YstadOperans återkomst till Ystad Teater

YstadOperans återkomst till Ystad Teater
YstadOperans återkomst till Ystad Teater

YstadOperans återkomst till Ystad Teater

YstadOperans återkomst till Ystad med Rediviva och Cavalleria Rusticana välkommen återkomst

I går var det operapremiär på Ystad Teater, men det var inte bara en operapremiär utan det var också återkomsten av ett operasällskap. YstadOperan lämnade Ystad 1997 och kunde då fira sitt trettioårs jubileum.

Visserligen gjorde  man en uppsättning år 2000, men sedan dess har de gjort ett par uppsättningar i Lund och senast satte man upp Tosca i Landskrona, men genom gårdagens premiär av Pietro Mascagni´s ”Cavalleria Rusticana” är man nu åter i Ystad. Exilen har upphört och detta firades med att premiärgästerna bjöds på ett glas champagne innan föreställningen.

Innan den egentliga premiärföreställningen började bjöds vi på en halvtimmes återblik i form av några musikaliska nummer från ren som har gått. Bl a  fick vi njuta av ett par arior från en av mina faorioperor; Korngolds ”Die Tote stadt” väl sjungna av Paulina Pfeiffer, Glenn Kjellberg och  Joa Helgesson, en baryton som jag hörde för första gången.

I denna Rediviva deltog också med utmärkta sånginsatser Ellika Ström Meijling, med Azucenas storaaria från Verdi´s ”Trubaduren”. Ellika sjunger ju till vardags i Malmö Operakör och det är ju alltid trevligt att få lyssna till henne som solist.

Cornelia Beskow, som jag tidigare mest har hört i utbildningssammanhang bidrog med några arior bl a tillsammans med Joa Helgesson i en annan populär enaktare nämligen I Pagliacci.

Vid flygeln satt Majsan Dahling och det blev på det stora hela en intressant sånglig rekapulation av de gångna åren, om än med en ganska tramsig inramning.

Direkt efter denna inledning började själva föreställningen och denna inledning är i grunden den enda negativa kommentar som jag har kring föreställningen, men också några detaljanmärkningar i kanten..

Enligt min mening hade det varit mycket bättre att bryta för paus innan själva föreställningen började. Cavalleria Rusticana eller ”På Sicilien” som jag helst kallar verket för är vanligtvis inte längre än sjuttiofem minuter och det tror jag att samtliga av premiärpubliken hade orkat med utan paus. Dessutom hävdar jag med bestämdhet att verket skall njutas i sin helhet. Det är annars stor risk att det stegrade dramatiska förloppet går förlorat.

Dekoren eller scenografin var utmärkt i all sin enkelhet och fyllde väl sin funktion särskilt med tanke på scenens storlek.

På de sångliga insatserna har jag i stort ingen kritik att framföra, men jag tycker nog att Joa Helgesson´s tolkning av Alfio kunde ha varit mjukare i sin framtoning, men kanske beror min reaktion på att det var första gången jag lyssnade på denna barytonstämma. Annars tycker jag att ensemblespelet fungerade bra.

Kören har en mycket viktig roll i detta verk och på verkade det som de inte riktigt var samsjungna, men det kan ju bero på premiärnervositet.

Utöver de sångliga prestationerna var jag annars mycket imponerad av orkesterns insatser under ledning av dirigenten Jonas Dominique,  särskilt med tanke på dess storlek. Det gavs prov på utmärkta solistinsatser också.

Sammanfattningsvis var det en fin operaupplevelse och det är bara att önska lycka till samtidigt som jag uttrycker en varm förhoppning om att YstadOperan nu definitivt har återvänt hem.

Medverkande

Paulina Pfeiffer – Santuzza

Glenn Kjellberg – Turiddu

Joa Helgesson – Alfio

Cornelia Beskow – Lola

Ellika Ström Meijling – Lucia

 

Recensioner

SvD

Carlhåkan Larsén i Sydsvenskan

Ystad Allehanda

Kvällsposten

Related posts

Kommentera