Tristessa – urpremiär – visionär och skandalöst förförisk

Tristessa – urpremiär – visionär och skandalöst förförisk

Höstens svenska kulturhändelse sker på Kungliga Operan 6 oktober

”Låt de futuristiska fantasierna om feminismens nionde krets komma från Angela Carters penna”, skrev en brittisk recensent om ”Den nya Evas passion”, en erotisk pikaresk från 1977. Nu blir Carters klassiker för första gången opera, och det sker på Kungliga Operan i Stockholm! Den nyskrivna operan ”Tristessa”, visualiserad av Ann Sofi Sidéns filmer och projektioner, framförs på engelska med svensk textöversättning. Urpremiären sker på Kungliga Operan den 6 oktober.

Feminism, fantasteri och förkonstling – allt och mer därtill – ryms i framtidsoperan ”Tristessa”, skapad av tonsättaren Jonas S Bohlin som även står för libretto i samarbete med författaren Torbjörn Elensky. För den visuella gestaltningen av denna skruvade klassiker står Ann-Sofi Sidén, en sedan länge mycket uppskattad konstnär på den internationella konstscenen, som de senaste åren har haft flera stora separatutställningar i London, Paris och Wien.

I “Tristessa” visualiserar Ann-Sofi Sidén en absurd, utflippad värld där projektioner dominerar i en digital scenografi.

Varför då opera? Vad är det som lockat dig?

”Operan är scenkonstens moder och möjligheten att få jobba med adaptionen av en så speciell roman fram till libretto och färdigt sceniskt verk. Det är oerhört spännande att på operascenen och med Operans alla resurser få kombinera rörlig bild och klassiska scenografielement”, säger Ann-Sofi Sidén.

Idén till ”Tristessa” kommer från Torbjörn Elensky. Han har läst Angela Carters (1940-1992) böcker och skrivit förordet till den första svenska utgåvan av denna nya djärva operas litterära förlaga, ”The Passion of New Eve”. Tajmat med Kungliga Operans urpremiär, kommer boken i höst ut i en svensk nyöversättning på förlaget Modernista.

Som Elensky konstaterar i sitt förord, är boken bakom ”Tristessa” en samhällssatir som ”sträcker sig långt utanför USA:s gränser och ifrågasätter allt vi tar för givet om kön, sex och begär”. Elensky fastnade för att berättelsen var så tacksam att göra opera av, med extrema människor, överdrivna situationer samt magisk realism. Jonas S Bohlin tycker också att det här dramat lämpar sig oerhört bra som opera, med sitt starka och berörande uttryck.

Könsrollerna dissekeras i ”Tristessa” med mod, fantasi och satirisk udd.

”Föreställ dig att Baudelaire, Blake och Kafka tillsammans skulle försöka beskriva Amerika så är du en bit på väg in i Carters visionära och skandalöst förföriska värld”, skrev The Times .

När Torbjörn Elensky presenterade idén 2010 kändes det helt rätt, berättar Jonas S Bohlin, som tillägger att operan blev klar strax före #metoo-vågen. Tristessa ligger med andra ord i framkant i en samtid präglad av att de patriarkala strukturerna håller på att rämna – och att folk i allmänhet blir allt mer upplysta och öppna vad gäller könsroller, genus och identiteter.

 “Tristessa” har alla förutsättningar att bli höstens svenska kulturhändelse. Det är en otrolig upplevelse att få vara del i projektet som ligger helt rätt här och nu. Som en dröm! tycker Torbjörn Elensky.

Tristessa” iscensätts av den tyska regissören Katharina Thoma, som är en internationellt allt mer efterfrågad regissör (Glyndebourne, Covent Garden, Dortmund etc.) och även har gjort uppsättningar i Göteborg, Malmö och på Folkoperan i Stockholm. Thoma menar att ”Tristessa” förutspår en apokalyptisk vision och frågeställning: ”Vad skulle hända om män kunde föda barn?”.

Rollerna kreeras av mezzosopranen Johanna Rudström (Eve/Young Tristessa), tenoren Joel Annmo (Evelyn/Old Tristessa), basen John Erik Eleby (Zero/Mother), sopranen Kerstin Avemo (Leilah/Lilith) och mezzon Susann Végh (Nurse Sophia). Medverkar ur operakören gör Zeros sju kvinnor, uppkallade efter veckans sju dagar, liksom hela Kungliga Operans kör. Föreställningen dirigeras av Fredrik Burstedt. Koreograf är Joakim Stephenson och för ljussättningen står Olaf Winter.

Urpremiär: Lördag 6 oktober

Related posts