Trollflöjten premiär på Confidencen 2012

Trollflöjten på Confidencen synopsis 2012 Trollflöjten på Confidencen
74 / 100

Premiären av W A Mozart´s Trollflöjten – på Confidencen blev en stor operaupplevelse

Trollflöjten premiär på Confidencen 2012

Efter en jäktig resa upp till kungliga huvudstaden,med en direktförsening på en kvart, som senare kördes in t o m så vi anlände före utsatt tid uppstod nästa problem, nämligen att få bagaget placerat i en förvaringsbox.

Småningom löstes detta problem, men det handlade nog om mer tur än skicklighet för någon representant från företaget stod inte att uppbringa, vilket det borde ha gjort, när så många av boxarna var obrukbara.

Allt löste sig dock, men det var inte förrän som jag kom till Berghamra, som jag upptäckte att jag hade stressat helt i onödan, då jag fick vänta på bussen en kvart där.

Så här uppfattade jag föreställningen, som jag hade rest till från de södra provinserna:

I går eftermiddag var jag med om ytterligare en fantastisk fin operaupplevelse, nämligen nypremiären av Trollflöjten på Ulriksdals slott – Confidencen och det är också Sveriges äldsta rokoko-teater med anor tillbaka till Bellmans tid och Gustaf III.

Föreställningen spelades i det magiska skenet av levande ljus – precis som på premiären 1791, står det på teaterns hemsida och av detta får man kanske ändå dra slutsatsen att detta skall betraktas som något extra och så kan det nog upplevas.

För egen del upplevde jag det delvis som besvärande framförallt på grund av att mna ögonlock ville falla ihop av och till då och då. Men skönsången från scenen gjorde att jag för det mesta lyckades skärpa till mig. Eftersom det inte var första besöket på denna teaterklenod så visste jag att jag borde undvika att dricka vin före föreställningen och helst inte i pausen heller, men det är svårt att undvika eftersom jag anser att ett glas vin eller gärna två hör till operaupplevelsen.

Skillnaden mellan Drottningholms slottsteater är annars relativt sett stora och framförallt får man sitta ordentligt på Confidencen, vilket särskilt min rygg uppskattar mycket.

Det var alltså W A Mozart´s sista opera ”Trollflöjten”, som stod på programmet, men denna uppsättning skiljer sig åt mot vad jag vanligtvis ser och upplever.

Arnold Östman svarar både för den musikaliska ledningen, version och manus, medan Per Arthur Segerström svarar för iscensättningen och Bétina Marcolin för de koreografiska inslagen.

Sångarna består av några äldre rävar och som jag uppfattar det nuvarande och tidigare elever från Operahögskolan, OHS.

Det är just den kombinationen som gör denna föreställning till en extra se- och hörvärd upplevelse. De tre damerna kallades här för Tärna Ett, Två och Tre och flera av sångarna upplevde jag för första gången, nämligen Mariella Karle, som sjöng Pamina´s parti, Albina Isufi, Tärna Ett, Sanna Gibbs som sjöng både Tärna Två och Papagena´s parti.

Övriga sångare har jag upplevt vid flera olika tillfällen såväl på Folkoperan, Kungliga Operan, som Drottningholms slottsteater.

Om sångarprestationer tyckte jag mycket om, men självfallet fick jag ytterligare bevis på hur utmärkta dagens operasångare är. Främst bland dessa vill jag framhålla Rasmus Bodéns insats som Sarastro. Det kommer säkert att bli något stort av denne långbente yngling och det skall bli mycket intressant att få följa hans utveckling.

Conny Thimander imponerade stort i sin rolltolkning av Monostatos och dessutom i en gestaltning, som åtminstone som inte jag har upplevt tidigare.

Imponerade gjorde också hans tenorkollega Kristofer Lundin, som sjöng Taminos parti och båda herrarna visade också prov på god scenisk gestaltning, men detta omdöme kan man nog lämna om de flesta av dagens operasångare.

På damsidan imponerades jag och tror jag även övriga i salongen framförallt av Miriam Ryen´s Nattens Drottning, men jag har inga anmärkningar att rikta möt övriga medverkande damer. Det är sällan daminsatserna gör mig besviken och i går utgjorde inget undantag.

Den största behållningen svarade dock Richard Hamrin för i sin insats som Papageno. Det var en helt fantastiskt vacker för att inte skriva ljuvlig musikupplevelse, som jag upplevde. Det var inte första gången jag upplevde hans stämma, men i går var han eller måste ha varit i sitt esse. Det var en verkligt stor njutning att lyssna till hans röst och det skall bli spännande att få uppleva även honom i framtiden.

Till den fina operaupplevelsen bidrog självfallet också orkesterns insatser under ledning av Arnold Östman, men också dansarnas insatser är värda en eloge. Det var sammanfattnings-vis en mycket stor och fin operaupplevelse, som jag och övriga i premiärpubliken var med om och även om jag denna gång har särskilt framfört några av mina favoriter så är jag helt klart medveten om att det är ensemblens samlade insatser som gjorde detta till en stor operaupplevelse.

Medverkande

Rasmus Bodén – Sarastro
Kristofer Lundin – Tamino
Lars Martinsson – Talaren
Miriam Ryen – Nattens Drottning
Mariella Karle – Pamina
Albina Isufi – Tärna Ett
Sanna Gibbs – Papagena / Tärna Två
Therese Badman Stenius – Tärna Tre
Richard Hamrin – Papageno
Conny Thimander – Monostatos

Mer att läsa