Siegfried in Bayreuth 2020
Berlins Alexanderplatz
Frank Castorfs iscensättning av Ringen, som hade premiär 2013 och filmades 2016, väckte kontrovers redan från början. För Castorf är våra dagar Rheingold olja; Därför placerar han den första delen av tetralogin vid en bensinstation på väg 66. Die Walküre ligger i Baku, Azerbajdzjan, som greps av bolsjevikerna 1920 för dess olja, medan Siegfried äger rum i en socialistisk motsvarighet till Mount Rushmore och vid Berlins Alexanderplatz. Götterdämmerung ligger någonstans i DDR och hamnar på New Yorks börs.
Medan Castorfs iscensättning polariserades, berömdes Marek Janowskis musikaliska läsning enhälligt, liksom det utmärkta skådespelet bland annat i denna opera Stefan Vinke (Siegfried), Andreas Conrad (Mime), John Lundgren (Der Wanderer), Catherine Foster (Brünnhilde), Karl-Heinz Lehner (Fafner) och Nadine Weissmann (Erda).
OM FRANK CASTORF
Frank Castorf studerade teatervetenskap vid Humboldt-Universität i Östberlin. På 1970-talet blev han starkt påverkad av dramatikern Heiner Müller som inspirerade honom att betrakta teatertexten som ett material som kunde stöpas om fritt för olika syften. 1976–1979 arbetade han som dramaturg vid Neue Bühne i Senftenberg. 1979–1981 var han regissör vid Brandenburger Theater i Brandenburg an der Havel.
1981–1985 ledde han sin egen ensemble vid Theater Anklam där han kom på kant med DDR-styret genom en serie okonventionella klassikeruppsättningar: William Shakespeares Othello 1982, Bertolt Brechts Trommeln in der Nacht (Trummor i natten) 1984 och Nora efter Henrik Ibsens Ett dockhem 1985. Han fick rykte om sig att behandla klassikerna fullständigt respektlöst vilket förde honom till Västtyskland 1989 där han först regisserade i Köln och Basel.
Efter Berlinmurens fall 1989 frilansade han i Hamburg, München, Berlin och Basel. Hans första uppsättning på Volksbühne 1990 blev Friedrich Schillers Die Räuber (Rövarna). 1990–1992 var han fast regissör vid Deutsches Theater i Berlin. Från 1992 till 2015 var Frank Castorf chef och ledande regissör på Volksbühne i Berlin.
Hans expressiva föreställningar är nyskapande och ofta provokativa och räknas till de främsta inom tysk samtida scenkonst. Hans föreställningar har ofta drag av postdramatisk teater genom att de utmanar publiken med att långa stunder vara helt stillastående eller repetitiva, tills publiken blir så provocerad att den börjar gå eller protestera högljutt.
Han har även gjort iscensättningar av filmer som Anthony Burgess och Stanley Kubricks A Clockwork Orange 1993 och Irvine Welshs och Danny Boyles Trainspotting 1997. Han har fortsatt att vidga teaterns gränser genom att blanda in multimedia i föreställningarna så att parallellhandlingar och tidsförskjutningar kunde visas på videoskärmar.
Hans dramatiseringar av romaner som Fjodor Dostojevskijs Der Idiot (Idioten) och Michail Bulgakovs Der Meister und Margarita (Mästaren och Margarita) – båda 2002- var totalteaterföreställningar där publiken blev en del av scenografin. Som frilansande regissör har han regisserat i Hamburg, Wien, Salzburg, Bochum och Zürich. Den prestigefulla tidskriften Theater heute har utnämnt honom till årets regissör tio gånger och fjorton av hans uppsättningar har valts ut till Berliner Theatertreffen. 1994 erhöll han Fritz-Kortner-Preis.
I Sverige har Frank Castorf gästregisserat två gånger på Stockholms stadsteater. 1997 satte han upp Thomas Martins dramatisering av August Strindbergs Svarta fanor och 2001 Michail Bulgakovs Flykt i översättning av Lars Erik Blomqvist. 1994 gästspelade Volksbühne med Henrik Ibsens Frun från havet (Die Frau vom Meer) i Frank Castorfs regi på Stockholms stadsteater.
Om Marek Janowski
Marek Janowski befinner sig i sin första säsong som konstnärlig chef och chefdirigent, Dresdner Philharmonie. Han är en av de stora mästarna i musiken i den tyska traditionen. Han är erkänd över hela världen för sin tolkning av Wagner, Strauss, Bruckner och Brahms, Hindemith och Second Viennese School, och har en omfattande och utmärkt diskografi i denna repertoar.
Hans Wagner-operacykel med Rundfunk-Sinfonieorchester Berlin hölls för att ha satt en ny standard för prestanda i konsertopera. Hela cykeln spelades in live på Pentatone och släpptes 2016: “De verkliga stjärnorna i denna Ring är Berlin Radio Symphony Orchestra and Choir, dirigenten och inspelningsteamet … detta är ljudet av en ring för 2000-talet. ” BBC Music Magazine
2:a dagen
2:a dagen i Nibelungens ring fortsatte med Siegfried. Det är Castorf/Janowski-ringen som det handlar om. Handlingen utspelar sig i en östtysk variant till amerikanska Mount Rushmore och kring en tunnelbanestation kring Alexanderplats i Berlin.
Nu börjar uppsättningen bli problematisk att förstå och följa, vilket får till konsekvens att fördjupar mig i musiken och lyssnar om möjligt ännu mer intensivt till sångarna. De flesta är helt okända för mig med några undantag.
Efter att ha sett flera olika uppsättningar sedan början av 2000-talet känner jag väl historian och vad det handlar om, men eftersom det saknas textmaskin i Bayreuth blir det ibland svårt för mig att hänga med i föreställningen.
Det är inte heller helt lätt att följa föreställningen mest på grund av att det är svårt att ta pauser eller att veta när det är dags för paus.
Till min hjälp och nära till hands har jag Sven Lenningers utmärkta text i svensk översättning med originaltexten till vänster och den svenska översättningen på högra sidan.
Siegfried sjöngs av den tyske tenoren Stefan Vinke, som jag minns flyktigt från Royal Operahouse i London Ringen-uppsättning för några år sedan.
Andreas Conrad (Mime), Catherine Foster (Brünnhilde), Karl-Heinz Lehner (Fafner) och Nadine Weissmann (Erda) är jag ju bekant med sedan tidigare uppsättningar i Castorf/Janowski-ringen.
John Lundgren vår egen baryton bördig från Mariestad gestaltar här Vandrarens parti med sedvanlig bravur och trovärdighet. Vokalt finns det inte heller något i övrigt att önska.
Vokalt är det en helt lysande föreställning och här tänker jag framförallt på John Lundgrens utmärkta insatser som Vandraren. Det är ett parti som är som klippt och skuret för honom, precis som hans Wotan.
Musikaliskt är det en fröjd att lyssna på den berömda ock kända orkestern som varje sommar intar de undre regionerna på Festspielshausi Bayreuth nu under ledning av den polskfödde dirigenten Marek Janowski.
Sammanfattningsvis är det en stor musikalisk och vokal upplevelse att få uppleva en föreställning sittande hemma i sin favoritfåtölj.
Det hade förmodligen varit en ännu större upplevelse om jag hade haft möjlighet att uppleva föreställningen i Festspielshaus i Bayreuth.
Trots att jag har stått i kö sedan 2008 har det inte varit möjligt förrän nu 2020. I en hel månad gick jag och räknade med att i år 2020 var det äntligen min tur, men som nu alla vet så ställdes årets Festspel in med hänvisning till situationen med Covid-19.
Det är naturligtvis ett korrekt beslut att ställa in årets festspel med tanke på att hälsan är viktig!
Konstnärligt team
Dirigent: Marek Janowski
Regissör: Frank Castorf
Scenografi: Aleksandar Denić
Kostymdesign: Adriana Braga Peretzki
Ljusdesign: Rainer Casper
Video: Andreas Deinert, Jens Crull
Medverkande
Siegfried: Stefan Vinke
Mime: Andreas Conrad
Der Wanderer: John Lundgren
Alberich: Albert Dohmen
Fafner: Karl-Heinz Lehner
Erda: Nadine Weissmann
Brünnhilde: Catherine Foster
Waldvogel: Ana Durlovski
Orchester der Bayreuther Festspiele
STÖDFOND
Tillsammans med festivalledningen har Friends of Bayreuth inrättat en nödfond för artister från Bayreuth-festivalen. Konstnärer och artister som är i behov som ett resultat av Corona-pandemin ska stödjas av denna fond. Inkomster som genereras av försäljningen av dessa biljetter till DG Stage-Bayreuth Festival kommer också att gynna denna fond.
Annonsera på Operalogg och bestäm själv vad det får kosta
