Valkyrian synopsis

Valkyrian synopsis Valkyrian på Det Kongelige Teater Operaen i Köpenhamn - synopsis

Richard Wagner skrev Librettot till Nibelungens ring i slutet av 1840- och början av 1850-talet. Musiken till Valkyrian tillkom 1854–1855. Operan uppfördes första gången i München på Hovteatern den 26 juni 1870. Den svenska premiären ägde rum på Stockholmsoperan den 7 november 1895.

Valkyrian synopsis

Operans första akt med kärleksscenen mellan Siegmund och Sieglinde (med bl.a Winterstürme wichen dem Wonnemond – Vinterstormar försvann inför våren) är troligen den mest lyriska akten bland Wagners operor. Sista aktens Valkyrieritten och slutscenen (Leb wohl, du kühnes, herrliches Kind – Farväl mitt modiga härliga barn) med eldmusiken är likaså populära klassiker. Slutscenen förekommer också som rent instrumentalt stycke.

I. Akt

En man är på flykt från sina fiender. Han kommer till ett hus, där han möter kvinnan Sieglinde. Hon är gift med Hunding, som äger huset. Den främmande och Sieglinde tycker båda att det är något bekant med den andre. Hunding kommer hem och frågar vem den främlingen är. Han berättar att hans familj blev överfallna, när han var ett barn – hans mor blev dräpt och hans tvillingsyster bortfördes. Han och fadern levde som fredlösa i skogen, intill dess att fadern också försvann.

Nyligen kämpade han för att hjälpa en ung kvinna i nöd – men det gick helt fel, och nu är han här, på flykt från sina förföljare. Då berättar Hunding att han själv är en av förföljarna; i natt är främlingen skyddad av gästfrihetens lagar – men i morgon vill Hunding hämnas. Han låser in den vapenlösa främlingen och går till sängs med Sieglinde…

Det tar inte någon lång stund förrän Sieglinde kommer tillbaka. Hon har gett sin man en sömndryck och berättar nu, hur hon en gång i tiden tvingades att gifta sig med Hunding. Vid deras bröllop steg en främling plötsligt in. Han slog in ett svärd i ett stort askträ; svärdet tillhör den som förmår att dra ut det. Ingen av gästerna kunde rucka på det – och det sitter fortfarande fast i trädet och väntar på sin ägare.

Sieglinde förstod att den främmande mannen var hennes far, och att svärdet var bestämt för den man som en gång skall hämnas henne. Sieglinde har känt igen sin bror Siegmund i främlingen och de kastar sig i varandras armar. äntligen kan svärdet dras ut från trädet, och Siegmund och Sieglinde flyr tillsammans ut i vårens tid – och bort från Hunding.

2. Akt

Överguden Wotan har en plan. Dvärgen Alberich stal i sin tid rhenguldet och sskapade en ring, som ger dess ägare makt över hela världen. Wotan stal den från honom, men han har fått avstå från den i en byteshandel. Och nu då Wotan har vecklat sig in i ett nät av avtal och kontrakt, som säkrar hans egen makt, kan han inte bryta handeln och stjäla ringen tillbaka.

Hans oäkta son Siegmund är däremot en helt fri hjälte, som inte känner till Wotans verkliga identitet. Han kan göra det som Wotan inte kan göra; dräpa draken Fafner, som vaktar över skatten, få tag på ringen och säkra, att världsmakten blir kvar i familjens händer.

Wotan uppmanar sin dotter, valkyrian Brünnhilde att låta Siegmund vinna kampen över Hunding. Vilket hon begejstrat lovar. Men Fricka, Wotans hustru, som är äktenskapets gudinna och beskyddare, kräver att Siegmund skall dö därför att han har tagit Hundings hustru som till och med är Siegmunds egen syster.

Fricka hatar Brünnhilde och Siegmund, som Wotan har fått genom att vara henne otrogen, och hon avslöjar Wotans lögn: Siegmund är inte en fri hjälte, men tvärsemot skapt och styrd av Wotan för att vinna ringen tillbaka. Siegmund måste dö. Motsrävigt återkallar Wotan sin befallning till Brünnhilde och sörjer över att mista sin son.

Under tiden är Sieglinde och Siegmund på flykt, intet anande att deras liv är en del av en större politisk plan. Medan Sieglinde sover, träder Brünnhilde fram och berättar för Siegmund att han snart skall dö och resa till Valhalla. Men när han hör, att Sieglinde intefår följa med honom, höjer han i desperation sitt svärd för att dräpa henne och det barn, hon nu väntar, så att de alla tre kan förenas i dödsriket istället.

Brünnhilde upplever för första gången kärlekens makt och lovar att trotsa Wotans vilja genom att hjälpa Siegmund i kampen mot Hunding. Men Wotan kommer till kampen och splittrar Siegmunds svärd. Hunding dräper Siegmund. Brünnhilde och Sieglinde flyr, och Wotan följer efter för att straffa Brünnhildes olydighet.

3. Akt

Valkyriorna samlas; de sorterar de döda från slagfälter och för att föra hjältarnas själar till Valhalla. Brünnhilde anländer med Sieglinde, som bara önskar att dö. Brünnhilde ber sina systrar om att skydda Sieglinde, men de vågar inte trotsa Wotan. Brünnhilde berättar för Sieglinde att hon skall föda världens mäktigaste hjälte och ber henne att fly från Wotan. Hon ger Sieglinde det krossade svärdet, som sonen Siegfried en gång skall ärva.

Wotan kommer fram och avkunnar domen över Brünnhilde: Hon skall utstötas från familjen och är inte längre en valkyria, utan en vanlig dödlig kvinna. Hon skall försänkas i djup sömn och kommer att tillhöra den man, som först väcker henne. Men Brünnhilde, som nu har tagit sig ur Wotans vilja, får en idé: Wotan skall säkra att det en gång blir Siegfried som skall väcka henne.

Wotan förstår först långsamt, att här finns en möjlighet att i alla fall säkra den fria hjälten, som han inte själv kunde skapa, och han accepterar planen genom att skydda den sovande Brünnhilde med en ring av eld, som bara den man som saknar fruktan kan tränga igenom. Med stor sorg tar Wotan avsked av sin älskade favoritdotter, som nu skyddas av elden.

Översatt av Mogens H Andersson

Upphovspersoner

Musik och text: Richard Wagner

Libretto

Vill du ha tillgång till sångtexten till Nibelungens ring? Beställ  genom att klicka på bilden

Sångtexterna till Nibelungens ring