Tosca från Metropolitan Opera synopsis

Tosca från Metropolitan Opera synopsis

Akt I

Rom i juni 1800. Den politiske fången Cesare Angelotti är på rymmen och gömmer sig i kyrkan Sant’Andrea della Valle. Angelotti var tidigare ämbetsman i den franska ockupationsregeringen. Han letar rätt på en nyckel som hans syster gömt åt honom och gömmer sig i familjens gravkapell. Strax därpå kommer konstnären Mario Cavaradossi till kyrkan för att fortsätta med sin målning av Maria Magdalena. Som förebild för motivet står markisinnan Attavanti, som Cavaradossi fått syn på under gudstjänsten. Angelotti visar sig för Cavaradossi, de är gamla vänner. Cavaradossi lovar att hjälpa Angelotti, men föser raskt in honom i kapellet igen när han hör sin älskarinna Tosca ropa utanför. Svartsjukt frågar hon ut honom om hans förehavanden och påminner honom om deras möte senare samma kväll. Tosca känner igen markisinnan Attavanti i målningen och anklagar honom för otrohet, men han försäkrar att han älskar henne och ingen annan. När Tosca har gått kommer Angelotti fram igen. En kanonsalva signalerar att polisen har upptäckt att Attavanti är på rymmen. Attavanti flyr med Cavaradossi till den senares villa. Kyrkvaktmästaren leder in en gosskör som ska medverka i en tacksägelsegudstjänst för att fira segern över Napoleon vid Marengo. Baron Scarpia, chefen för hemliga polisen, dyker upp och lägger sordin på den uppsluppna stämningen. Han är ute efter Angelotti. Scarpia hittar en solfjäder med Attavantis vapensköld och visar den för Tosca, som tror sig få sina misstankar bekräftade och svär att hämnas. Församlingsborna börjar strömma till och Tosca gör sorti. Scarpia låter sina män följa efter henne när hon går. Kören inleder lovsången medan Scarpia beslutar sig för att få Tosca för sig själv.

 

Akt II

Scarpia sitter ensam i Palazzo Farnese och lustar efter Tosca. Spionen Spoletta kommer in och berättar att Angelotti kom undan, men att Cavaradossi gripits. Just som Scarpia ska förhöra konstnären distraheras han av Tosca, som sjunger på en gala nere på borggården. Scarpia kallar på henne. Hon kliver in just som Cavaradossi släpas bort för att torteras. När Tosca hör sin älskare vråla av smärta avslöjar hon var Angelotti har gömt sig. Den omtöcknade Cavaradossi bärs åter in, och när han förstår vad Tosca har gjort skäller han ut henne. Han blir avbruten av Sciarrone, som kommer med bud om att Napoleon har vunnit slaget vid Marengo ändå. Scarpias sida har förlorat. När Cavaradossi skriker att förtryckets tid är över ger Scarpia order om att han ska avrättas. Scarpia har dock ett förslag: han lovar att släppa Cavaradossi om Tosca går i säng med honom. Tosca ber till Gud – vad har hon gjort för att förtjäna detta, hon som vigt sitt liv åt konsten och kärleken? Scarpia är dock obeveklig. Spoletta kommer in och berättar att Angelotti begick självmord innan de hann gripa honom. Tosca håller Cavaradossis liv i sina händer och går med på Scarpias krav. Polischefen beordrar att Cavaradossi ska skenavrättas och sedan släppas fri. Tosca kräver att Scarpia ska skriva ut pass åt paret, och när han gjort detta hugger Tosca ihjäl honom med en kniv. Hon tar passen och flyr.

 

Akt III

Det är gryning i fängelset Castel Sant’Angelo. Cavaradossi väntar på att avrättas. Han bryter samman medan han skriver ett avskedsbrev till Tosca. Plötsligt dyker Tosca upp och berättar vad som har hänt. De börjat åter drömma om en gemensam framtid. Tosca ber Cavaradossi låtsas dö när exekutionspatrullen avfyrar sina lösa skott Avrättningen genomförs och soldaterna går. Men Cavaradossi rör inte på sig. Tosca inser då att Scarpia har ljugit för henne – det var skarpa skott. Scarpias män kommer för att gripa henne för mord, men Tosca väljer då att hoppa från borgmuren till sin död.

Related posts

Kommentera