Belcanto på Estrad: I går var det premiär på Bellinis näst sista opera Beatrice di Tenda, men det var oerhört nära att det inte hade blivit någon föreställning för min del. Estrad ligger i Stadshuset alldeles i närheten av Södertälje C, men det är ju till föga hjälp om jag inte vet åt vilket håll jag skall gå.När jag anlände till Södertälje på ett pendeltåg som behövde mer än en timme för att ta sig från Stockholm C öppnade sig himlen och jag möttes av ett skyfall som jag inte har varit med om på många år.
Belcanto på Estrad med SödertäljeOperan 2014
Det innebar bland annat att det var nästan folktomt kring stationen och eftersom detta var mitt första besök i Södertälje C så visste jag varken att Estrad låg i Stadshuset eller var Stadshuset var beläget. Alltså gick jag mot centrum och först framme där kunde jag fråga mig fram och då återstod bara att ta sig samma väg tillbaka i samma skyfall.
Nåväl en minut före föreställningen började lyckades jag biljettlöst ta mig in och sätta mig på en plats. När jag frågade personalen i Stadshuset så rådde han mig att ta hissen upp till Estrad och därmed missade jag att få ut både min biljett och program. Tur i oturen var det ju inte utsålt så det ordnade sig till slut.
Beatrice di Tenda har inte spelats i Sverige sedan 1848 och vanligtvis brukar det finnas en högst naturlig förklaring till detta, men redan efter ouvertyren förstod jag att anledningen till detta inte stod att finna i musiken.
Visst musiken var lite ovanlig och mina tankar gick närmast till musik som jag lyssnar till när jag har köpt en samlingscd med Luciano Pavarotti till exempel och där det finns en eller två kända arior och resterande spår är arior från italienska operor som jag är mer eller mindre helt okända för mig.
Handlingen i operan utspelar sig kring 1420 och handlar om hertigen av Milano, Filippo, som har tröttnat på sin rika fru och istället riktar kärleksblickar åt en hovdam, Agnese, som till en början är med på noterna.
Beatrice di Tenda som visserligen älskar sin man men är djupt olycklig påstås rikta sitt intresse mot en annan man, vid hovet nämligen Orombello som också Agnese älskar. Agnese förfalskar några brev som överlämnas till hertigen, Filippo och som i sin tur anklagar sin hustru för otrohet.
Orombello tvingas under tortyr erkänna att han har varit tillsammans med Beatrice di Tenda och båda döms att dö tillsammans på schavotten. Agnese väljer att gå i kloster i stället för att gifta sig med Filippo.
SödertäljeOperans orkester under ledning av sin oförliknelige dirigent Giovanni Impellizzeri svarar för en utmärkt musikalisk upplevelse som heter duga och en kvartett sångare förstärkt med ett par medlemmar av SödertäljeOperans kör gör en ypperlig insats tillsammans med övriga körmedlemmar.
Det var speciellt glädjande att få uppleva Jesper Taube som Orombello i sitt nya röstfack som tenor och Thomas Lander sjöng Filippos parti utan större anmärkningar, men båda herrarna hade smärre problem, men som helhet svarade de för en utmärkt insats.
Bäst på plan var utan tvekan Erika Tordeus som gestaltade Beatrice di Tenda med all önskvärd belcanto.
Emelie Kroon debuterade som Agnese och det gjorde hon med all önskvärd bravur!
Avslutningsvis var det en fin belcantoupplevelse som väl genom utmärkta projiceringsbilder av Andrea Morandi närmast hade karaktären av ett halvkonsertant upplevelse och med en “komframochsäj” presentation av Lars Sjöberg.
Föreställningen ges ytterligare ett par gånger under oktober och om du gillar belcanto på denna utmärkta nivå så får du inte missa tillfället att uppleva denna sällan spelade Beatrice di Tenda.
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta
