Daphne synopsis 1938

Daphne synopsis 1938 Apollo - Bernini
85 / 100

Daphne. Berättelsen om Dafne är det äldsta kända verket som med dagens mått kan betecknas som en opera. Den italienske tonsättaren Jacopo Peris Dafne hade premiär 1597 men dessvärre existerar inte musiken längre utan bara texten. Den äldsta bevarade versionen av berättelsen är La Dafne av den italienske tonsättaren Marco da Gagliano som hade premiär 1608. Även den första tyska operan hade Dafnemyten som grund: Die Dafne från 1627 med text av Martin Opitz och musik av Heinrich Schütz. Även här har musiken gått förlorad.

Daphne synopsis 1938

Tid och plats: Vid Peneios koja vid floden med dennes namn, mytologisk tid.

Vid Olympens fot förbereder herdarna den årliga festen till Dionysos ära. Peneios och Gaeas dotter Daphne gläder sig emellertid inte åt festen. Hon känner sig innerligt förbunden med naturen och intresserar sig inte för sin gamle lekkamrat Leukippos kärleksförklaringar. Gaea befaller sin dotter att ta på sin festdräkt, men Daphne vägrar och tjänsteflickorna beslutar i stället att hjälpa Leikippos. De ger honom den dräkt Daphne inte vill bära. I aftonsolens sista strålar kommer Peneios med herdarna och säger att Apollon snart skall befinna sig bland dem. Herdarna skrattar åt hans spådom, men efter en liten stund kommer en främmande herde och ber om tak över huvudet.

Det är Apollon i förklädnad, och han blir genast betagen av Daphnes skönhet. Hon känner en egendomlig samhörighet med honom men vet inte vem han är. Hon grips av en oförklarlig rädsla när han kallar henne för syster och samtidigt talar om lidelse och kärlek.

Daphne och Apollon ansluter sig till processionen till Dionysos ära. Bland flickorna går Leukippos i Daphnes kläder men Apollon avslöjar hans förklädnad och hejdar festen med en åskvigg. Daphne sörjer över det dubbla bedrägeriet: både hennes barndomsvän och den främmande har utgett sig för att vara andra än de är.
Apollon solguden
Apollon ger sig till känna som solguden. Det kommer till strid mellan hennes båda friare, och Apollon dödar Leukippos med sin pil. Förtvivlad känner Daphne att hon är skyldig till herdens död,och Apollon ber Dionysos förlåta att han har dödat en som var helgad åt guden och har blandat sig i jordiska angelägenheter.För att sona sitt brott mot Daphne ber han Zeus att göra henne till en del av naturen, som hon så innerligt önskar, och långsamt förvandlas hon till ett lagerträd av vars grenar människorna sedan skall binda kransar åt dem som har utmärkt sig i strid och konst.
IN ENGLISH
The chaste girl Daphne sings a hymn of praise to nature. She loves the sunlight as trees and flowers do, but she has no interest in human romance. She cannot return the love of her childhood friend Leukippos, and she refuses to put on the ceremonial clothes for the coming festival of Dionysos, leaving Leukippos with the dress she has rejected.

Daphne’s father Peneios tells his friends he is certain that the gods will soon return among men. He advises preparing a feast to welcome Apollo. Just then a mysterious herdsman appears. Peneios sends for Daphne to care for the visitor.

The strange herdsman tells Daphne that he has watched her from his chariot, and repeats to her phrases from the hymn to nature she sang earlier. He promises her that she need never be parted from the sun, and she accepts his embrace. But when he begins to speak of love she becomes fearful and runs out.

At the festival of Dionysos, Leukippos is among the women wearing Daphne’s dress, and he invites her to dance. Believing him to be a woman she agrees, but the strange herdsman stops the dance with a thunderclap and says she has been deceived. Daphne answers that both Leukippos and the stranger are in disguise, and the stranger reveals himself as the sun-god Apollo. Daphne refuses both her suitors, and Apollo pierces Leukippos with an arrow.

Daphne mourns with the dying Leukippos. Apollo is filled with regret. He asks Zeus to give Daphne new life in the form of one of the trees she loves. Daphne is transformed, and she rejoices in her union with nature. This transformation scene, the metamorphosis, is opulently silvery in the string section.

UPPHOVSPERSONER

Musik: Richard Strauss|Text: Joseph Gregor
PREMIÄR
Uruppförande: Dresden 15 oktober 1938
ROLLER OCH RÖSTTYPER

Roll Rösttyp
Peneios bas
Gaia alt
Dafne sopran
Leukippos tenor
Apollon tenor
1 herde baryton
2 herde tenor
3 herde bas
4 herde bas
En piga sopran
En piga sopran
Herdar, maskerade personer,bacchusföljet kör och balett

Libretto

Länk till libretto

Mer att läsa