La Traviata från NorrlandsOperan i Umeå P2

Magdalena Risberg med NorrlandsOperans kör – foto: Mats Bäcker

La Traviata från NorrlandsOperan i Umeå P 2

Upplevt via P 2 föreställning 11/10 Norrlandsoperan, Umeå

Musik: Giuseppe Verdi|Libretto: Franceso Maria Piave|Svensk text: Mira Bartov|Dirigent: Eric Solén|Regi, scenografi och ljusdesign: Linus Fellbom|I rollerna: Violetta Valéry – Magdalena Risberg|Alfredo Germont – Per Lindström|Giorgio Germont – Gabriel Suovanen|Flora Bervoix och Anina – Susanna Levonen|Gastone – Anders Lundström|Norrlandsoperans kör och symfoni-orkester|


Operalogg brukar resa till Umeå och NorrlandsOperan två gånger per år, men nu höst blev det helt enkelt inte möjligt att planera in en resa.

Det beror delvis på att det både är en dyr  och ibland lång resa och Umeå tillhör också en av de dyraste hotellstäderna som ligger inom mitt bevakningsområde.

Det är annars en operaupplevelse som jag hade sett framemot inte minst för att de ledande rollerna sjungs av  några av morgondagens stjärnor, sopranen Magdalena Risberg och tenoren Per Lindström och i en uppsättning signerad Linus Fellbom och dirigenten Eric Solén.

Det kändes då mycket tillfredsställande när jag fick möjlighet att lyssna på föreställningen genom att helt enkelt ratta in P 2.

Visst att lyssna på en föreställning ger naturligtvis inte samma upplevelse som att få uppleva den på ort och ställe.

La Traviata sjöngs på svenska i en utmärkt nyöversättning av Folkoperans tidigare konstnärlige ledare, Mira Bartov.

Vanligtvis föredrar jag att verken sjungs på originalspråket, men detta fungerade alldeles utmärkt.

Musikaliskt är det en utmärkt upplevelse och Eric Solén gör en fin insats tillsammans med NorrlandsOperans orkester och kör. Det känns som jag lyckas uppfatta nya nyanser i föreställningen även denna gång.

Det vokala insatserna är utomordentliga och jag njuter av varje ton som sångarna i solist- och kören frambringar.

Bäst på plan var utan tvekan  det unga förälskade paret i form av Magdalena Risberg och Per Lindström. Det låter både ungt, fräscht och elegant med höjdtonerna på plats både  hos Magdalena och Per.

Gabriel Suovanen sjunger partiet som den äldre Germont och det gör han på ett alldeles förträffligt sätt. Det låter kraftfullt, kärleksfullt och moget och frågan är om jag har hört Gabriel Suovanen i bättre form än som Giorgio Germont? Oavsett vad så svarade han för en utmärkt insats, som jag kommer att minnas länge.

Det blev en fin operaupplevelse, men det är också sångare som jag skulle vilja uppleva i samma parti  vid ett senare tillfälle!

Sammanfattningsvis hade det säkert blivit en ännu större upplevelse direkt på NorrlandsOperan, men samtidigt finns det flera fördelar med att lyssna på föreställningen via P 2 inte minst genom att jag kan lyssna på föreställningen flera gånger till, men det ju också trevligt att lyssna på intervjuerna i pauserna.

 

 

 

 

Related posts

Leave a Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.