Madama Butterfly:I början på november hade Kungliga Operan premiär på sin nya version av Giacomo Puccinis Madama Butterfly. Jag missade premiären eftersom jag av olika skäl valde att följa premiäromgången på Wermland Opera´s satsning på Trilogin istället. Det blev bestämt att jag skulle se föreställningen på min födelsedag och i samband med en annan premiärresa till Den Norske Opera & Balett.
Madama Butterfly Kungliga Operan 2014
Direktsändning
Den 21 november direktsändes Madama Butterfly till Folkets Hus&Parkers digitala biografkedja och från början hade jag bestämt mig för att avstå den föreställningen, men jag ångrade mig kvickt nog, när jag vid som det heter en snabb okulär besiktning av Operans hemsida fann ut att Madama Butterfly skulle sjungas av Sara Olsson, på min födelsedag medan sensationen Asmik Grigorian skulle sjunga på sändningen till biograferna.I min operavärld blir det ju en chans att få två fina operaupplevelser efter varandra.
När jag upplevde föreställningen på bio, satt jag på andra raden i mitten och fick på så sätt en alldeles speciell upplevelse och närkontakt med ensemble och solister.
Kungliga Operan
Det blev en helt annan operaupplevelse, när jag upplevde föreställningen från Kungliga Operans salong, utan att för den sakens skull påstå att det blev sämre just bara annorlunda. Denna gång satt jag längst bak på andra raden, i höjd scenens mittpunkt, vilket gjorde att jag upplevde föreställningen ur ett helt annat perspektiv än vid första tillfället.
orkesterklangen
Orkesterklangen upplevde jag, blev mycket större, men den starka berörande upplevelsen jag fick när jag upplevde föreställningen som operabio uteblev helt.
Med undantag för Madama Butterfly och äktenskapsförmedlaren Goro sjöngs nästan alla roller av samma sångare som vid första föreställningen med undantag för operakörens medlemmar som alternerar i föreställningarna.
Sopraner
Det var Sara Olsson som sjöng Madama Butterfly och som Goro hördes Daniel Ralphsson. Sara Olsson sjöng ypperligt men hennes sceniska närvaro lämnade inte samma avtryck som Asmik Grigorian. Framträdandet var som helhet utmärkt och i efterhand kan jag helt klart konstatera att de båda sopranerna lämnar kvar två fina operaupplevelser dock på olika sätt.
Tenoren Daniel Ralphsson, som besitter en väl avvägd komisk gestaltningsförmåga , sjöng utan anmärkning, men hade ett mer behärskat uttryck än Niklas Björling Rygert i samma parti.
Katarina Leoson
Katarina Leoson hade också en mer framskjuten position i denna föreställning, medan Madama Butterflys son inte var lika hjärtknipande som i bioversionen, men det tror jag har att göra med vem som är hans mamma.
Sammanfattningsvis blev också denna föreställning att lägga till min tio-i-topp-lista med samma höga sångkonst av Daniel Johansson och Karl-Magnus Fredriksson, som för kör, orkester och övriga solister.
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta
