncavallo – La Bohème
  • Sven Idar – Tyrolerprinsessan (regi Peter Tornborg)
  • Cavalleria Rusticana
  • Offenbach – La Perichole
  • Donizetti – Kärleksdrycken
  • J. Strauss – En natt i Venedig

THE OPERAQUARTET TORNBORG CLASSIC En lysande operakvartett har bildats

Hanna Wåhlin och

Maria Matyazova-Milder – sopraner,

Mattias Milder -baryton,

Peter Tornborg – tenor

ackompanjerade av

Inara Piksa-klaver

och

Aigars Dzelvitis-cello kommer att framföra klassiska pärlor från operans värld.

 

Charlotte Engelkes (2000 -)

engelkesverywagneriannightko

 

 

 

 

Regissör och performanceartist, spelar sina föreställningar i Sverige och på dans och teaterfestivaler runtom i världen. Hennes spännvidd sträcker sig över dans, teater, performance och opera – allt på hennes eget högst personliga sätt. Bland egna verk kan nämnas Miss Very Wagner,

Siegfried -the Very Wagner Hero Hour, SWEET,
Eleven Lovely love songs och Forellen and Me. Dansare och skådespelerska i samarbeten sedan år 2000 med bla kompositören Heiner Goebbels, koreografen Raimund Hoghe, musikgruppen Tiger Lillies, regissören Ong Keng Sen. Sedan 2003 medlem i tyska danskompaniet Sasha Waltz & Guests. Under 2013 regisserade hon Flygande Holländare på Helsingborgs Stadsteater, spelade Fröken Julie – the Musical på Dramaten och gästade Östersjöfestivalen med Miss Very Wagner.

Hon drog fullsatt hus på Kungliga Operan med Very Wagnerian Night, uruppförde egna kortoperan KIRA- I huset där jag bor på Västerås Konserthus samt hade urpremiär för ALL IS DIVINE, den tredje delen i hennes pågående Wagnerprojekt The Very Ring.

Charlotte blev mottagare av Expressens musikpris Spelmannen år 2012. Våren 2014 är hon aktuell med rollen som Snödrottningen på teater Republique i Köpenhamn, turnéer med Sasha Waltz & Guests, till Sydney, München och Berlin.

Till hösten är det premiär på Engelkes nya produktion Svarta Hål- en Kvantfysisk Vaudeville.

Opera Vildmark (2001 – 2015)

thebearinjukkasjarvi

 

 

 

 

Opera Vildmark är en årligen återkommande Operafestival, med premiär i Lainio By i Lappland, samt turnerande gästspelsverksamhet. Samarbetat med bl.a. SKANSEN, KULTURFESTIVAL på ÅLAND, RALLARFESTEN samt gästspel på ICE GLOBE THEATRE och Jukkasjärvi ishotell. På repertoaren finns både komiska och tragiska operor i en akt (25-50 minuter), samt konsertprogram. Föreställningarna är uppbyggda med tanke på att de ska vara lätta att förflytta och för att de även skall kunna framföras utomhus. Scenografi och rekvisita anpassas efter omgivningen. Opera Vildmark läggs ner efter produktionen Tosca 2015.

KalmarOperan/VaxholmsOperan (2001 – 2004)

Den drevs under några år av den originelle, mångsysslande Operadirektören  Thomas Jahnke. 

Han hade alltid närt en glödande passion för operan. Han startade sin operaverksamhet i Kalmar och fortsatte till Vaxholm. Efter många år där flyttade han vidare till Stockholm. Där har han varit chef för Stadshusets “operalätt” och satt upp många populära föreställningar, bland annat La Bohème sommaren 2003. Opera för alla – Han var ett unikum inom operavärlden. Han ville att operan skulle vara tillgänglig för alla och fylld med glädje och värme, säger vännen Lars Cleveman, tenor på Kungliga operan. Han älskade opera, men kanske inte operornas ofta så tragiska handlingar. Därför tog han sig före att göra sina egna operaföreställningar, där han friskt blandade högt och lågt och såg till, att slutet alltid blev gott. Resultatet blev en “operalätt”, där arior ur Rigoletto kunde blandas med musik ur Carmen, Läderlappen eller i stort sett vilket musikdramatiskt verk som helst. På Vaxholms fästning kunde han stå i egenhändigt uppsydd scenkostym och ta emot publiken, när den anlände med båt. När föreställningen sedan började, fick publiken ofta se sångarna bära de mest fantasifulla dräkter – alla designade och uppsydda av operadirektören själv.

När så Vaxholms kommun slutade att stödja Jahnkeoperan ekonomiskt, flyttade Thomas Jahnke sin verksamhet till Helsingborg. Men det visade sig inte så lyckosamt: konkurrensen från Fredriksdalsteatern var för stor, och dessutom var det få, som kände till honom i Skåne. Därför flyttade han till Stockholm och borggården i stadshuset, och där spelade han ända fram tills i somras.

Och även om operalätterna ibland kunde te sig väl knasiga, så var Thomas Jahnke alltid mån om att använda professionella musiker och sångare. Några av de som sjungit hos honom är Anne Marie Mühle, Alf Häggstam, Olle Persson, Lars Cleveman och Marianne Eklöf och dirigenter hade han som t.ex. Anders Eby och Olof Boman. Och de hade alltid roligt! Därmed kom den musikaliska nivån att bli hög, och Jahnkeoperan gav också arbete åt många sångare och musiker. Allt detta väckte respekt.

Operapelago (2001 -)

ungskaropera

 

 

Operapelago föddes år 2001, som Opera på Ungskär, mest som en tokig idé. På prov lades en Master Class med barytonen Fabio Yepes de Acevedo till Ungskär. Deltagare kom från världens alla hörn och Ungskär fylldes av sångare som sjöng upp sig i kapp med korna! Tidningen Sydöstran och Karlskona kommun nappade genast på idén och var med och lanserade projektet. De avslutande konserterna blev slutsålda på en kvart och publiken kom från Ungskär och öarna runt omkring, med skärgårdsbåt och i egna småbåtar. Konserterna blev en succé och ”Opera på Ungskär” kändes från första början som en tradition.

Opera på Skäret (2004 -)

operahuspaskaretgunnarbjorkman

 

 

 

 

Opera på Skäret är Sveriges största operafestival. Festivalen grundades 2004 av operasångaren och violinisten Sten Niclasson. Skäret är ett litet sågverkssamhälle i Ljusnarsbergs kommun utanför Kopparberg vid sjön Ljusnaren. Grundare och konstnärlig ledare är operasångaren Sten Niclasson. Opera på Skärets stora operahus är en ombyggd trälada som en gång använts för att torka timmer. Byggnaden är en del av ett nedlagt sågverk. Övriga lokaler på det gamla sågverks-området inrymmer Skärets Kammarscen, kafé, konstgalleri och kontorslokaler. Planer finns på en framtida restaurang och hotellverksamhet. Utöver storskaliga opera-föreställningar anordnas även så kallade cafékonserter och operapubar. Sommaren 2010 var festivalen även för första året en del av “Dan Anderssonveckan

Opera på Skäret har engagerat flera väletablerade operasångare, exempelvis
Stuart Neill,
Ingrid Tobiasson,
Franco Federici
Gitta-Maria Sjöberg.

Olika orkestrar har framträtt på Skäret däribland Svenska Kammarorkestern. Ett återkommande festivalinslag har varit Bergslagens Musikdramatiska Kör. Kören startades av Sten Niclasson och har runt 50 medlemmar. Medlemmarna träffas sporadiskt och repeterar vanligtvis antingen i Örebro eller i Västerås.

Sommaren 2010 gavs Giacomo Puccinis opera La Bohème med internationella stjärnor, däribland den colombianske tenoren César Gutiérrez, den svenske barytonen Peter Kajlinger och den ryska sopranen Yana Kleyn. Dirigent var Andreas Lönnqvist

Sommaren 2011 spelades Carmen 13 gånger på stora scenen med två olika sångarlag där Stuart Neill och Kristian Benedikt delade på rollen som Don José, medan Matilda Paulsson och Sandra Lopez delade på rollen som Carmen.

Man gav också en jubileumskonsert till Jussi Björlings minne i samarbete med Borlänge kommun. Stuart Neill och Kristian Benedikt sjöng tillsammans med Matilda Paulsson och Sandra Lopez kända arior och duetter från Jussi Björlings karriär.

Kammarscen och Operaakademi

Under vintern 2011 – 2012 byggde man den nya Kammarscenen för verksamhet året om. Denna mindre scen med plats för en publik på runt 200 personer invigdes 14 april 2012 och fungerar som spelplats för konserter av olika slag samt vara orkestersal under sommarens operafestival.I samarbete med Örebro universitet har Opera på Skäret flera somrar anordnat en masterclass i sång med den amerikanske pedagogen Dan Marek från Mannes College of Music. Från 2012 går denna verksamhet under namnet Operaakademin.

Ljusterö sommaropera/Musik på varvet (2004 -)

ljustero2013

 

 

 

Ljusterö Operafestival till Jussi Björlings minne startades 2004 av sångerskan Jessica Lindberg Dik som då hade familjeanknytning till Ljusterö. 2010 var ett märkesår kan man gott säga. Jussi-jubileum skulle firas med pompa och ståt och Jessica Lindberg-Dik lyckades för första gången anordna en konsert med orkester med hjälp av EU-bidrag. Solister var hovsångarna Loa Falkman och Lena Nordin.2011 blev ytterligare en milstolpe. Ramsmora Varv på Ljusterö fick en ny ägare, den synnerligen driftige Johan Pedersén.  På varvet finns en stor båthall, som förstås står tom på sommaren när båtarna förväntas ligga i sjön. Akustiken är rena drömmen, den står inte någon konsertsal efter, det kan man säga utan att överdriva. Johan erbjöd Ljusterö Operafestival lokalen, som rustades med temporär scen, belysning, gradänger och 850 sittplatser. En orkester med medlemmar ur Kungliga Hovkapellet tog plats för att tillsammans med svenska och internationella solister (bl.a. från Met och Covent Garden) framföra Puccini’s La Bohème konsertant två gånger. I sammanhanget passade Johan på att grunda en ekonomisk förening som heter Musik på Varvet, som också anordnar egna konserter i andra genrer. Man kan se trevliga bilder på www.musikpavarvet.se och då får man en föreställning om vilken härlig miljö man kan förvandla ett båtmagasin till. 2012 blev det ytterligare en konsertant opera, Carmen. 2012 blev också Jessicas farväl till festivalen och Lena Nordin tog över. Hon är dessutom sedan april 2013 konstnärlig ledare för Musik på Varvet.

Scensångarna (2006 -)

figarosbrollopolympiateatern
Figaros bröllop

 

 

 

 

 

 

Vi i Scensångarna började vår bana som operaensemble 2006. Sedan starten har vi framfört Don Giovanni, Figaros Bröllop och La Bohème i Stockholm. Vi har arbetat med regissörerna Eva-Maria Witje Voss Melbye, Peter Bark och Martin Wallin. Under de år som vi har varit verksamma har vi spelat Don Giovanni, Figaros Bröllop och La Bohème i Stockholm och på turné till bl a Steninge Slott. Vår nästa satsning är Maskeradbalen i regi av Peter Bark. För varje produktion bjuder vi in sångare som vi tycker om att jobba med och som är duktiga sångare och artister. Under Don Giovanni gäst-spelade Erik Lee, Mathias Karlsson och Mattias Elverljung med Scensångarna. I Figaros Bröllop 2008 var våra gästande solister Saga Ehrling Nordwall, Magdalena Hedman, Erik Johansson och Thomas Sepp. Våren 2009 var vi glada att presentera Fredrik af Klint, Matilda Lidström och Erik Lee i produktionen. I Puccinis La Bohème kompletterade vi rollistan med John Haque, Johan Tenstam, Lars Bergwik, Thomas Lundqvist, Jaakko Kerola och Tomas Öhman. År 2012 var Christian Håkansson och Mats Cronhamn nya, och Mathias Karlsson återvändande gästsångare. Christian Håkansson medverkade även i La Bohème som Scensångarna spelade i Stockholm och på Steninge slott 2014.

Valdemarsviksoperan/Svenska Operan 2006 – 2010

De drivande krafterna bakom Valdemarsviks-operan/Svenska Operan var Dag och Margareta Ridderstedt.  I Valdemarsvik genomförde de tre stora uppsättningar Lohengrin ute på kajen i Valdemarsvik sommaren 2007, följd av Carmen i dansrotundan i Gränsnäs den stekheta sommaren 2008 och slutligen Orfeus & Eurydike ombord på M/S Teaterskeppet 2009.

2010 ombildades verksamheten till Svenska Operan med säte i Norrköping. Första produktionen blev Tosca 2010, till andra platser i Sverige. Av ekonomiska skäl är Svenska Operan lagd på is tills vidare.

Kamraterna (2006 -)

karleksforbudet2

 

 

 

Namnet kommer dels från att vi alla är goda vänner och “kamrater” och dels från Strindbergs pjäs “Kamraterna”. Tanken med Kamraterna var från början att spela högkvalitativ sommarteater på Himmelstalunds Brunnssalong strax utanför Norrköpings stadskärna. Den ideella föreningen “Teater Kamraterna” bildades officiellt hösten 2006. Vårt första verksamhetsår (2007) spelade vi föreställningen “Parias – bekännelser från botten” som dels bygger på Strindbergs pjäs “Paria” och dels på texter ur samtida författar-kollegan Ola Hanssons novellsamling med just namnet “Parias”. Efter flera år med framgångsrik taldramatik tog vi en paus 2010. Vi slipade istället på 2011 års comeback med en total make-over: Nytt namn, ny logga, nya mål, ny lokal och ny konstform! Zaide av Mozart blev vår största succé dittills och att fortsätta göra opera kändes helt naturligt inför 2012 då vi spelade Nuckan & Skurken av Gian-Carlo Menotti.2013 spelade vi “Brösten på Tiresias” av Francis Poulenc. En surrealistisk opera efter en pjäs av Guillaume Apollinaire.2014 spelade vi Fidelio, Beethovens enda opera i Årsta teater. Sommaren 2015 framförs ett tidigt verk av Richard Wagner – Kärleksförbudet. http://kamraterna.com/index.html

Opera Light (2006 -)

Den ideella föreningen Opera Light bildades 2006 och har hittills framträtt i bland annat Nyköping och Katrineholm och i Stockholmstrakten t. ex på Vaxholms kastell. Men ingen av de fyra i ensemblen är obekant för Stockholmspubliken: Alla Luks, Eva Svärd Mannerstedt, Lars Fager och Mattias Nilsson har förekommit flitigt på olika huvudstadsscener, flera gånger tillsammans i olika konstellationer. Initiativtagare till Opera Light är Alla Luks, som hade en gedigen sång- och regiutbildning från S:t Petersburg med i bagaget när hon flyttade till Sverige 1992. Numera turnerar gruppen vintertid och driver Mälarhöjdens friluftsteater sommartid.

OperaRop (2007 -)

OperaRop är ett fristående operakompani i Västerås som startades våren 2007 av en grupp frilansande sångare och musiker. Målet är att skapa en plattform för operakonst i Västmanland och göra opera som konstform tillgänglig för breda samhällslager och olika samhällsgrupper. OperaRop är särskilt inriktat på barn- och ungdomsopera, samt produktion av nyskriven opera.

Fäviken opera (2007 -2008)

Sommaren 2007 var det premiär för Fäviken Opera med uppsättningen Il Marito Disperato (Den gifte Stackaren), en operakomedi av Domenico Cimarosa. Evenemanget blev en succé med samtliga föreställningar slutsålda och lovorden haglade. Såväl publik som de medverkande njöt i fulla drag av Cimarosas underbara operavärld och den napolitanska stämning som rådde i Fävikens stora loge. Stärkta av framgångarna blev det en ny föreställning sommaren 2008, denna gång “L’Opera Seria” av FL Gassmann som sattes upp i samarbete med Drottningholms Slottsteater. Trots titeln handlade det även här om komisk opera. Fävikens natursköna läge, närheten till Åre och växande turism har varit utgångspunkter för tillblivelsen av Fäviken Opera. Syftet är att bereda en social och kulturell mötesplats i form av ett annorlunda, lättillgängligt operaevenemang. I kombination med Jämtlands ljusa sommarnätter samt förstklassig mat och dryck har vi skapat förutsättningarna för en folkfest som passar både ovana operabesökare och konnässörer! Inga uppgifter om fortsatt verksamhet på hemsidan.

OPERA-improvisatörerna (2007 -)

gruppbild2_980

 

 

 

 

Operaimprovisatörerna bildades 2007 och är en av få grupper i världen som sysslar med improviserad opera på hög konstnärlig nivå. Vår målsättning är enkel: att förnya och utveckla operakonsten, och att nå ut med opera till HELA folket, inte bara den bråkdel som regelbundet besöker något av storstädernas operahus. Vår metod är en korsbefruktning mellan konstarterna opera och improvisationsteater, något som ger oss möjlighet att hela tiden skapa ny opera i samspel med publiken, oavsett om det rör sig om en förskoleklass på landet eller en ledningsgrupp för ett It-företag vid Stureplan.  Opera för oss är lika mycket på lek som på blodigt allvar – vi vill roa folk, men vi vill mer än så: vi vill störa och beröra. Kanske har du redan bestämt dig för att opera är tråkigt – låt oss i så fall förföra dig med en operaform som du aldrig förut skådat! Eller så älskar du redan opera, och då kan vi bara gratulera!

Divine (2007 – )
divineoperagrupp2012

 

 

 

 

Operatrion Divine, som debuterade i sam­band med Stockholm Water Price 2007, be­står av sångerskorna Caroline Gentele, Gabriella Lambert och Jacqueline Miura.

Efter den lyckade debuten blev de medbjudna av det svenska kungaparet för att framträda vid deras stadsbesök i Wien i november samma år. Divine har som mission att göra opera och klas­sisk musik tillgänglig för alla, även för en publik som inte alltid så ofta kommer i kontakt med denna musik-genre. Detta uppnår Divine genom att skriva nya tex­ter till välkända opera-stycken, dels genom att kommunicera med publiken på ett helt unikt sätt samt genom att inte enbart framträda på de kon­ventionella konsert- och operascenerna utan även på Allsång på Skansen, på Polarpriset,i Dalhalla, i kyrkor, lador och till och med fårhus! Divine har många gånger anordnat familje­julkonserter i bland annat Eric Ericsonhallen. Sedan 3 år tillbaka anordnar Divine en välgö­renhetskonsert (8 mars) för kvinnor i nöd i Hed­vig Eleonora kyrka. Divine medverkar ofta i olika välgörenhetssam­manhang, bla för Childhood World Foundation (Gotham Hall maj 2013 i New York).  I december 2013 producerade och framträdde Divine på Nobelprisbanketten i Stockholms Stadshus. Divine har vid ett flertal tillfällen samarbetat med andra artister så som Sven-Bertil Taube och Lill Lindfors, bla med Radio-symfonikerna i Berwaldhallen i mars 2014. Under hösten framträder Divine på FN- dagen på Örebro Slott, de reser till Kina för att fram­träda på Svenska Handelskammarens julmid­dagar i Peking och Shanghai. I januari 2015 ska de framträda i Västerås konserthus med Västerås Sinfonietta, de ska konsertera i Norge samt med kören Cantemus under ledning av Göran och Sofia Staxäng i Berwaldhallen.

Drakamöllan (2009 -)

drakamollanlogga

 

 

Drakamöllan vill bidra till att sprida opera som konstform till en bred publikgrupp genom att ge möjlighet att uppleva opera av högsta kvalitet i en anspråkslös och jordnära miljö där musiken får tala. Målet är skapa ett svenskt Glyndebourne, en årlig Operafestival under bar himmel som sommartid samlar musik-älskare från när och fjärran. Andra årstider bjuder vi in till operakvällar i vår matsal där vi kombinerar ”stora röster”, utsökt mat och goda viner. Konstnärlig ledare för vår opera satsning Guido Paevatalu. Efter sin långa karriär som solist på Det Kongelige Teater i Köpenhamn leder Guido idag en egen kammaropera ensemble – guidOpera – som uppträder på små och stora scener i Norden. Följ opera på www.guidopera.dk

Opera Vega (2009 -)

2011-03-06 15;22;17

 

 

 

 

Föreningen Opera Vega bildades 2009. Medlemmarna har alla gedigen sångutbildning och operaerfarenhet. Målsättningen med gruppen är att framföra stora operor kammarmusikaliskt. Genom mindre uppsättningar blir det mer intimt, och Opera Vega spelar nära varandra och nära publiken. Vår första produktion var en bearbetning av den italienske kompositören Vincenzo Bellinis opera Norma. Workshopen och bearbetningen stod regissör Martin Wallin för. Vår Norma spelades för fulla hus på Scenen Pipersgatan 4 i Stockholm, under tre kvällar i september 2009.

ÖlandsOperan (2009 -)

Verksamheten drivs av den ideella föreningen ÖlandsOperan – ett operasällskap av operasångare med Ölands- eller Kalmar-anknytning. Grundtanken är att skapa något helt unik där den konstnärliga utformingen och publikupplevelsen i hög grad bestäms av den fantastiska miljö som Borgholms slottsruin och landskapsmiljön erbjuder. Vår konstnärliga idé är att i våra skådespel alltid ha en berättare som huvudperson. Den framförda berättelsen blandas dels med spelscener dels med musikaliska inlägg i form av arior hämtade ur klassiska operaverk.Konstnärliga ledare Stina Oscarsson och Bo Wannefors. Sommaren 2015 framförs Krigarkungens sista strid enligt ovanstående koncept.

Matteifestivalen (2009 – 2011)

I januari 2009 arrangerades Matteifestivalen för första gången med den operasångaren Peter Mattei som konstnärlig ledare. Festivalen blev en succé som hyllades av såväl kritiker och publik. Då bjöds det på Peters egen tolkning av Mozarts Don Giovanni med Peter själv i huvudrollen som både sångare och regissör. Med sig på scen hade han sina vänner i form av opera sångare av yppersta världsklass. För musiken stod Mahler Chamber Orchestra under ledning av dirigenten Daniel Harding. Dessutom bjöds det på Barockkonsert med Marlena Ernman och den Norrbottniska kammarensemblen Norrbotten NEO. Besökarna fick även uppleva en jazzkonsert med Kurt Elling och Luleå Big Band.Festival nr. 2 6-9 januari 2011Operan denna gång blev Mozarts Figaros Bröllop. Matteifestivalen presenterade vidare dirigenten Louis Langree, som tillsammans med Svenska Kammar-orkestern från Örebro. Publiken bjöds också på en vårhälsning när Peter Mattei tillsammans med Lunds studentsångare under lördagen sjöng in våren redan i januari. Senare samma dag spelade Svenska kammarorkestern i en dirigentlös konsert med solisten Maria Fontosch och pianisten Bengt-Åke Lundin. På fredagskvällen hade Jorma Hynninen och Elisabeth Berg en konsert i Luleå Domkyrka. De och Lunds studentsångare ackompanjerades av organisten Markus Wargh.

Kommentar: Om Matteifestivalens fortsatta öde finns inga uppgifter på nätet.

OperaEtt (2009 – 2010)

 

Föreningen OperaEtt bildades inför produktionen av Eugen Onegin. Medlemmarna har alla gedigen sångutbildning och operaerfarenhet. Målsättningen med gruppen är att framföra stora operor kammarmusikaliskt. Genom mindre uppsättningar blir det mer intimt, och OperaEtt spelar nära varandra och nära publiken. Vårt nästa projekt är att uppföra Eugen Onegin runtom i Sverige på en turné under hösten 2010. Ingen uppgift om pågående verksamhet på nätet.

Tenore Amore (2010 -)

tenoreamore

 

 

 

Gruppen Tenoreamore, består av operasångare från Malmö Opera bildades omkring 2010 och består av Johan Palmqvist, Nils Olsson, Magnus Loftsson, Patrik Forsman och Naja Monrad Hansen.
– Vi hade lust att även göra egna föreställningar och möta publiken på egen hand i olika former. Det är roligt att både få vara kreatören som sätter ihop föreställningen och den som spelar den. Vi får en helt annan respons från publiken än när vi är med i ett större arrangemang, säger Johan Palmqvist.

Dråpera (2010 -)

Dråpera skapar nyskriven kammaropera från grunden. Vi tilltalar en alternativ operapublik och fyller ett för genren publikt hålrum. Dråpera består av fem kvinnor; tonsättare, poet, konstnär, mezzosopran och art director som undersöker, utmanar och skapar samtida opera. Scenografi, aktion, musik och text tas fram parallellt vilket skapar ett unikt konstnärligt uttryck som musikaliskt och sceniskt rör sig mellan koreograferad dans, opera, konstmusik och film. Vi kallar det operans svar på David Lynch. Till varje nytt projekt tar vi in nya samarbetspartners som är med att utforma föreställningen. Dråpera tar operakonstens potential och framtid på allvar. Senaste projektet heter Opera Muscle. 

 Operation Opera (2010 -)

operationopera2012

 

 

 

 

Det professionella operakompaniet Operation Opera utvecklar former och avant-garde-produktioner i nyoperagenren i Halmstad sedan 2010. Operation Operas mest uppmärksammade produktion är den konceptuella Anfasia-krönikan, som spelats som en följetong både i Halland och på nationell turné. Vanligtvis låter vi med varm hand andra ta hand om mainstreamoperan och standardrepertoaren. Operation Opera är en mötesplats där professionella artister från hela Sverige varje år arbetar med konstnärlig musikdramatik och experimentella konsertarrangemang i kammarformat. Vi tänjer på gränser och experimenterar med former, och vårt fokus ligger på samtida, alternativt bortglömd, musik och dramatik.

Vattnäs Konsertlada (2011 -)

silverfageln-jussi bjorling
Silverfågeln 2015- års operasatsning på Konsertladan i Vattnäs

 

 

 

 

 

 

Vattnäs Konsertlada, 7 km NO Mora, uppfördes under våren 2011 på privat initiativ av makarna Pers Anna Larsson och Göran Eliasson.

De ville skapa en spelplats för klassisk musik i en bygd som sedan århundraden har varit fylld av hantverk och musik, sprunget ur människors behov av det vackra i mörkret. Våra ledord har varit: enkelhet, skönhet och kvalitet. Dessa ledord kommer att styra våra val av program och artister. Här kommer vi försöka att skapa förutsättningar för att man ska få uppleva magi, närhet, värme och artisteri på världsnivå i en enkel och underskön omgivning.

Spelplats för klassisk musik i en bygd som sedan århundraden har varit fylld av hantverk och musik, sprunget ur människors behov av det vackra i mörkret. Deras ledord är: enkelhet, skönhet och kvalitet och dessa styr valet av program och artister. Pers Anna Larsson och Göran Eliasson vill skapa förutsättningar för att man ska få uppleva magi, närhet, värme och artisteri på världsnivå i en enkel och underskön omgivning. Konsertladans första operaproduktion var Brittens The Rape of Lucretia, i juli 2012 och sommaren 2015 bjuder man på en nykomponerad opera av Mats Larsson Gothe: Tills vingen brister om Jussi Björlings liv.

Kammaropera Syd (2011 –

rickardochsusanne

 

 

 

Kammaropera Syd är en fri operagrupp som bildades 2011 med professionella sångare och musiker bl.a. från Malmö Opera.  Första uppsättningen blev Cosi fan tutte, därefter har man genom åren varvat mellan operakonserter och hela uppsättningar. 2015 sätter Kammaropera Syd upp, kronjuvelen bland operetter, Läderlappen av Johann Strauss i regi av Rickard Söderberg. Föreställningarna spelas på Ystads teater i juli 2015.

Dala-Floda Operafest (2011 -)

dalaflodaoperafest

 

 

 

När familjen Tarantino kom till Dala-Floda blev de mottagna med öppna armar. Så uppkom Dala-Floda Operafest år 2011. Ett sätt att värna och utveckla Dala-Flodas kulturliv och unika öppenhet. Första konserten ägde rum i bygdens bultande hjärta, på ICA. Sedan blev det konserter på vackra Flosjön ifrån en båt, i ladan på Wåhlstedts ekologiska gård, i Folkets park, i stämningsfull middagsopera-allsång med Italiensk meny på det berömda Dala-Floda Värdshus som fått priser för sin ekologiska meny och inte minst i den vackra Floda kyrka. Snart var operakursen för psykiskt funktionshindrade ungdomar igång. Under en vecka pågår ett intensivt arbete med sång- och teaterträning som sedan mynnar ut i att ungdomarna medverkar i operauppsättningar och konserter. Idén är att alla är välkomna att delta i arbetet runt en operaproduktion i den sagolika miljön, världssångare och amatörer sida vid sida. Allt utifrån sina egna förutsättningar.Allt detta belönades med Gagnefs kommuns kulturstipendium 2014 med motiveringen: För fortsatt utveckling av det goda arbetet med en operafestival i Dala-Floda. Det är en festival med stort hjärta som lyckats förena spets med bredd, öppen för alla, där operan känns lika naturlig i konsertlokalen som i mataffären. I januari 2015 gästade Dala-Floda Operafest Musik på Slottet med uppsättningen av Bellinis Norma.  ¨Då ordnades också buss från Dala-Floda så att publiken från bygden kunde få komma och lyssna och se sina grannar på Slottet.

OperaRepubliken (2012 -)

operarepubliken

 

 

 

 

Operakonsten har historiskt sett varit mycket politisk. Mozart, Verdi och Wagner hade alla på sina sätt en politisk agenda, för att nämna ett fåtal exempel. Inom teatern idag lever på många håll den politiska agendan kvar, men vi anser att den debattväckande kraften inom operan har gått förlorad. Därför vill OperaRepubliken vara en motkraft mot den museala konserveringen av vår fantastiska operakonst. All heder åt Kungliga Operan och Folkoperans arbete, men vi tycker det länge har varit för få plattformar för opera i Stockholm. Stora städer med en hög kulturprofil bör ha ett flertal ”underground”-scener som en motvikt till institutionerna. Även inom musikteater. Detta är vad vi vill skapa i Stockholm. En operagrupp som har en hög konstnärlig profil, en vilja att väcka debatt och som har möjlighet att nå ut till både en ny och en etablerad publik.

Lilla Operan (2012 -)

lillaoperanilund

 

Gruppen är stationerad i Lund men turnerar runt i Skåne. De inledde sin verksamhet med Enleveringen ur Seraljen och har sedan fortsatt med en produktion varje år varvat med konserter. Sommaren 2015 blir det ännu en Mozartopera – Cosi fan tutte.

Strömstadoperan (2012 -)

stromstadoperan

 

 

Sommaren 2012 fick Strömstad och Norra Bohuslän sitt eget Operahus, inrymt i det vackra gamla Societetshuset Skagerack med anor från 1877 och Sverige fick en ny operascen för sångare, musiker och publik att samlas runt. Kreativitet, nytänkande och kvalitet är ledord, där operasångare, musiker och artister skall få skapa nya produktioner och upplevelser till glädje för sin publik och svenskt kulturliv.Charlotta Huldt-Ramberg www.charlotta-huldt.com, som är dess grundare och konstnärliga ledare har en gedigen utbildning och erfarenhet som operasångerska, regissör och konstnärlig ledare för SpaghettiOperan Regina i Stockholm sedan 1997 och Ystadoperan under 1998-99.

