La Rondine, hösten 1913 fick Puccini i uppdrag av Carltheater i Wien att komponera en operett. Puccini var emellertid inte intresserad av operetter, men ändå villig att skriva en komisk opera, fast utan talad dialog och i samma stil som Richard Strauss Rosenkavaljeren. Så blev fallet och arbetet pågick med varierande intensitet under två år och avslutades våren 1916.
Puccini förkastade det första librettoförslaget och överlämnade det andra till den unge Giuseppe Adami (den framtida librettisten till Manteln och Turandot), som till sist skrev ett acceptabelt libretto på La rondine.
Vid jul 1914 var han färdig med de två första akterna men oroade sig för hur det skulle bli i fortsättningen. Första världskriget hade brutit ut och han arbetade på en opera avsedd för en scen i Österrike, som Italien förklarade krig ett halvt år senare.
Puccini lyckades bli delvis löst från kontraktet så att premiären inte skulle äga rum i Wien, och i stället ordnade han så att den förlades till Opéra de Monte-Carlo i Monte Carlo i Monaco (som stod utanför kriget) där operan uruppfördes 27 mars 1917. Men trots ett varmt mottagande av publik och press blev operan ingen succé.
Puccini var missnöjd och gjorde tre olika omarbetningar 1917, 1920 och 1921, med två helt olika slut, men avled innan han hunnit bestämma sig slutgiltigt.
La rondine 1916 synopsis
Akt I
Vid en fest hos den rike Rambaldo och hans älskarinna Magda läser poeten Prunier i gästernas händer och spår Magda att hon som en svala kommer att flyga bort från Paris och finna kärleken långt från staden. I detsamma anmäler Magdas kammarjungfru Lisette den unge Ruggero, som har kommit till Paris för att träffa sin fars gode vän Rambaldo.
Sällskapet enas om att den unge mannen skall tillbringa sin första kväll i Paris på kaféet Chez Bullier, där Magda en gång i tiden hade sin första kärleksupplevelse.
Gästerna lämnar huset utom Prunier, som väntar på Lisette som har sin lediga kväll. Hon kommer iförd Magdas kläder men han invänder att de plagg hon har valt inte passar bra ihop, så hon går in och byter innan de tillsammans går ut i Paris. Magda har förklätt sig till grisette och bytt frisyr. Hon lämnar också huset.
Akt II
Ruggero har begett sig till Chez Bullier men sitter ensam vid ett bord. Han blir glad när den förklädda Magda slår sig ned hos honom. även Prunier och Lisette kommer till Chez Bullier där Lisette tycker sig känna igen sin matmor, men Prunier slår helt bort tanken. De båda paren presenterar sig för varandra och resonerar om vilken olikartad syn de alla har på kärleken.
De upptäcker Rambaldo, och Prunier vill i hall hast få ut Ruggero och Lisette ur lokalen. Magda berättar för Rambaldo att hon har funnit den kärlek hon alltid har längtat efter och därför inte ämnar följa med honom hem. Han accepterar, och Magda lämnar Chez Bullier i Ruggeros sällskap.
Akt III
Magda och Ruggero har slagit sig ned på landet nära Nice och Ruggero vill att de skall gifta sig. även Prunier och Lisette har flyttat ihop, men Prinier är besviken på att Lisette inte har haft den framgång som skådespelerska som han hade hoppats på och måste erkänna att hon passar bättre som kammarjungfru. Därför ber hon Magda att få tillbaka sin gamla plats och det går Magda med på.
Prunier antyder diskret för Magda att hon kan återvända till Rambaldo så fort hon vill, och när Rugero kommer med ett brev från sin mor som ger honom lov att gifta sig med Magda berättar hon med blödande hjärta för Ruggero om sitt förflutna, som gör att hon aldrig kommer att kunna gifta sig med honom av hänsyn till hans familj. Hon skall dock alltid älska honom.
ANNAN KÄLLA
AKT I
Vid en fest hos den rike Rambaldo och hans älskarinna Magda läser poeten Prunier i gästernas händer och spår Magda att hon som en svala kommer att flyga bort från Paris och finna kärleken långt från staden. I detsamma anmäler Magdas kammarjungfru Lisette den unge Ruggero, som har kommit till Paris för att träffa sin fars gode vän Rambaldo. Sällskapet enas om att den unge mannen skall tillbringa sin första kväll i Paris på kaféet Chez Bullier, där Magda en gång i tiden hade sin första kärleksupplevelse.
