La Rondine: I år är det hundra år sedan Giacomo Puccini dog i Bryssel och innan han hann komponera färdigt sin sista opera Turandot.Detta firas på många operahus världen över och Metropolitan Opera visar via Folkets Hus och Parker två av hans verk och först ut är La Rondine, som väl egentligen är en operett och om ett par veckor ges Madama Butterfly med Asmik Grigorian, som gjorde stor succé på Kungliga Operan 2014, som Madama Butterfly.
En bitterljuv La Rondine – Metropolitan Opera 2024
Förra lördagens direktsändning opera Puccinis La Rondine – Svalan gav mig precis vad jag hade förväntat mig av den.
Det blev ett par timmars njutbar underhållning med ganska lättsam musik och med en ganska lättsam musik och en ögonfallande, men ganska svulstig dekor från det tidiga 1900-talets jugendstil inte helt lättarbetad för scenarbetarna.
Peter Gelb
Före föreställningen kom operans chef, Peter Gelb in på scenen och meddelade att den manlige huvudrollsinnehavaren, Jonathan Tetelman drabbats av pollenallergi och att hans sångförmåga därför inte var på topp.
Av detta märktes inte mycket möjligen, möjligen en viss beslöjad ton då han sjöng piano, men med full kraft, hörde jag inget att anmärka på. Däremot var han ganska stelt sitt agerande, men det är ju också en roll som som inte ger så mycket att spela ut på.
Angel Blue, som hans motspelare gjorde en helt igenom habil insats och tvärtemot mina farhågor innan så klädde hennes röst rollkaraktären fint.
Kvällens överraskning
Kvällens stora överraskning blev istället Emely Pogorele i den operetttypiska sujettrollen som hembiträde åt huvudkaraktären. Hon hade en frisk stabil sopranstämma och dessutom hon upp en stor komisk ådra. Hon matchades också bra av Bekhzod Davronov som den lite försagde poeten Prunier.
Musiken i La Rondine är ganska lättviktig med klanger från det tidiga 1900-talets populärmusik, men det är ändå lätt att känna igen Puccinnis egenart.
Musiken framfördes högst njutbart av den fantastiska husorkestern som finns på Metropolitan Opera. Denna gång under ledning av den italienske dirigenten Speranza Scuppucci.
I pausen guidade hon oss också föredömligt genom sin tankevärld kring Puccinis musik. Mycket intressant och väl genomfört.
Sammantaget är detta inte min favoritopera komponerad av Giacomo Puccinni. Den har svårt att beröra mina hjärterötter, men musiken framfördes på ett högst njutbart sätt och trots det lite olyckliga slutet, så gick jag ut från Folkan i Lidköping med er förnöjt leende på läpparna.
Favoritopera
Nej skall vi tala om berörande favoritoperor signerade Puccini så får vi vänta två veckor då Folkets Hus och Parker avslutar säsongen från the Met med hans Madama Butterfly!
Det blir en helt annan upplevelse!
Björn Ekblom
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta