Erik Saedén
Erik Saedén - basbaryton
Carl Erik Sædén, född 3 september 1924 i Vänersborg, död 3 november 2009 i Enebyberg, var en svensk operasångare (basbaryton). Sædén utnämndes till hovsångare 1966 och erhöll professors namn 1986.
Sædén studerade vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1943–52, bland annat sång för Arne Sunnegårdh, Martin Öhman och Wilhelm Freund. Dessutom tog han högre kantorsexamen, högre organistexamen och sångpedagogexamen. Han gick med i Engelbrekts församlings kyrkokör år 1944. Sædén studerade även i Rom 1952 och vid Mozarteum i Salzburg i Österrike 1952, 1954 och 1955.
Verksamhet
Han debuterade som Gilgamesj vid uruppförandet av Ture Rangströms opera med samma namn vid Kungliga teatern i Stockholm 1952 där han var engagerad 1952–1981. Vid pensioneringen hade han medverkat vid 2 084 föreställningar där. Han har även gästspelat på andra scener bland annat i Bayreuth i Tyskland 1958, som Kurwenal i Wagners Tristan och Isolde, Härroparen i Lohengrin och Wotan i samme tonsättares Rhenguldet, men även i Berlin, Edinburgh (1959, 1974), Hamburg, Köpenhamn, Covent Garden i London (1960, 1981), Montréal (1967), Moskva, München och Oslo. Han har dessutom varit flitigt anlitad som konsert- och romanssångare. Hans sångliga verksamhet har fortsatt långt efter pensioneringen. Exempelvis gjorde han ett mycket uppskattat gästspel som Geronte i Kungliga Operans uppsättning av Puccinis Manon Lescaut säsongen 2006–2007. Sitt sista framträdande gjorde han i Sundbybergs kyrka söndagen den 1 november 2009, två dagar före sin bortgång. Han sjöng då barytonpartiet i Förklädd gud av Lars-Erik Larsson tillsammans med Emma Vetter, sopran, Göran Forsmark, recitation, Sundbybergs Motettkör och medlemmar ur Radiosymfonikerna, under ledning av Benjamin Åberg
Hans barytonala basröst präglades av en flexibilitet, som starkt bidrog till att han med framgång sjöng såväl dramatiska som lyriska roller i både romantisk repertoar och barockrepertoar. Gediget utbildad, kombinerat med enastående erfarenhet, blev hans känsla för exakt frasering, perfekt andningsteknik och en aldrig sviktande textningsförmåga kännetecknade för hans sång oavsett på vilket språk han sjöng. Han kände betydelsen av varje fras och fick fram varje stavelse med osviklig tydlighet varhelst han sjöng.
Vid sidan av sin sångarkarriär har han även haft en omfattande och betydelsefull pedagogisk verksamhet. Han var kantor i Oscarskyrkan i Stockholm 1957–62 och lärare vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1972–82.
Tillsammans med barytonen Ingvar Wixell sjöng han även in Gluntarne , med Ejnar Haglund vid flygeln.
Förutom den rent klassiska repertoaren kan också nämnas den inspelning av ”Blue Moon” som han gjorde tillsammans med Per Grundén, Sven Erik Vikström och Jerry Williams. Saedén sjöng basstämman, i kören stod också Jerry Williams och Per Grundén, medan melodistämman sjöngs av Sven Erik Vikström.
Priser och utmärkelser
- 1965 – Ledamot nr 722 av Kungliga Musikaliska Akademien
- 1966 – Hovsångare
- 1975 – Litteris et Artibus
- 1977 – Svenska Dagbladets operapris
- 1979 – Spelmannen
- 1986 – Professors namn
- 1970 – Drottningholmsteaterns vänners stipendium ur Prins Wilhelms 80-årsfond
- 1979 – Drottningholmsteaterns vänners hederstecken
- 1994 – Medaljen för tonkonstens främjande
Länktips
Wikipedia
Operasolisterna
Kommentera