Gästerna lämnar huset utom Prunier, som väntar på Lisette som har sin lediga kväll. Hon kommer iförd Magdas kläder men han invänder att de plagg hon har valt inte passar bra ihop, så hon går in och byter innan de tillsammans går ut i Paris. Magda har förklätt sig till grisette och bytt frisyr. Hon lämnar också huset.
AKT II
Ruggero har begett sig till Chez Bullier men sitter ensam vid ett bord. Han blir glad när den förklädda Magda slår sig ned hos honom. även Prunier och Lisette kommer till Chez Bullier där Lisette tycker sig känna igen sin matmor, men Prunier slår helt bort tanken. De båda paren presenterar sig för varandra och resonerar om vilken olikartad syn de alla har på kärleken.
De upptäcker Rambaldo, och Prunier vill i hall hast få ut Ruggero och Lisette ur lokalen. Magda berättar för Rambaldo att hon har funnit den kärlek hon alltid har längtat efter och därför inte ämnar följa med honom hem. Han accepterar, och Magda lämnar Chez Bullier i Ruggeros sällskap.
AKT III
Magda och Ruggero har slagit sig ned på landet nära Nice och Ruggero vill att de skall gifta sig. även Prunier och Lisette har flyttat ihop, men Prinier är besviken på att Lisette inte har haft den framgång som skådespelerska som han hade hoppats på och måste erkänna att hon passar bättre som kammarjungfru. Därför ber hon Magda att få tillbaka sin gamla plats och det går Magda med på.
Prunier antyder diskret för Magda att hon kan återvända till Rambaldo så fort hon vill, och när Rugero kommer med ett brev från sin mor som ger honom lov att gifta sig med Magda berättar hon med blödande hjärta för Ruggero om sitt förflutna, som gör att hon aldrig kommer att kunna gifta sig med honom av hänsyn till hans familj. Hon skall dock alltid älska honom.
IN ENGLISH
- Place: Paris and the French Riviera.
- Time: Mid-19th century.
Act 1
Magda’s salon, Paris
At a cocktail party hosted by the courtesan Magda, the poet Prunier expounds his theories on love. Magda’s friends Yvette, Bianca and Suzy playfully mock him, while Lisette, Magda’s maid, tells him he does not know what he is talking about. Prunier takes offence and Magda orders Lisette to leave.
Prunier maintains that no one is immune to romantic love and sings the first verse of his latest song about Doretta, who rejected a king as her suitor because of the value she placed on true love. He does not know how to finish the song, so Magda takes over and provides the second verse: she recounts how Doretta falls in love with a student (Aria: Chi il bel sogno di Doretta).
Magda’s guests are charmed by her performance and her long-term protector Rambaldo gives her a pearl necklace. Lisette enters to announce the arrival of a young man – the son of an old school friend of Rambaldo. Lisette is ordered by Rambaldo to bring in the guest. Suddenly nostalgic, Magda recalls her life as a young working girl and happy evenings spent dancing at Bullier’s, where she first experienced love (Aria: Ore dolci e divine).
Some of the guests suggest that Prunier should compose a song based on Magda’s story but he declares a preference for songs about perverse heroines, such as Berenice or Salome. Prunier demonstrates his skills at palmistry to some of the girls, while Lisette brings in the visitor, Ruggero.
He has an introduction from his father for Rambaldo. Prunier reads Magda’s palm and tells her that she is like a swallow: she longs for migration towards the sun and true love. Ruggero explains that it is his first visit to Paris and asks where he may find the best place to spend an evening: after much discussion, Lisette recommends Bullier’s. Ruggero leaves. Magda chides the other guests for mocking him. After they too have gone, she tells Lisette that she will remain at home that evening.
Then, on a whim, she determines to disguise herself and go to Bullier’s as well. She goes to get changed. Prunier returns in secret to escort Lisette to Bullier’s and flirts extravagantly with her. Lisette is wearing Magda’s hat and Prunier tells her that he dislikes it and orders her to take it off. They then set out together. Magda re-enters, disguised as a working girl. She sings a fragment of Prunier’s song about Doretta as she leaves, happily anticipating an adventure.
