Trylleflöjten nypremiär Operaen på Holmen 2017

Trylleflöjten Trylleflöjten nypremiär Operaen på Holmen 2017 Sine Bundgaard och Palle Knudsen - foto: Miklos Szabo
82 / 100

Trylleflöjten; Marco Arturo Marellis version av Trollflöjten hade ursprungligen premiär i januari 2015 för att fira Operaens tio-års jubilileum. Det var och är ingen enkel föreställning att ta till sig åtminstone inte rent scenografiskt.

Trylleflöjten nypremiär Operaen på Holmen 2017

Föreställningen börjar med en prolog, vilket inte tillhör vanligheterna. Även om det är förståeligt och trevligt med lite omväxling så föredrar jag den mer traditionella öppningen med ouvertyren som öppning.

I princip gillar jag när det konstnärliga ansvaret ligger på ett par händer och uppsättningen är ju på ett vis en ren familjeaffär eftersom regissören är gift med kostymdesignern, Dagmar Niefind. När det gäller uppsättningen här är jag mer tveksam till resultatet.

Regissören

Det är kort sagt mycket svårt att förstå regissörens tankar kring uppsättningen. Den scenografiska lösningen, med ett ständigt användande av  vridscenen, irriterar mer än den underlättar förståelsen.  Sångarna är värd all respekt att de hinner med alla scenväxlingarna.

Musikaliskt

Musikaliskt är det en väsentligt bättre musikalisk upplevelse än vid premiären, även om föreställningen tidvis kännetecknades av viss långsamhet.  Det kan väl ändå inte vara dirigentens huvuduppgift att släppa fram applåder efter varje genomförd aria?

Missförstå mig rätt det var välförtjänta applåder, men samtidigt upplever jag det som irriterande att jag inte får njuta föreställningen utan att bli ständigt avbruten. Vad är det för fel att vänta med applåderna till aktens slut?

Ensemblespel

Till föreställningens höjdpunkter räknar jag både ett fint ensemblespel och utmärkta vokala insatser. Bäst på plan bland herrarna var utan tvekan Henning von Schulman. Han går från klarhet till klarhet när det gäller det vokala, men sceniskt har han en del att förbättra. Kanske handlar det om bristande personregi?

Tamino sjöngs av Gert Henning – Jensen, den evigt unge tenoren, men denna kväll tyckte jag att han var aningen vag i konturen, men då och då blänkte han till och sjöng som jag minns honom från tidigare upplevelser.

Roligt att få uppleva Morten Lassenius Kramp i en något större roll än jag brukar höra honom i. Det lät bra och honom vill jag gärna lyssna på  oftare.

Roligt att återuppleva tenoren Jan Lund i rollen som Monostatos. Vokalt alldeles utmärkt och här döljer sig en sångare med  scenisk förmåga!

Bristande personregi kan man inte säga att det handlar om när Palle Knudsen är i full aktion på scen och salong. Han verkar ha en inbyggd känsla för komisk tajmning och så sjunger han helt utmärkt!

De tre gossar gjorde en mycket fin insats och då tänker jag både på deras vokala som sceniska insatser. De visade att de säkert kan räkna på en framtida operakarriär om de klarar sig genom målbrottet, förstås.

Det Kongelige Operakör gjorde som vanligt en mycket fin insats, men i går upplevde jag herrkörens insatser som extra utmärkta.

Bland damerna så imponerade de tre damerna och särskilt då Johanne Bock. Bäst på plan bland damerna var utan tvekan Sine Bundgaard, men det brukar hon ju vara.

Nattens drottning, Vassiliki Karayanni imponerade i koloraturerna, där alla satt på sin plats, men bäst var hon efter paus.

Det blev en blandad upplevelse, men som helhet blev det en utmärkt upplevelse, men det beror i huvudsak på vokala insatserna och ett imponerande ensemblespel på danska, norska och tyska språken.

Om föreställningen

Sett föreställningen 12.12.2017 på Operaen på Holmen

Upphovspersoner

Musik: W A Mozart|Libretto: Emanuel Schikaneder

Kreativt team Trylleflöjten

Musikalisk ledning: Perry So
Regi, scenografi och ljusdesign: Marco Arturo Marelli/Enrico De Feo
Kostymdesign: Dagmar Niefind

Medverkande Trylleflöjten

Sarastro: Henning von Schulman
Tamino: Gert Henning-Jensen
Nattens dronning: Vassiliki Karayanni
Pamina: Sine Bundgaard
Papagena: Palle Knudsen
Papagena: Cassandra Lemoine,
Monostathos: Jan Lund
Talaren: Morten Lassenius Kramp
Förste präst: Carl Rahmqvist
Andre präst: Magnus Kjelstad
Första damen: Lisa Tjalve
Andre damen: Randi Stene
Tredje damen: Johanne Bock
1:e Magnus Gislasson
2:e  Johann Dornwald
Första pojken: Johan Georg Slot Petersen
Andra pojken: Florian Rubek Kahlmeyer
Tredje pojken: Valdemar Olsson Nöjgaard
Kvinnliga slavar: Pernille Bruun, Emma Oemann,Karen Dinitzen
Statister
Barnstatister
Det kongelige Operakör
Det Kongelige Kapel

Läs mer