Operafabriken (2012 -)

torupsslottpremiär

 

 

 

Operafabriken är en ideell förening och en fristående teatergrupp baserad i Malmö som producerar opera i kammarformat.Vår mission är att få gemene man från alla generationer att upptäcka operans magiska värld genom ett mer intimt och nära format, med storslagen musik och en hög kvalitet både musikaliskt och teatraliskt! Vårt mål är att skapa en plattform för professionella sångare och musiker i början på deras karriär, och att höja kvalitetsribban för mindre produktioner.
Under vår korta existens, två år, har vi fått väldigt fin kritik för våra produktioner.

Opera Tättinpå (2013 -)

Opera Tättinpå är en ensemble som startades 2013 i samarbete med Olympiateatern i Stockholm. Den första produktionen är Figaros Bröllop i regi av Helena Collert.

Musikalisk ledare för produktionen är Nigar Dadascheva. Producent och grundare är Barbro Ögren. Målsättningen med produktionen är att engagera både unga och erfarna sångare i arbetet med att utveckla opera för det mindre teaterrummet. Ett stort arbete har lagts ner både för sceniskt uttryck nära publiken och publikresponsen har varit mycket stor. 2014 har vi turnerat till Steninge Slottsgalleria i Sigtuna Kommun och i januari 2015 turnerar vi till Reginateatern i Uppsala.

Smålandsoperan (2013 -)

 

Småland är musik

Här lever och verkar många professionella sångare och musiker. Här finns också invånare som vill ta del av ett varierat och inspirerande kulturutbud. Smålandsoperan grundades 2013 och förenar hög konstnärlig kvalitet med kreativitet, klurighet med god ekonomisk hushållning. Scenkonst att hänföras, beröras och inspireras av på nära håll – för många.

Opera för alla

Vi vill att fler människor skall få ta del av den klassiska musiken och operakonsten. Helst av allt spelar vi i miljöer som har något att tillföra det vi vill berätta. Det kan vara en gammal masugn eller ett torg. Slott eller koja. Miljöer där människor har verkat och verkar och som har en egen historia. Genom att förena musiken med dramat och miljön vill vi beröra och engagera.

Pop up-Operan (2015 – )

Pop Up-Operan är Göteborgs fräschaste operakompani, och Luigi Cherubinis opera Medea är vår första produktion. Vi ger dig en dramatisk 1700-talsopera i svensk nyöversättning på 90 minuters speltid i lagerlokal på Backavägen 7.

Utbildning för svenska operasångare

Operahögskolan i Stockholm (1773 -)

operahogskolansvanner

 

 

 

 

Operahögskolan i Stockholm förvaltar en över 200-årig tradition, eftersom den kan spåra sina rötter tillbaka till 1773, då Gustaf III tog initiativ till en utbildning för operaartister, knuten till
Kungliga Teatern, som grundades samma år. Under 1700- och 1800-talen var utbildningen med några få korta avbrott knuten endera till Kungliga Teatern i Stockholm eller till Kungliga Musikaliska Akademien (Conservatoriet).1913-1942 sorterade utbildningen direkt under Kungliga Teatern (Kungliga Operan).1942 inrättades en särskild operaklass vid Musikaliska Akademien, där eleverna även fick tjänstgöra vid Operans föreställningar som korister, statister eller i mindre roller. I enlighet med riksdagsbeslut omvandlades operaklassen 1968 till en fristående skola som fick namnet Statens Musikdramatiska Skola. Som självständig konstnärlig högskola inledde den musikdramatiska skolan sin verksamhet läsåret 1978/79. Samtidigt bytte skolan namn, först till Musikdramatiska Skolan i Stockholm och 1986 till Operahögskolan i Stockholm.Mellan åren 1968 och 2003 bedrevs undervisningen i en gammal patriciervilla på Dag Hammarskjölds Väg 24 (tidigare adress: Strandvägen 82) vid Djurgårdsbrunnsviken. Fram till 1980-talets slut hade skolan tillgång till Alléteatern på Narvavägen, därefter var man tvungen att hyra in sig i tillfälligt inhyrda repetitions- och föreställningslokaler.Hösten 2003 flyttade Operahög-skolan in i nyrenoverade lokaler påKTH:s campus och fick äntligen sin egen studioteater med orkesterdike, där skolan kan framföra konserter och egenproducerade föreställningar.Den 1 januari 2014 bildades Stockholms konstnärliga högskola genom en sammanslagning av Operahögskolan i Stockholm, Dans- och cirkushögskolan och Stockholms dramatiska högskola. Operahögskolan ingår i den nya högskolan som en separat enhet för grundutbildning inom opera:
operasångareregissörer och repetitörer. Den har behållit sitt tidigare namn.

Högskolan för scen och musik i Göteborg (1964 -)

1941 startade en 2-årig teaterskola i Göteborg med namnet Maria Schildknechts elevskola. Skolan införlivades 1947 med Göteborgs Stadsteater och fick namnet Göteborgs Stadsteaters elevskola. Man började då med intagning varje år med ett något färre antal elever. Utbildningen blev treårig.  Nästa stora förändring i skolans verksamhet skedde 1964, då den blev en fristående högskola som lydde direkt under dåvarande ecklesiastikdepartementet och fick namnet Statens scenskola i Göteborg. Samtidigt fick skolan egna fristående lokaler och kopplingen till Stadsteatern upphörde. Vid detta tillfälle startades även en treårig operautbildning.   1977 upptogs skolan som en institution inom Göteborgs universitet och bytte senare namn till Teater- och Operahögskolan. Verksamheten påverkades endast i begränsad omfattning av omstruktureringen.  1992 startades på försök en ettårig musikalutbildning vid skolan. Den utvecklades senare till en permanent treårig utbildning, till en början med antagning vartannat år, men sedan 2005 varje år. Nu fick skolan namnet “Högskolan för Teater, Opera och Musikal vid Göteborgs universitet”. Samma år flyttade skolan från Lilla Torp till de nybyggda lokalerna i huset Artisten där även Musikhögskolan fick nya lokaler.

Under 2003 blev Operahögskolan en egen institution och skolans nya namn blev “Teaterhögskolan vid Göteborgs universitet”.Förberedande utbildning i klassisk sång

Operastudio 67/Stockholm Operastudio Operastudio 67/Stockholm Operastudio på Youtube

Operastudio 67 (kallas även Stockholm Operastudio) är en operautbildning, grundad 1967 av Miklos Kundler, Marianne Moberger och Max Lundqvist Den drivs då som nu av Kulturama i Stockholm. Många svenska operasångare har påbörjat sin utbildning där, för att sedan fortsätta på någon operahögskola eller med sångträning hos sångpedagoger.

Bland tidigare elever finns
Ulric Björklund
Erik Lee
Marianne Myrsten
Bengt Krantz
Johan Rydh
Tove Dahlberg Miah Persson
Joaquín Muñoz
Anna Larsson
Ann-Charlotte Björling
Nina Stemme
Birgitta Svendén
Ingrid Tobiasson
Kerstin Avemo
Emma Vetter
Jesper Taube
Nikola Matisic
Klas Hedlund
Samuel Jarrick
Marcus Jupither
m.fl.

Operastudion vid Musiklinjen Kapellsberg  (1961 -)

Operastudion vid Härnösands folkhögskola är en av Sveriges största och mest välrenommerade förberedande opera-utbildningar. En mycket viktig del i utbildningen är de fullskaliga operaproduktioner som årligen uppförs. Utbildningen har sedan 2014 etablerat ett nära samarbete med Kashu-do studios med professor Jean Ronald LaFond som en av våra sånglärare.

Kungliga Musikhögskolan i Stockholm

Musikhögskolan i Malmö

Luleå tekniska Universitet/Musikhögskolan i Piteå

Musikhögskolan Ingesund

Framnäs FolkhögskolaÖrebro Universitet

Singers Studio Sweden (2010 -)

Efter mönster från yrkesskolan Actors Studio i New York grundade Håkan Hagegård 2010 Singers Studio i Stockholm.

Där får sångare, kompositörer och librettister tillfälle att arbeta med och testa musikmaterial. Tillsammans kan de undersöka materialets möjligheter och svårigheter. Verksamheten erbjuder dessutom Master class, enskilda lektioner, föredrag och konserter. Alla programinslag utom den enskilda undervisningen är öppen för publik. [4]

Svenska operaagenturer

Konsertbolaget (1917 -)

Konsertbolaget AB är en av Nordens äldsta artist- och konsertagenturer, som verkat utan avbrott sedan starten 1917. Bolaget grundades av Charles Cahier och fick under Helmer Envalls ledning 1918-73 en dominerande ställning i Norden, och en ledande ställning även internationellt. Under en lång rad år verkade Konsertbolaget även som konsertarrangör. De flesta av 1900-talets största internationella artister inom den klassiska musiken har varit representerade i Sverige och Norden av Konsertbolaget, och bland svenska namn bör Jussi Björlings namn nämnas. Konsertbolaget strävar idag efter att vara en kreativ artistförmedling och affärspartner till arrangörer i Sverige och utomlands, och representerar en lång rad av de mest intressanta artistnamnen av idag. Vi är generalagenter för ett antal artister; andra namn representerar vi i begränsade geografiska områden. Vi är verksamma såväl inom opera som konsert, men har på senare år även kommit att arbeta med artister inom s.k. “cross-over” och musical och jazz. VD är Thomas Boltenstern.

Svenska Konsertbyrån (1985 -)

Svenska Konsertbyrån var från början en del av Rikskonserter, men bröts 1985 loss för att drivas vidare av dess dåvarande VD Kerstin Hammarström. Sedan företaget grundades har vi etablerat nära relationer med orkestrar, operahus och festivaler över hela världen som vi anstränger oss för att bistå med snabb, pålitlig och kompetent rådgivning. Svenska Konsertbyrån är en av norra Europas ledande agenturer för artister inom den klassiska konstmusiken. Vi representerar dirigenter, sångare, instrumentalister och kammarmusik-ensembler i både Sverige och utomlands. Ny VD sedan 2006 är Maximilian Schattauer

Ann Braathen Artist Management (2001-)

DN om Ann Braathen Artist Management

Företaget startades år 2001 av Ann Braathen, VD och Kristian Holstein. Ann Braathen hade redan då en gedigen erfarenhet som agent för flera framgångsrika operaartister. Som agentur fungerar vi som våra artisters förlängda arm i kontakter med arrangörer och uppdragsgivare. Vi tar ett helhetsansvar för de artister vi representerar och för oss är det därför viktigt att ha ett personligt engagemang i var och en av dem och deras respektive karriärer. Vi har byggt upp ett världsomspännande kontaktnät och ser det som en av våra viktigaste uppgifter att ha goda relationer till arrangörer på alla nivåer, från den lokala orkesterföreningen till världens stora operahus och konsertscener.

Good Company (2007 -)

Management startade i slutet av 2007 och har på kort tid etablerats på den internationella marknaden, i Skandinavien är vi en av de ledande agenturerna. Vår ambition är att erbjuda artister inom främst det klassiska området ett heltäckande stöd i deras konstnärliga utveckling och karriär. Good Companys artistlista innehåller flera välrenommerade internationella artister; sångare, dirigenter, regissörer och instrumentalister som alla erbjuds professionell och personlig management service. I vårt kontaktnät finns operahus och konsertarrangörer över hela världen, med tonvikt på Europa och USA. VD är Maria Dalayman.

Eliasson Artists (2008 -)

Eliasson Artists Stockholm AB har, sedan starten i september 2008, etablerat sig som en av Skandinaviens främsta agenturer för sångare inom klassisk musik. Med hjälp av sitt breda kontaktnät förmedlar agenturen artister till opera- och konsertverksamhet, såväl i Sverige som utomlands. Grundaren Göran Eliassons vision är att med sin tidigare erfarenhet som opera- och konsertsångare kunna leda och coacha unga artister långsiktigt i trygghet, och att kunna utmana etablerade sångare under ansvar. Göran Eliasson, VD har verkat i över 20 år som väletablerad opera- och konsertsångare. Han har arbetat såväl nationellt som internationellt. Det är hans starka övertygelse att ett långsiktigt och ansvarsfullt arbete med artisterna i förlängningen även gynnar arrangören.

Operatidskrifter

OPERA (1978 -)

OPERA startade 1978, då under namnet MusikDramatik. Den är Nordens enda specialtidning för opera och musikdramatik. Vi vänder oss till både operafrälsta och till dem med ett mer nyväckt intresse. OPERA speglar såväl nutid som historia, bredd och fördjupning. Läsekretsen för tidskriften OPERA är unik. Den känne-tecknas av hög utbildningsnivå och en aktiv kulturkonsumtion. Något fler kvinnor än män läser OPERA. Enligt vår läsarundersökning är läsvärdet mycket högt. Likaså läsarnas betyg på tidskriften. 1986/87 instiftade tidskriften ett pris till en person med opera som yrke. Det är tidskriftens läsare, som röstar fram vinnaren.

OPUS (2005 -)

Opus grundades 2005 av Jonas Söderström och Johannes Nebel (båda födda 1973). Tidskriften utkommer med sju nummer per år och skriver om klassisk musikopera, artister och musikhistoriska företeelser. OPUS nominerades redan efter sitt första nummer till Bästa nya tidskrift på Resumés årliga tidskriftsgala och vann då juryns hederspris. Året därpå nominerades tidningen till Årets tidskrift av Sveriges Tidskrifter, men förlorade då tillsammans med Amelia Adamos Amelia Adamos M-Magasin mot tidskriften King. OPUS har fått god kritik för sin nyskapande form och populärvetenskapliga innehåll i ett ämne som historiskt sett inte haft många föregångare i Sverige. Idag är tidskriften ensam i sitt slag i Sverige. Redaktör sedan 2011 är Olof Esbjörnsson.

Opera på bio Folkets Hus och Parker  (2007 -)

logotyp

 

 

 

Riksorganisationen Folkets Hus och Parker började livesända scenkonst kontinuerligt i Sverige 2007, efter att ha varit pionjärer med en David Bowie-konsert redan 2003. I dag innehåller verksamheten Live på bio ett utbud med över 50 evenemang per år, främst livesänt men också inspelat. Folkets Hus och Parkers livesändningar av scenkonst och kultur via satellit i HD-kvalitet och surroundljud har vuxit till en kultur-politiskt viktig verksamhet, som tillgängliggör kultur i hela Sverige. Folkets Hus och Parker är svensk distributör av Live på bio och samarbetar med drygt 170 svenska biografer, vilket gör Sverige till det tredje största landet i världen när det gäller antal biografer som visar denna typ av utbud (endast USA och England har fler biografer). Säsongen 2013-2014 hade Live på bio drygt 100 000 besökare i Sverige. Folkets Hus och Parker samarbetar bland annat med: opera (Metropolitan i New York, Kungliga Operan i Stockholm, GöteborgsOperan), Metropolitans operor är textade på svenska. Skillnaderna i tillgång till kulturella upplevelser mellan storstad och landsbygd är stora. Publiken på mindre orter och i förorterna nås av ytterst få stora evenemang. Den digitala tekniken ger helt nya möjligheter till direkdirektsänd visning av evenemang på stor duk i hög bild- och ljudkvalitet. Opera, teater, balett, klassiska konserter, rockkonserter, sportevenemang och mycket annat. Ett svenskt och internationellt utbud har möjlighet att nå en publik som inte kan ta sig till Stockholm, New York, Berlin eller Moskva. Skälen kan vara många: ekonomi, ålder, handikapp, eller helt enkelt en önskan om att stanna på hemorten, men ändå vara delaktig. Live på bio breddar kultur- och nöjeslivet i hela landet, för att därigenom utveckla det folkligt förankrade kulturlivet.

SF-Bio (2014 -)

live-cinema-mpu

 

 

 

 

Nu tar SF Bio upp konkurrensen om operapubliken och man har valt att samarbeta med Royal Opera House i London bland annat för att deras föreställningar klaffar bra tidsmässigt med Svensk bio-tid. Genom avancerad teknik kan svenska opera- och balettälskare, liksom den kräsna Londonpubliken på plats, få ta del av det allra bästa från världsmetropolens pågående säsong. I samma ögonblick som hos oss, går nämligen ridån upp i den praktfulla salongen på Royal Opera House! Har du inte möjlighet att se föreställningen live, har du chansen att se en inspelad version efterföljande söndag. SF Bios kommande liveföreställningar visas i fem städer, Stockholm, Göteborg, Malmö, Västerås och Umeå med en klassisk repertoar.

Svenska dirigenter, scenografer resp. regissörer inom svensk operakonst

Dirigenter
Nils Grevillius 1893-1970

Herbert Sandberg 1902-1966

Kurt Bendix 1904-1992

Sixten Ehrling 1918-2005

Bertil Bokstedt 1919-2010
Gunnar Staern 1922-2011
Lars af Malmborg 1932
Arnold Östman 1939
Kerstin Nerbe 1940
Kjell Ingebretsen 1943
Mats Liljefors 1944
Mika Eichenholz 1960
Cecilia Rydinger Alin 1961
Jonas Dominique 1964
Patrik Ringborg 1965
Joakim Unander 1970
Marit Strindlund 1972
Tobias Ringborg 1973
Olof Boman 1973

Scenografer

Louis Jean Desprez 1743 – 1804

Knut Ström 1887-1971

John Jon-And 1889-1941

Isaac Grünewald 1889-1946

Stellan Mörner 1896-1979

Sven Erixson 1899-1970

Sven Erik Skawonius 1908-1981

Kerstin Hedeby 1926

Gunilla Palmstierna-Weiss 1928

Lennart Mörk 1932-2007
Sören Brunes 1938
Göran Wassberg 1939
Charles Koroly 1946
Lars-Åke Thessman 1947
Jan Lundberg 1951
Mathias Clason 1963
Bengt Gomér 1964

Regissörer

Knut Ström 1887-1971

Göran Gentele 1917-1972

Ingmar Bergman 1918-2007

Bengt Peterson 1923-2004

Lars Runsten 1931-2014
Folke Abenius 1933-2014
Ann-Margret Pettersson 1938
Leif Söderström 1938 – 1994

Inger Åby 1938
Richard Bark 1938
Claes Fellbom 1943
Per-Erik Öhrn 1946
Göran Järvefelt 1947-1989
Stefan Johansson 1947
Ronny Danielsson 1948
Marianne Mörck 1949
Åsa Melldahl 1951
Lars Rudolfsson 1951
Hilda Hellwig 1952
Wilhelm Carlsson 1953
David Radok 1954
Sten Niclasson 1955
Nils Spangenberg 1956
Staffan Aspegren 1957

Staffan Valdemar Holm 1958
Elisabet Ljungar 1958
Stina Ancker  1960
Catarina Gnosspelius 1963
Helena Collert 1964
Linda Mallik 1968
Tobias Theorell 1969
Mellika Melouani Melani 1973
Helena Röhr  1973
Sofia Jupither 1974
Mira Bartov 1975
Linus Fellbom 1977
Johanna Garpe1967

Vänföreningar med opera som inriktning

  • De kulturella vänföreningarnas historia inleds för svensk del i början av 1900-talet. En Inspiration kom via de olika svenska kulturinstituten ute i Europa – Efter första världskriget var det särskilt viktigt att verka för fredligt kulturskapande.
  • En stor inspiration kom också från de anglosaxiska länderna, där det redan under 1800-talet bildades stödjande sällskap i anslutning till bl. a. museer, teatrar och bibliotek.
  • En del vänföreningar – både internationellt och i Sverige – leds av själva operahuset och fokuserar helt på ekonomiskt stöd, men de flesta kombinerar detta med olika sociala aktiviteter för medlemmarna, som stipendieutdelning, föredrag och resor.
  • Här tas endast vänföreningar med som är förankrade till en hemsida.

 

Drottningholmsteaterns vänner – 1935

friends

 

 

Drottningholmsteaterns Vänner bildades 1935 på Waldemarsudde med Prins Eugen som Föreningens förste ordförande. Idag har vänföreningen ca 2000 medlemmar. H.M. Konungen är Föreningens Höge Beskyddare, H.M. Drottningen Hedersordförande och H.K.H. Kronprinsessan Victoria är hedersledamot.

Jenny Lind Sällskapet – 1943

jennylindsallskapet

 

Jenny Lind Sällskapet bildades i Stockholm 1943 med syfte att bevara minnet av Jenny Lind och hennes gärning. Sällskapet stödjer forskning och förvärv av föremål med anknytning till Jenny Lind samt anordnar konserter, föreläsningar och andra evenemang som till exempel utställningar och besök till Jenny Lind-anknutna platser.

Svenska Wagner-Sällskapet – 1970

wagnersallskapet

 

 

 

 

Svenska Wagner-Sällskapet grundades 1970 för att sprida kännedom om Richard Wagners verk. Föreningen har cirka 400 medlemmar spridda över hela Sverige. Svenska Wagner-Sällskapet har till ändamål att sprida kännedom om Richard Wagners liv och verk och att arbeta för fördjupade studier av denna tonsättare samt att organisera sällskapligt umgänge i denna anda.

GöteborgsOperans Vänner – 1975

goteborgsoperansvanner

 

 

GöteborgsOperans Vänner, som grundades 1975, sprider kunskap om operakonsten och musikteater och ger dig möjlighet att träffa fler som delar intresset för opera. GöteborgsOperans Vänner anordnar bland annat introduktioner till föreställningar samt föredrag och resor. Som medlem har du en stående inbjudan till våra olika arrangemang. Du får även GO Nyheter hemskickade fyra gånger om året.

Vänföreningen Musik på Slottet – 1975

musikpaslottetgorangroth

 

 

 

 

Bästa Vänner av sköna klanger!

Musik på Slottet har en Vänförening som grundades 1975 och det som förenar oss är kärleken till musik och sång i vacker miljö. Därför uppskattar vi vår förmån att med rabatt, på förhand och med förtur kunna köpa biljett till konserterna i den magnifika Rikssalen.

Vadstena-Akademiens vänförening – 1976

friends

 

 

 

 

Föreningen Vadstena-Akademiens Vänner stödjer Vadstena-Akademien genom medlemsavgifter och gåvor samt genom att sprida information om verksamheten. Vänföreningens stöd och entusiasm betyder mycket och har i hög grad medverkat till vår utveckling. Ordförande är Inga Lewenhaupt. Vänföreningen bildades 1976 och har idag ca 500 medlemmar.

Operans vänner i Ystad – 1978

operansvanneriystad

 

 

 

 

Operans Vänner i Ystad – OVY – vill inte bara bidra till att öka medlemmarnas utbyte av operakonsten, utan även värva nya operaentusiaster. Vi gör detta genom att bl a träffas under lättsamma former och lyssna på musik, vi reser till musikaliskt intressanta platser och ser Metropolitans filmutsändningar tillsammans. Vi har mycket trevligt!

Operavännerna vid Kungliga Operan – 1980

operavannernakungligaoperan

 

 

 

 

OperaVännerna bildades 1980 som en fristående publikförening vid Kungliga Operan i Stockholm. Dess mål är “att öka medlemmarnas utbyte av sitt operaintresse och att skapa nya operaentusiaster”. Artistträffar, vår månatliga medlemstidning samt våra resor utgör idag tyngdpunkten i vår verksamhet. Föreställningsdagen får våra medlemmar 50 % rabatt på ordinarie biljettpris – en särskilt värdefull förmån sedan Operan avskaffat andra rabatter. Dessutom kan medlem i föreningen köpa biljett med rabatt till andra föreställningen av nyuppsättningar redan från första försäljningsdagen.

OVIS – Operakonstens vänner i Skåne – 1980

ovis_02

 

 

 

Operakonstens Vänner i Skåne bildades 1980. Det är en opolitisk sammanslutning av opera-intresserade. Föreningens syfte är: att verka för ökat intresse för och fördjupad insikt om operakonsten att påverka de organ som planerar och administrerar det skånska utbudet

Vänföreningen Confidencen Rediviva – 1981

Vänföreningen Confidencen Rediviva ska verka för att Confidencen hålls levande som teater på grundval av dess traditioner och med inslag av skilda konstarter från senare tid. Härvid ska eftersträvas en hög konstnärlig nivå. Strävan ska vara att nå en bred publik, bland annat via skolorna. Vänföreningens uppgift är att tillsammans med Stiftelsen Ulriksdals Slottsteater medverka till Confidencens iståndsättande i samverkan med myndigheter, organisationer, företag och enskilda. Denna stora, svåra men roliga uppgift står som § 1 i Vänföreningens stadgar.

Folkoperans vänner – 1985

vanner

 

 

 

 

Det var i samband med Folkoperans flytt från Roslagsgatan till Hornsgatan som vänföreningen kom till. Det konstituerande sammanträdet för bildandet av föreningen hölls den 13 april 1985. Föreningen Folkoperans Vänner finns till för att stödja Folkoperan, främja intresset för opera och skapa möten mellan människor som delar kärleken till operakonsten.

Operahögskolans vänförening – 1985

operahogskolansvanner

 

 

 

 

Operahögskolans Vänförening grundades 1985, när Kerstin Meyer var rektor. Den stödjer på många sätt studenterna på Operahögskolan! Vänföreningen är deras hängivna trogna publik! Och vi bjuds på härliga sång- och musikupplevelser, främst på Operahögskolans Studioteater, men även på andra scener. En inspirerande win- win- situation! Vänföreningen ger också stipendier, och bidrar till studenternas uppehälle, när de i Operahögskolans regi befinner sig på annan ort än Stockholm.

Christina Nilsson-Sällskapet – 1987

christinanilssonsallskapet

 

 

 

 

Bildat 21 maj 1987 – har till uppgift att för svensk musikkultur bevara minnet av sångerskan Christina Nilsson samt att främja sång- och musikkonst i hennes anda i vår egen tid. Kungl. Musikaliska Akademin förvaltar Christina Nilssons testamentariska stipendiefond. Sedan början av 1930-talet har de flesta av våra betydande sångartister varit Christina Nilsson-stipendiater.

Jussi Björlingsällskapet – 1989

jussibjoerlingsallskapet

 

 

 

 

 

JUSSI BJÖRLINGSÄLLSKAPET,som bildades 1989, har till syfte att främja intresset för och kunskapen om Jussi Björlings sångkonst, liv och karriär. Vi arrangerar medlemsträffar och konserter och ger ut en medlemstidning och däremellan flera nyhetsbrev. Årligen delar vi ut pris till en lovande tenor.

Norrlandsoperans vänner – 1990

Norrlandsoperans vänner bildades 1990 och har efter snart 25 år ca 400 medlemmar med stort intresse för musik, opera och dans. Föreningens målsättning är att bredda intresset för opera, dans, musik och de konstformer som ryms inom Norrlandsoperans väggar. Detta gör vi främst genom att sprida kunskap om den varierade verksamhet som sker på Norrlandsoperan samt skapa en mötesplats för alla intresserade.

Dalhallas Vänner – 1993

 

 

turandotmedninastemme

 

 

 

Föreningen Dalhallas Vänner (FDV) bildades 1993 och har till syfte att stödja och verka för utvecklingen i den delägda anläggningen Dalhalla, samt genom sin organisation bedriva främst opera men även konsert-, musik- och dansteater, konst-, kör-, världs-, och folkmusikverksamhet på Dalhalla. Dalhallas vänner har som huvuduppgift att bedriva de bidragsberoende konstarterna på Dalhalla. Operaverksamheten utgör den största delen av dessa då operan är en viktig och betydelsefull del av Dalhallas varumärke. Föreningens publika verksamhet går under namnet Dalhalla Opera.

MusikTeaterVerkets vänförening – 1996

Vill du bli medlem i MusikTeaterVerkets Vänförening? För bara 150 kr per år kan du stötta vår oförtrutna kamp för den fria operakonsten. Du får fortlöpande information om vår verksamhet och får dessutom se våra föreställningar för halva priset!

Malmö Operas Vänner – 2000

malmooperapakvällen

 

 

 

 

Malmö Operas Vänner bildades som ideell förening år 2000 med syfte att tillvarata publikens intresse, stödja Malmö Operas verksamhet och främja dess utveckling.

Vänföreningen skall enligt sin målsättning medverka till att Malmö Operas ställning i Malmö med region bevaras och stärks. Föreningen är inriktad på att genom kulturaktiviteter främja intresset för kvalificerad musikdramatisk verksamhet.

Opera på Skärets vänner – 2004

friends

 

 

 

 

Som de flesta operahus och andra kulturinstitutioner har Opera på Skäret en egen vänförening sedan 2004. En förening av vänner, som gärna kommer till Skärets olika föreställningar, men som också vill vara med och stödja operan på flera sätt. Vännerna vill med entusiasm och engagemang försöka få fler att hitta till detta unika operahus och bidrar ekonomiskt med sin medlemsavgift till sådant som inte ryms inom Opera på Skärets ordinarie budgetramar.

Operans Vänner – 2007

Operans Vänner är en förening i Sävsjö som stöttar, Opera, Sångkonsten och den Klassiska musiken.  Som medlem får du erbjudande om resor, program till Opera och konserter. Föreningens syfte är att stödja dessa konstarter. Ingen föreningsverksamhet förutom resorna.

Birgit Nilsson Sällskapet – 2010

birgitnilssonsallskapet2011

 

 

 

 

Vänföreningen Birgit Nilsson Sällskapet vill bevara minnet av en av den moderna operahistoriens största och mest beundrade operastämmor och bidra till att Birgit Nilssons unika sångargärning hålls levande. Birgit Nilsson Sällskapet verkar även för att bringa ytterligare kunskap om hennes insatser för operasångens utveckling. Birgit Nilsson Sällskapet bildades i samband med invigningen av Birgit Nilsson Museum i Svenstad 23 maj 2010.

Wagner-Sällskapet i Göteborg – 2010

wagnersallaskapetigoteborg

 

 

 

 

 

För er som är intresserade av Wagners musik och verk finns det ett Wagner-Sällskap i Göteborg. Sällskapet har som syfte att sprida kännedom om Richard Wagners liv och verk samt organisera sällskapligt umgänge för sina medlemmar.  Sällskapet startade sin aktiva verksamhet 2010 och har idag ca 90 medlemmar samt fyra hedersmedlemmar: Hovsångerskan Helena Döse, Hovsångerskan MariAnne Häggander, Göteborgs-Operans Dramaturg Göran Gademan och Musikproducent Gunilla Flinck. Sällskapet är en helt fristående förening och medlem i det internationella förbundet ”Richard-Wagner-Verband International”.

Vattnäs konsertladas vänförening – 2011

logo

 

 

Smålandsoperans vänner – 2013

Föreningen Smålandsoperans vänner bildades i november 2013. Syftet med föreningen är att stötta och marknadsföra Smålandsoperans uppsättningar. Det handlar om att hjälpa till vid bidragsansökningar och att bidra till marknadsföring i t ex tidningar och nätverk. Tjänster av praktisk karaktär ingår också i föreningens ansvar. T ex scenbygge och konsertvärdskap.

Related posts

2 thoughts on “Svensk operahistoria sammanställd av Viveca Carleson

  1. winston vogel

    This is fascinating job to assemble so much information in one web page that is up-to-date and describes in detail all opera related subjects in Sweden before and current. I never encountered such serious research. I wish Musical America and Paye magazines did 1/100th of what you have done here.
    Cheers!
    Winston Vogel, Conductor
    Artistic Director of Opera USA

    1. Thank you very much! But it is actually Viveca Carleson we should thank you. I have only adapt the paper to the web. I have forwarded your kind words to Viveca Carleson.

      Mogens H Andersson,editor of Operalogg.com former Mogens Operasidor

Kommentera