Act 2
Bullier’s, Paris
The bar is packed with students, artists and flower girls, singing and dancing. Magda enters and attracts the attention of several young men. She hurries over to a table at which Ruggero is sitting alone. She apologizes for intruding and tells him that she will move away as soon as the young men at the bar stop watching her. Ruggero, who does not recognize Magda in her disguise, asks her to stay.
They chat and Ruggero tells Magda that she reminds him of the quiet and elegant girls from his home town, Montauban. They dance happily together. Prunier and Lisette enter, arguing about Prunier’s desire to turn Lisette into a lady and to educate her. Magda and Ruggero return to their table and Magda begins to reminisce about a past love affair. Ruggero asks for her name and she answers ‘Pauletta’.
She writes the name on the tablecloth and Ruggero adds his own beneath. The attraction between Magda and Ruggero grows as they talk. Lisette and Prunier pass their table and Lisette recognizes Magda. Magda signals to Prunier not to give away her secret and Prunier tells Lisette she is mistaken. To prove his point, he introduces Lisette to Magda, who tries to maintain her disguise, to the puzzlement of Lisette.
The two couples sit together and drink a toast to love. Prunier notices that Rambaldo has come in, and orders Lisette to take Ruggero out of the room for a few minutes, which she does. Rambaldo demands an explanation from Magda for her behaviour and disguise; she tells him that she has nothing to add to what he has already seen.
Rambaldo suggests they leave together but she refuses and declares her love for Ruggero, apologizing for any pain she is causing Rambaldo by her actions. Rambaldo tells her that he cannot prevent her staying with Ruggero. As he leaves, Ruggero returns, and tells Magda that dawn is breaking. They decide to begin a new life together, but Magda secretly worries that she is deceiving Ruggero.
Act 3
The French Riviera
Magda and Ruggero have been living together on the French Riviera for some months. They talk about their first meeting and happiness together, living quietly by the sea. Ruggero tells Magda that he has written to his mother to ask for money to pay their growing debts and for her consent to his marriage to Magda.
Ruggero imagines their happy married life and the child they may have (Aria: Dimmi che vuoi seguirmi). Magda is deeply touched, but also uneasy: she knows that her past life as a courtesan would make her unacceptable to Ruggero’s family, and possibly to Ruggero if he knew who she really was.
As Ruggero leaves to post his letter she meditates on her dilemma, torn between her desire to tell Ruggero everything, her wish not to hurt him and her fear of losing his love. Prunier and Lisette arrive. Lisette has had a brief and disastrous career as a music-hall singer: her performance in Nice the previous evening was a catastrophe.
She and Prunier bicker with each other while waiting for Magda. When Magda appears, Lisette begs for her job back, and Magda consents. Prunier expresses surprise that Magda can be happy away from Paris, and delivers a message to Magda from Rambaldo: he is happy to take her back on any terms. Magda refuses to listen.
Prunier takes his leave of Lisette (first arranging a rendezvous with her for that evening) and Lisette resumes her duties as Magda’s maid. Ruggero returns with a letter from his mother, in which she says that if Ruggero’s fiancée has all the virtues he has described to her, he will have a blissful marriage. She looks forward to welcoming the couple to her home and sends Magda a kiss.
Magda is unable to keep her secret any longer. She tells Ruggero about her past and declares that she can never be his wife – she would cause his parents too much grief. Ruggero implores Magda not to abandon him (Ma come puoi lasciarmi), but Magda is adamant that they cannot remain together, and that Ruggero must return home. Like a swallow, she flies back to Rambaldo and her old life, leaving Ruggero behind, devastated.
UPPHOVSPERSONER
Musik: Giacomo Puccini. Text: Giuseppe Adami
Premiär
Uruppförande: Monte Carlo, Theatre du Casino 27 mars 1917. Svensk premiär: Göteborg, Stora Teatern 4 oktober 1929.
Roller och rösttyper
| Roll | Rösttyp |
|---|---|
| Magda | sopran |
| Ruggero | tenor |
| Lisette | sopran |
| Prunier | tenor |
| Rambaldo | bas |
| Yvette | sopran |
| Bianca | |
| Suzy | |
| Crébillon | |
| Gobin | |
| Georgette | |
| Gabriele | |
| Lolette | |
| Adolf | |
| Singer | |
| Rabonnier | |
| Butler |
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta
