Jeremy Carpenter engelsk baryton bosatt i Sverige

Den engelske barytonen Jeremy Carpenter är utbildad vid Guildhall School of Music and Drama i London. På sin repertoar har Jeremy Carpenter roller som Greven och Figaro i Figaros Bröllop, Guglielmo i Così fan tutte, och titelrollen i Don Giovanni.  Marcello i La Bohème, Lescaut i Manon Lescaut, och titelrollen i Gianni Schicchi. Demetrius i En Midsommarnattsdröm, Falke i Läderlappen. Våren 2019 åter aktuell i Glada Änkan på Kungliga Operan, men också i Don Giovanni.

Den engelske barytonen Jeremy Carpenter framträder denna säsong som Marquis de la Force in Poulencs Karmelitsystrarna och i titelrollen som Don Giovanni. Han inledde säsongen med rollen som Protector i av George Benjamins opera Written on Skin, halvsceniska konserter i Peking och Shanghai, tillsammans med Shanghais Symfoniorkester under ledning av Laurence Renes.

Jeremy har tidigare säsonger framträtt på Kungliga Operans scen i roller som Danilo i Glada änkan och Zhou Enlai i John Adams Nixon in China. Han har sjungit Escamillo i Carmen, Protector i Written on Skin och Gérard i Andrea Chénier – en rolltolkning för vilken han hyllats av en enig kritikerkår.

Jeremy Carpenter har framträtt som Sharpless i Madame Butterfly på Grand Théâtre de Genève och på Royal Opera House Covent Garden har han sjungit Sir Robert Cecil i Brittens Gloriana samt Guglielmo Cecil i Donizettis Maria Stuarda. Jeremy har gjort rollen som som Marullo i Rigoletto i Dijon och Belcore i Kärleksdrycken på Angers Nantes Opéra och han har gästat Bolshoiteatern i Moskva, tillsammans med Festival d’Aix-en-Provence, där han sjungit Protector i Written on Skin. Jeremy har gästat Folkoperan i Stockholm där han gjort stor succé som Zurga i Bizets Pärlfiskarna och Germont i La Traviata och på Malmö Opera har han sjungit Escamillo i Carmen.

På sin repertoar har Jeremy Carpenter roller som Greven och Figaro i Figaros Bröllop, Guglielmo i Così fan tutte, Marcello i La Bohème, Lescaut i Manon Lescaut. Demetrius i En midsommarnattsdröm, Falke i Läderlappen och titelrollerna i Don Giovanni och Gianni Schicchi. Han har framträtt på bland annat Glyndebourne Festival Opera, Opéra de Lille, Grange Park Opera och Theater S:t Gallen.

Jeremy Carpenter är även en flitigt anlitad konsertsångare med en bred repertoar som innefattar bland annat Haydns Skapelsen, Orffs Carmina Burana, Brahms Ein deutsches Requiem och Liebesliederwaltzer, Charles Villiers Stanfords Songs of the Sea, Maxwell-Davies The Martyrdom of St Magnus och Faurés Requiem och Elgars The Kingdom med Royal Flemish Philharmonic och Edo de Waart. Han har även sjungit rollen som Talpa i konsertanta framföranden av Puccinis Il tabarro med Sveriges Radios Symfoniorkester under ledning av Daniel Harding.

Jeremy Carpenter är utbildad vid Guildhall School of Music and Drama i London, där hans lärare var Ellis Keeler, Rudolf Piernay och David Pollard.

Jeremy Carpenter bor sedan flera år i Sverige.

Aktuella och kommande engagemang

Karmelitsystrarna, Don Giovanni och Danilo Danilovitsch i Henrik  Dorsins version av Franz Léhars Glada Änkan

Upplevda föreställningar

Opera Roll Operahus Datum
Carmen Escamillo Malmö Opera 11.2.2012
Carmen Escamillo Kungliga Operan i Stockholm 22.4.2012
Written on Skin Protecor Kungliga Operan i Stockholm 24.1.2015
La Traviata Germont d ä Folkoperan 14.9.2015
Nixon in China Chou-en-Lai Kungliga Operan i Stockholm 14.10.2016
Glada Änkan Danilo Danilovitsch Kungliga Operan i Stockholm 23.1.2017

Intervju

Intervju med Jeremy Carpenter i OV-Revyn medlemstidningen för Operavännerna vid Kungliga Operan i Stockholm November 2010

En hel del av OV-Revyns läsare har säkert besökt operafestivalerna i Glyndebourne, musikaliska folkfester som alltid drar mycket publik. I evenemangen ingår även de långa pauserna på en och en halv timme, tänkta för samvaro och picknick. Artisterna på scenen kan dock uppleva dessa pauser som ganska långa. Men för engelsmannen Jeremy Carpenter, nu aktuell som Charles Gérard i Andrea Chénier på Stockholmsoperan och som sjöng i Fallet Makropoulos i Glyndebourne år 2001, blev föreställningens pauser en skjuts in i framtiden. Han hann nämligen med att bli kär i en av sångarna, svenska Linda Tuvås som också sjöng i den föreställningen.

– Vi spelade bordtennis och pratade mycket. Vi hade träffats förut under utbildningen på operahögskolan Guildhall School of Music and Drama och det var trevligt med ett bekant ansikte, förklarar Jeremy, som vi träffar en spelledig dag så här på scenhösten. Året därpå var det dags för en ny runda i Glyndebourne för Jeremy och Linda, i Katja Kabanova. Och sedan var vägvalet utstakat. – Vi gifte oss 2002 och för mig var det inget svårt beslut att flytta till Sverige. Vi bosatte oss i Göteborg, eftersom Linda då var verksam på GöteborgsOperan. Jag jobbade för övrigt en hel del i England under de första åren och pendlade med den dåvarande färjan mellan Göteborg och England – den finns tyvärr inte kvar. Göteborg blev dock bara en mellanstation, för en kort tid senare flyttade paret Carpenter-Tuvås till Småland. – Lindas pappa hade ett hus där och jag blev oerhört förtjust i naturen och miljön. Vi skaffade ett hus i Kalmar och bodde där i tre år. Men det blev i längden för obekvämt att pendla till operahusen och sedan jag fått uppleva min sons födelse sittandes på flygplatsen i Växjö bestämde vi oss för att flytta till Stockholm.

Folkoperan

Här fick Jeremy snabbt kontrakt med Folkoperan och sjöng sedan i Mozarts Don Giovanni på Confidencen i två somrar. Hans egentliga svenska genombrott blev dock som Zurga i Bizets Pärlfiskarna på Folkoperan. Jeremy har mellan varven också sjungit på olika utländska scener, bland annat i St. Gallen i Schweiz, i Lille och i Nantes i Frankrike och på olika håll i England och i december gör han Figaro i Barberaren i Sevilla på Théâtre du Châtelet i Paris. Han är också en flitigt anlitad konsertsångare och har sjungit i många kyrkor både i Sverige och utomlands. -För mig blev erbjudandet att göra Charles Gérard i Andrea Chénier en verklig utmaning. Det är en mycket svår roll vokalt eftersom den spänner över ett så brett register. Och det handlar inte bara om att sjunga rollen, man måste göra den dramatiskt stark också, eftersom Gérard är en sådan mångfacetterad personlighet.

Jeremy hade själv aldrig sett operan sceniskt tidigare och hade aldrig sjungit ur den. Den mest kända arian är “Nemico della patria”, som de flesta stora barytoner har och har haft på sin repertoar. – Fram till nu har jag mest sjungit mer lyriska roller, men jag har haft stort stöd av regissören, Dmitri Bertman, som varit oerhört behaglig att arbeta tillsammans med. Han har verkligen gett föreställningen ett fantastiskt lyft. Andrea Chénier har inte spelats på Operan sedan 1909.

Jeremy växlar i rollen med Ola Eliasson och gör sammanlagt nio föreställningar. Sedan är det dags för en ny utmaning, som Escamillo i en ny uppsättning av Bizets Carmen, som sätts upp på Kungliga Operan hösten 2011. – För mig känns det perfekt att, som jag gör nu, kunna kombinera en operakarriär med hem och familj. Nu har vi två pojkar, Ruben, som är sju år gammal, och Josef, som är fem, och jag vill förstås ägna så mycket tid som möjligt åt dem – det krävs mycket planering, tålamod och hjälp när man har långa perioder utomlands, förklarar han.

Bournemouth

Jeremy är uppväxt i Bournemouth, en plats som för många svenskar är känd som språkresornas Mekka. Hans föräldrar spelade i Bournemouths symfoniorkester och själv började han sjunga redan som åttaåring i S:t Pauls Cathedrals gosskör. Han gick sedan en musikalisk internatskola i London, där han även lärde sig spela cello. På Guildhall gick han den s.k. kandidatutbildningen och bland hans lärare kan nämnas Ellis Keeler, Rudolf Piernay och David Pollard.

Om kommande drömroller är Jeremy lite kluven. På hans repertoar nu står bl.a. Greven och Figaro i Figaros bröllop, Guglielmo i Così fan tutte, Marcello i La Bohème, Lescaut i Manon Lescaut, Demetrius i En midsommarnattsdröm och Falke i Läderlappen och kommande roller inkluderar bl.a. Belcore i Kärleksdrycken. De lyriska rollerna är han van vid men han vill fortsätta mer med de dramatiska rollerna som Charles Gérard – kanske Posa i Verdis Don Carlos och Enrico i Lucia di Lammermoor kan vara kommande roller för mig och definitivt Onegin, med Bertman, en dag menar han.

Ur OV-Revyn (2010) – Operavännerna vid Kungliga Operan © Artikelförfattarna Ann Löfberg, Leif Nilsson och OperaVännerna vid Kungliga Operan

Om du efter att läst denna intressanta artikel önskar bli medlem hos Operavännerna vid Kungliga operan i Stockholm har du här en direktlänk till föreningens hemsida

Läs mer