Jungfrun från Orléans synopsis 1881

Jungfrun från Orléans
83 / 100

Jungfrun från Orleans synopsis 1881: Kompositören var djupt fängslad av Schillers tragedi och beslöt skriva en opera på den som skulle hålla sig närmare originalet än Verdis Giovanna d’Arco (1845). Han påbörjade arbetet med operan i december 1878 i Florens. Schillers text var hans huvudsakliga källa men Tjajkovskij använde sig även av idéer och texter från andra författare: Jules Barbiers pjäs Jeanne d’Arc, Auguste Mermets opera till eget libretto, samt Henri-Alexandre Wallons biografi om Jeanne d’Arc. Tjajkovskij avslutade musikskisserna i Paris tre månader senare varvid orkestreringen tog ytterligare fyra månader.

Jungfrun från Orléans synopsis 1881

Akt I

Jeanne bor i den lilla byn Domrémy med sin far Thibaut, som vill att hon skall gifta sig med Raymond,. Byborna är oroade över den engelska härens segerrika frammarsch, men Jeanne profeterar att dess befälhavare, lord Salisbury, snart kommer att dö och att fransmännen skall segra till sist.

Thibaut tror att hon är besatt av djävulen, men då en soldat bekräftar att Salisbuty är död börjar byborna hoppas att hennes förutsägelser skall besannas. Jeanne bryter upp från Domrémy, och en änglakör bekräftar att hon handlar rätt.

Akt II

På det kungliga slottet i Chinon låter den franske kungen Karl VII sig underhållas tillsammans med sin älskarinna Agnes Sorel, medan Dunois försöker övertala honom att ställa sig i spetsen för den franska hären.

En döende soldat lämnar bud om ännu ett nederlag och kungen tappar modet, men strax därpå kommer Dunois tillbaka och berättar om ett underverk som har skett på slagfältet, där nederlag vänts i seger av en ung flicka.

Jeanne förs in och vänder sig genast till kungen, trots att Dunois på dennes order intagit hans plats på tronen. Hon läser hans innersta tankar, och med ärkebiskopens välsignelse utser han henne till högsta befälhavare över den franska hären.

Akt III

I en drabbning kämpar Jeanne med Lionel från Burgund som deltar på engelsmännens sida. Hon besegrar honom men skonar hans liv, och när de står ansikte mot ansikte blir de förälskade i varandra. Jeanne försöker övertala honom att fly, men han ger sig fången hos Dunois.

Karl VII kröns i Reims och hyllar Jeanne som Frankrikes befriare, men hennes far påstår att hon har vunnit sina segrar med djävulens hjälp. Kungen uppmanar henne att försvara sig, men eftersom hon känner sig skyldig på grund av sin kärlek till Lionel tiger hon.

Dunois utmanar en av de närvarande på envig för att bevisa hennes oskuld, men ett åskväder bryter löst och det tas som ett tecken på hennes skuld. Alla överger henne utom Lionel. Men hon vill inte veta av honom – han är trots allt en fiende – och även han går sin väg.

Akt IV

Längre fram träffas Jeanne och Lionel i en skog, men deras kärleksförklaring avbryts av röster från ovan som förkunnar att Jeanne har syndat och måste plikta med livet. Soldater tränger fram, dödar Lionel och tillfångatar Jeanne.

Jeanne döms till döden på bålet, men änglarna ger henne hugsvalelse då hon bestiger bålet.

UPPHOVSPERSONER

Jungfrun från Orléans: Musik: Pjotr Tjajkovskij|Text: Vasilij Zjukovskij efter Schillers tragedi Junfrun av Orléans.

Premiär

Uruppförande: S:t Petersburg, Marinskijteatern 25 februari 1881. Svensk premiär: Stockholm, Operan 29 mars 1896.

Mer att läsa