Albert Herring, Britten började arbeta på år 1946 som en pendang till den mer tragiska operan The Rape of Lucretia, och han tonsatte båda verken för samma intima kammarmusikensemble på 12 musiker. Det var librettisten Crozier som föreslog en komisk opera baserad på Maupassants novell. Britten gillade idén, särskilt då han såg hur lätt handlingen kunde överföras från Maupassants Frankrike till hans egen hembygd i östra Suffolk. Även Crozier var väl förtrogen med livet i Suffolk då hans farfar hade haft lanthandel där och Crozier hade hjälpt till bakom disken. Det finns en koppling till Brittens stora opera Peter Grimes, om dock en mer komisk aspekt, på det sätt som småstadsmänniskor behandlar en utomstående. Efter de tidigare operornas kärva musikfilosofi förvånade Britten samtiden med denna opera om lantlivets till synes mer triviala problem. Stora delar av operan komponerades i Schweiz där Britten tillbringade en månad i början av 1947. Till en början engagerades regissören Carl Ebert att sätta upp operan men efter att ha lyssnat igenom en pianorepetition avsade han sig uppdraget, då han inte gillade att det drevs med moderns sorg i sista akten. Koreografen Frederick Ashton åtog sig då uppgiften.

Albert Herring 1947 synopsis

LÄCKÖ SLOTTSOPERA
Akt I
I Loxford, en småstad i East Suffolk, härskar Lady Billows, en välbärgad dam med ett synnerligen dominerande sinnelag. För att förslag på lämpliga flickor, tänkbara som kandidater till årets majdrottning, har hon utsett en kommitté. Den består av kyrkoherden, lärarinnan, borgmästaren och polismästaren i staden. Florence, Lady Billows hushållerska har förberett sig genom att göra efterforskningar beträffande flickornas vandel.

På sammanträdet visar det sig snart att ingen ung dam motsvarar Lady Billows moraliska krav. Polismästaren Budd föreslår då, till allas förvåning, att man i stället ska utse Albert Herring som Majkung. Albert arbetar i sin mammas grönsaksaffär, arbetar hårt, tittar inte efter flickor och hålls i stränga tyglar av sin mor, Mrs Herring. Med andra ord är Albert precis den oskuld som man söker.

I grönsaksaffären sköter Albert sina vanliga sysslor när han får besök av Sid och Nancy, två nyförälskade ungdomar. I deras sällskap upplever Albert sin ensamhet, än mer påtagligt. Snart kommer Lady Billows och hennes anhängare för att meddela den glada nyhetn. Albert protester drunknar i moderns resoluta uppträdande. Förutom själva äran att bli utsedd till Majkung utdelas nämligen också 25 pund ut som pris, en icke föraktlig summa.
Akt II
Sista hand läggs vid festförberedelserna. Sid och Nancy kan inte motstå frestelsen att spela Albert ett spratt. De blandar i sista minuten en rejäl skvätt rom i Alberts lemonad. Festen börjar, talen avlöser varandra, en skål utbringas för Albert som tömmer sitt glas i ett enda svep. Han känner sig så småningom fin form – för första gången är han medelpunkten.

På kvällen återvänder Majkungen hem. Han är upprymd och glad och tänker tillbaka på festen och alla dess glädjeämnen. Av en slump blir han vittne till ett kärleksmöte mellan Sid och Nancy. När han hör hur de kommenterar hans uppträdande, står sanningen med ens klar för honom. Han är en löjlig figur! Nu eller aldrig måste han göra ett försök att bryta sig loss från mamma. Med de 25 nyvunna punden i fickan försvinner Albert ut i natten.

Mrs Herring kommer hem och låser affären, viss om att sonen sover gott i sin säng.
Akt III
Nästa eftermiddag är hela staden på benen. Alla letar efter Albert. Lady Billows organiserar efterspaningarna. Man befarar det värsta och misstankarna om att den unge mannen är död bekräftas snart. Beviset är Majkungens blomsterkrans som hittats, överkörd på landsvägen.

Tillsammans med Mrs Herring begråter alla Alberts öde. Stadens förste och ende Majkung har gått bort…

DEN KONGELIGE OPERA
FÖRSTA AKT
Loxford, Suffolk, hos Lady Billows, ca. 1900 Efter gammel tradition har Lady Billows inviteret landsbyens notabiliteter, repræsenteret ved sognepræst Mr. Gedge, borgmester Mr. Upford, politimester Mr. Budd og skolelærerinde Miss Wordsworth, til at udpege den årlige maj-dronning. Men alle foreslåede kandidater afvises: Lady Billows’ husholderske, Florence Pike, beskylder alle landsbyens piger for dårlig opførsel og overbeviser sin meget skuffede frue om, at ingen er værdige til at bære maj-dronningens krone.

Majfesten er ved at gå i vasken, da politimester Budd finder på den usædvanlige udvej at vælge en maj-konge: Albert Herring, en god dreng, rolig, trofast mod sin mor og hårdt arbejdende i familiens grønthandlerbutik – og aldrig set sammen med en pige. På grund af disse jomfruelige dyder bliver kandidaten til slut accepteret.

I grønthandlerbutikken har Alberts ven Sid, der selv har en affære med bagerjomfruen Nancy, et ganske andet syn på Alberts dydighed. Han driller Albert med hans generthed og forsøger at få ham til at indse, at hvis han ikke gør oprør mod sin dominerende mor, vil han aldrig opleve livets glæder.Nancy kommer ind i butikken for at lede efter Sid. Mens Albert er tvunget til at overvære deres åbenlyse flirt, begynder hans frustation at vokse, og han begynder at spekulere over sit triste liv, der ikke byder på andet end arbejde og undertrykkelse.

Florence dukker op og afbryder Alberts monolog. Hun spørger efter hans mor og bebuder notabiliteternes ankomst. Lady Billows udnævner i egen høje person Albert til maj-konge. Mrs. Herring er begejstret, hvorimod Albert langt om længe farer i flint og gør oprør mod sin mor under overværelse af landsbyens unge.
ANDEN AKT
1. maj
Festdagen oprinder. Florence og Nancy er ved at forberede festen og afventer den forsinkede Sid. Mens Sid og Nancy er alene, benytter de chancen til at hælde lidt rom i Alberts saftevand. Gæsterne ankommer, og festen til Alberts ære starter med taler, hyldest og gaver – samt ikke mindst Lady Billows’ præmie: 25 pund i guldmønter. Albert overværer begivenheden med trist sind og føler sig til sidst tvunget til at drikke sit saftevand nøje overvåget af Nancy og Sid. Nu starter den virkehge fest, snakken går livligt.

Samme aften vender Albert hjem før sin mor. Han føler sig svimmel og tænker tilbage på dagens begivenheder, ikke mindst den dejlige saftevand. Hans tanker vandrer til Sid Og Nancy. Albert overværer deres staevnemøde på gaden og overhører deres diskussion om hans situation. Han fornemmer både deres sympati og medlidenhed. Dette er dråben, der får bægeret til at flyde over for Albert. Med sin maj-konge-belønning drager han af sted for at lede efter det liv, som hans mor så længe har nægtet ham, alt imens Sid og Nancy har givet sig i lidenskabernes vold.
TREDJE AKT
Næste morgen

Albert er meldt savnet, og politimester Budd fører an i eftersøgningen, der har deltagelse af hele landsbyen. Mens Nancy er tynget af skyld, begynder Sid at blive irriteret over hele affæren med Albert, men lader som om irritationen er dårlig samvittighed. Da en u^ritationen er dårhg samvittighed. Da en og politimesteren kort efter vender tilbage med Alberts maj-konge-blomsterkrone, der er blevet kørt over af en vogn, frygter alle for Alberts tragiske død.

Deres sorg, udtrykt i form af en højtidelig klagesang, bringes hurtigt til skamme, da Albert overraskende dukker op. Han fortæller åbenhjertigt om sine nathge eventyr, hvor han drak sig fuld, kom i slagsmål og tilbragte natten i öm omfavnelse. Notabiliteterne, herunder Lady Billows, Florence og Mrs Herring bliver oprørte over hans fortælling og fordrukne udskejelser. Alligevel er Albert modnet den nat. Ikke alene er han uimponeret over landsbyens reaktion, han sætter sig også op imod sin mor og ønsker at begynde sit eget liv enten i Loxford eller et andet sted. hvilket han finder opbakning til blandt sine nyvundne venner.

UPPHOVSPERSONER
Musik: Benjamin Britten 
Text: Eric Crozier.
LIBRETTO

• IN ENGLISH
• ESPANOL

Produktionsteam

|Dirigent: Simon Phipps|Regissör: Bernt Höglund|Regiassistent: Lena Lindell|Scenografi: Christina Lundström|Kostym: Mikael Andersson|Maskör: Anna Andersson|
Operaroll, rösttyp och sångare

Roll	Rösttyp	Sångare
Albert Herring	tenor	Jacob Wistrand
Florence Pike	alt	Kia Skoog
Lady Billows	sopran	Birgitta Rydholm
Miss Wordsworth	sopran	Karolina Andersson
Mr Budd	bas	Stefan Ljungqvist
Mr Gedge	baryton	Johan Hallsten
Mr Upfold	tenor	Kaj Hagstrand
Mrs Herring	mezzosopran	Monica Danielson
Nancy Waters	mezzosopran	Therese Badman Stenius
Sid	baryton	Mattias Nilsson
Siss	sopran	Matilda Lifvergren
Emmie	sopran	Hanna Andersson
Harry		Erik Poucette

PREMIÄR
Uruppförande: Glyndebourne 20 juni 1947. Svensk premiär: Göteborg, Stora Teatern 9 april 1951. Sett föreställningen: 28.7.2007 Läcko Slottsopera

Läs mer

• Om Benjamin Britten