Tristan og Isolde DNO Opera & Ballett 2012

Tristan og Isolde DNO Opera & Ballett 2012 Tristan och Isolde på Den Norske Opera i Oslo - synopsis
78 / 100

Tristan og Isolde.Nu har jag sett min femte uppsättning av Richard Wagners kärleksopera “Tristan och Isolde. Det blev premiären av detta verk på NasjonalOperaen i Oslo och innan 2012 är slut hoppas jag på att få möjlighet att se ytterligare två uppsättningar dels den föreställning som inleder Östersjöfestivalen i Stockholm i augusti i år dels den på Den Jyske Opera i Århus.

Tristan og Isolde DNO Opera & Ballett 2012

Det är ingen helt enkel sak att att förstå och uppleva detta verk fylld med så mycket erotisk laddad och magnifik musik som just detta verk är. Richard Wagner skapade Tristan och Isolde under en period som hans arbete med “Nibelungens ring” hade lagts på is av olika orsaker. Bl a trodde han inte själv på vid denna tidpunkt att det skulle vara möjligt att få “Ringen” uppförd på scen i sin helhet. Under tiden bestämde han sig för att skriva något som var lättare att få uppfört samtidigt som kan kunde tjäna lite pengar på kompositionen.

Det är nog inte många varken regissörer eller dirigenter som håller med om att “Tristan och Isolde är ett lätt verk att sätta upp och kanske inte heller bland publiken.

Tristan og Isolde är ett oerhört mäktigt verk rent musikaliskt och de olika aspekterna och tankarna i och bakom verket är inte heller särskilt enkla att ta till sig, men när jag småningom kom underfund med att nyckeln ligger i den mäktiga fjorton minuter långa ouvertyren så känns det lättare att uppleva fem timmar av denna fantastiskt ljuvliga och växelvis dramatiska musik.

Om man därtill tänker på att detta verk inte är ett medeltida verk utan det bygger i alla högsta grad på kompositörens egen längtan efter att uppnå den sanna och verkliga kärleken och efter detta kan han lägga sig ner och dö, då blir verket åtminstone för min egen personliga del lättare att ta till sig.

Premiären på Richard Wagners kärleksopera Tristan og Isolde på Den Norske Opera och Ballet i Oslo blev trots allt en mycket fin operaupplevelse.

Det var så klart en ny instudering av engelsmannen Daniel Slater, som jag är något bekant med sedan tidigare. Bl a satte han upp G F Händels ”Xerxes” på KO för några år sedan och jag tror också att jag sett en  uppsättning av honom på DKT i Köpenhamn, men det var nog ingen höjdarupplevelse för i hastigheten minns jag inte ens vad föreställningen hette.

Under årens lopp hat det blivit en del uppsättningar av just Tristan og Isolde , bl.a. i Stockholm och Köpenhamn, men jag minns också en föreställning från Glyndebourne, som jag upplevde på TV för några år sedan och då som nu sjöngs Tristan av den amerikanske tenoren Robert Gambill, men från den föreställningen minns jag mest våra egna förmågor Nina Stemme som Isolde, Katarina Karneús som Brangäne och Bo Skovhus som Kurvenal.

Vid premiären debuterade den amerikanska sopranen Karen Foster som Isolde och i övrigt besattes rollerna av sångare knutna till NasjonalOperaen, däribland Daniel Johansson, en av våra svenska tenorer som är på uppgående.

Det var en mycket vacker och intressant scenbild, som med vissa förändringar behölls genom verkets tre akter. Scenen föreställen bogskrovet av ett utrangerat fartyg och med en lejdare upp till ”kommandobryggan” i fören.

På själva scenen stod från början tre sjukhussängar och där låg en ung pojke samt en vuxen kvinna och en man. Från första början var paret helt nakna och motivet till detta är jag inte riktigt säker på, men det kändes ändå inte hel fel och effektfullt var det ju eftersom det väckte vissa tankar och associationer.

Efter denna första nakenchock låg alla tre och sov sig genom första akten, men de återkom senare i de följande akterna och det fanns förmodligen ett budskap här, som jag inte är riktig säker på att jag förstod, men naturligtvis skulle de ju föreställa kärleksparet i en annan tid, men när kvinnan i tredje akten var gravid så tappade regissören mig åtminstone för denna gången.

De sångliga upplevelserna var minst sagt lite blandade, men helt klart tyckte jag att Tuija Knihtilä, som sjöng Brangäne´s parti, Ole Jörgen Kristiansen, som sjöng Kurwenal och Magne Fremmerlid, som kung Marke svarade för de bästa och mest jämna prestationerna. Jovisst Daniel Johansson var också utmärkt, men han sjöng tyvärr bara ett par minuter och det finns inget att anmärka på övriga biroller heller.

När det gäller kärleksparet så anser jag nog att deras prestationer  var något ojämna, men när de sjöng var för sig så fungerade det bra, men Isolde hade en tendens att överrösta Tristan eller så besatt han inte en tillräcklig  kraftfull stämma. Bitvis var de dock alldeles utmärkta och detta gäller särskilt tredje akten, som för övrigt som helhet var den bästa delen av föreställningen, och Karen Foster lyckades mycket bra med sitt stora slutstycke och det kan säkert bli något stort av damen från Texas i framtiden.

En premiärföreställning kan ju alltid bli problematisk och särskilt då när man debuterar i en så stor och krävande roll som ju man måste anses att Isoldes parti utgör.

De finaste insatserna anser jag helt klart att orkestern svarade för under ledningen av musikchefen John Helmer Fiore. Publiken tackade med starka stående ovationer sina favoriter, som också var mina och inte minst gäller det den fantastiska orkesterinsatsen.

Tillsammans med den vackra scenografin, kostymdesignen och den ändamålsenliga ljusdesignen blev det om inte den bästa uppsättningen av Tristan og Isolde en av de vackraste och musikaliskt bästa, som jag har upplevt, men än återstår det säkert fler uppsättningar att skåda och åtminstone två till är planerade under 2012.

Om föreställningen

Tristan och Isolde, premiär DNO & Opera  i Oslo 4 mars 2012

Upphovspersoner

Musik och text: Richard Wagner

Produktionsteam

Dirigent: John Helmer Fiore
Regi: Daniel Slater
Scenografi/kostymdesign: Robert Innes Hopkins
Kampkoreografi: Thea D.Fjörtoft
Regiassistent: Victoria Bomann-Larsen

I rollerna

Tristan Robert Gambill
Isolde Karen Foster
Brangäne Tuija Knihtilä
Kurwenal Ole Jörgen Kristiansen
Kung Marke Magne Fremmerlid
Melot Svein Erik Sagbråten
Stämman till en ung sjöman Daniel Johansson
En gjetergutt Brenden Gunnell
En styrman Jens-Erik Aasbö
Engelsk horn på scenen Jan Bertelsen

Medverkande

Pojke Viktor Shehi
Kvinna Ellen Charlotte Bosch Aulie
Man Torstein Husom
Operakoret
Operaorkestret

Läs mer